Uppvärmningssystem

Cirka 75 procent av energitillförseln till ett hus används till uppvärmning och tappvarmvatten. Resterande 25 procent används som hushållsel. Valet av uppvärmningssystem är viktigt både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Värmebehovet skiljer sig stort mellan olika byggnader och detta beror naturligtvis på storlek och hur isolerat husets klimatskal är. Men även på typ av användning, beteende och naturligtvis det yttre klimatet.

Snötäckta radhus längs en gata

 

Innan du börjar fundera på att byta uppvärmningssystem kan det vara bra att ha gått igenom vissa enklare och billigare steg: 

Först och främst är det viktigt att du har koll på din energiförbrukning.

Försöka minska husets värmeförbrukning genom energisparåtgärder, det kan vara att kolla över klimatskalet, sänka inomhustemperaturen eller ändra vissa beteenden. Läs mer om energispartips i vår broschyr:

Bestämmer man sig för att byta uppvärmningssystem bör man väga in flera olika aspekter. Det finns inte ett system som är bäst i alla lägen. Nedan nämns några aspekter att väga in vid systemval och dimensionering:

  • Byggnadens värmebehov
  • Varmvattenbehov
  • Befintligt värmesystem. Är det kompatibelt med det nya ni funderar på?
  • Finns plats i huset för apparater, tankar, skorsten mm.
  • Förutsättningar på platsen, är det t.ex. i ett fjärrvärmeområde, eller en stuga utan el
  • Skötsel. Hur mycket underhåll och passning kräver systemet.
  • Driftkostnader.
  • Investeringskostnad
  • Planerad utbyggnad av huset
  • Prisutveckling på bränslen
  • Intressen, är du hemma för det mesta eller ute och reser? Gillar och har du tid att till exempel elda med ved

Kolla gärna Energimyndighetens broschyrer "Värme i villan" och "

Nedan listar vi några olika typer av uppvärmningssystem.

Värmen produceras i stora effektiva värmeverk som försörjer flera byggnader. Biobränslen och avfall är vanliga bränslen till pannorna men även olja används fortfarande främst som backup och vid spetslast. Solvärme och spillvärme från industrier används också.

Varmt vatten leds sedan ut i nergrävda rörsystem. I sitt privata hus har man en fjärrvärmecentral med värmeväxlare, cirkulationspump och energimätare. Fjärrvärme är vanligt i större städer och tätorter. På landsbygden kan så kallade närvärmeverk förekomma, dessa fungerar i princip på samma sätt men med mycket mindre panna och färre hus.

Fördelar: Väldigt bekvämt, minimalt underhåll, utbildad personal sköter om driften. Varmvattnet tar inte slut om flera duschar direkt efter varandra.

Nackdel: Priserna på fjärrvärme varierar beroende på vilket fjärrvärmenät man tillhör. 

Byter man från en värmepanna till exempelvis fjärrvärme eller värmepump bör man tänka på några saker:

  • Utrymmet där bränslepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Man kan behöva installera ett extra element i detta utrymme så att det inte uppstår fuktproblem.
  • Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag.
  • Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga din sotare om råd.

Bergvärmepump:

Utvinner värme från berggrunden genom en djupborrad brunn. Till både uppvärmning av huset och varmvatten. Väldigt effektiv även när det är kallt ute. Kräver tillstånd för borrnng av kommunen. 

Jordvärmepump:

Utvinner värme från marken genom att en lång kollektorslang grävs ner på tomten. Värmer huset och varmvatten. Det blir ett större ingrepp vid nedgrävning av kollektorslangen då den tar mycket markyta.

Frånluftsvärmepump:

Utvinner värme ur frånluften dvs. den använder ventilationsluften som är på väg ut ur huset. Eftersom det finns endast en begränsad mängd energi i frånluften behöver resten spetsas med el. Vanlig teknik i nybyggda hus. Det blir ganska låg investering om du redan har mekanisk ventilation då en maskin sköter både värme, varmvatten och ventilation. 

Luft/vatten värmepumpen:

Utvinner värme ur uteluften och värmer sedan huset och tappvarmvatten. Hög effektivitet ner till några plusgrader men minskar vid kallare väder.

Luft/luft värmepump:

Utvinner värme ur uteluften och blåser varmluft inomhus. Till skillnad mot systemen ovan ansluts inte denna till något vattenburet värmesystem, vilket också gör att systemet inte heller producerar tappvarmvatten. Hög effektivitet ner till några plusgrader men minskar vid kallare väder. Luft/luft värmepumpen bör användas som komplement till annat uppvärmningssystem då det är svårt att fördela värmen jämnt i hela huset. Fungerar bäst i öppna planlösningar.

Energimyndigheten har tagit fram broschyren Välj rätt värmepump:

Byter man från en värmepanna till exempelvis värmepump bör man tänka på några saker:

  • Utrymmet där bränslepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Man kan behöva installera ett extra element i detta utrymme så att det inte uppstår fuktproblem.
  • Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag.
  • Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga din sotare om råd.

Här kan du läsa om du behöver göra en anmälan till Miljökontoret för att installera en värmepump:

Trädbränslen:

Att värma hus med biobränslen är bra för klimatet. Ofta används inhemsk och lokalt producerade råvaror som är mindre känslig för elpris- och oljeprisutveckling. Värmepannorna bör kopplas mot ackumulatortank för ökad effektivitet och minskade utsläpp. 

Läs Naturvårdsverkets broschyr Elda rätt om hur du eldar effektivt, miljöanpassat och säkert med träbaserade bränslen:

Ved: 

Kan eldas i pannor, braskaminer, vedspisar mm. Minst arbetsamt är att ha en vedpanna ansluten till en ackumulatortank. Då kan det räcka att elda en gång om dagen när det är som kallast vintertid och kanske var tredje dag på sommaren. Priset på ved skiljer sig mycket beroende på var i landet man befinner sig och hur det är förpackat (exempelvis i små påsar, storsäck, eller att köpa ett helt traktorlass).

Pellets:

Smidigt att elda och görs i en pelletspanna. Brännaren kan ha ett litet förråd som manuellt fylls med pellets som räcker något dygn. Eller så kan ett större förråd placeras utomhus eller i närheten av pannan. Detta kan då fyllas med bulklastbil för att få ner bränslekostnaden. Brännaren matas av en transportskruv. Pellets i säck är dyrare än lösvikt i stora kvantiteter. Med ett rejält pelletsförråd minskar arbetsinsatsen avsevärt. Det finns olika typer av pelletskaminer vissa är byggda för att värma luft andra kan kopplas till vattenburet värmesystem.

Flis:

Eldas i en flispanna. Det finns automatiska flispannor. Ungefär halva bränslekostnaden jämfört med pellets. Däremot är det svårare att lagra och hantera flis än pellets. En flispanna med flislager och kringutrustning kostar mer än ett system för pelletseldning. 

Olja:

Idag finns det inte så många oljepannor kvar till uppvärmning av byggnader. Det är vanligast att fossil eldningsolja används men pannorna kan ofta anpassas till att eldas med förnyelsebara oljor. Om du har en gammal oljepanna eller en oljepanna som är dåligt sotad kan den ha låg eller kraftigt försämrad verkningsgrad, då går det åt mer av det redan dyra bränslet. 

Fördelen är att det ger stor värmeeffekt till låg investering. Nackdelarna är att driftkostnaderna blir mycket höga då oljan kostar mycket mer än andra förnyelsebara bränslen. Fossila bränslen ger nettoutsläpp av växthusgaser. 

Med direktverkande el använder man elektriska element i varje rum. Detta är vanligt i hus byggda på 70-80 talet då det fanns god tillförsel av el på grund av att kärnkraften byggdes ut i Sverige. Idag byggs väldigt få hus med direktverkande el som huvudsaklig uppvärmningskälla, detta på grund av höga driftskostnader samt skärpta energikrav på nya byggnader. De som har ett hus med enbart direktverkande el har möjlighet att minska sin elförbrukning genom att komplettera uppvärmningssystemet med en luft/luftvärmepump, braskamin eller en pelletskamin för att minska elanvändningen.

Fördelar: Enkelt, driftsäkert, mycket låg investering, inget underhåll, ingen risk för vattenskador från läckande värmerör.

Nackdelar: Dyrt i drift. Även om elpriset i Sverige är lågt så kostar det i de flesta fall betydligt mer att värma ett hus med direktverkande el än t.ex. fjärrvärme eller värmepump. Hur elen har producerats påverkar dess klimatpåverkan.

Solfångare används för att värma tappvarmvatten och till viss del värma huset. I Solfångaren värms vatten med solens instrålning. Värmen lagras sedan i en ackumulatortank så att den kan användas vid behov även när det är mörkt. På vinterhalvåret är det lite solinstrålning i Sverige så det skulle bli väldigt dyrt att dimensionera en anläggning för att klara värmebehovet vintertid.

Solfångare är ett utmärkt komplement till vedeldning och pelletseldning med ackumulatortank, då redan mycket av utrustningen finns på plats. Det finns även solfångare som värmer luft. I en solvärmeanläggning är bränslet gratis.

Energi- och klimatrådgivning

Telefon: 013-20 64 00 (kundtjänst)
Telefontid: Måndag-fredag kl 8.00-17.00 (16.00 juni-aug)

E-post: Skicka e-post till Energi- och klimatrådgivning

E-post: energi@linkoping.se

Postadress: Drottninggatan 45, 58181 Linköping

Besöksadress: Drottninggatan 45
Drottninggatan 45 på karta

Tillgänglighetsinformation Drottninggatan 45

Energi- och klimatrådgivare:
Linnéa Gunnarsson Knutsson, 013-20 61 56
Robert Klasson, 013-20 64 66

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 8 augusti 2017