Dialogmöte 10 maj

Bäckskolans matsal onsdagen den 10 maj 2017. Det är dags för den avslutande träffen om Mitt Berga.

 

– Vi vill från Linköpings kommuns sida ha en fortsatt relation med er, säger Helena Balthammar (S), borgmästare i Linköping. Så vårt förslag är att vi ses igen den 22 augusti. Vi är inte klara med vårt arbete ännu.

Anna Bjärkmar från kommunledningsförvaltningen konstaterar att tiden gått väldigt fort, samtidigt som det känns som om den första träffen ägde rum för ganska längesedan.

– Och vi har kommit så långt som vi kan just nu, med oss som är här. Den här kvällen ska vi först göra en liten återblick och sedan ska vi gå igenom de olika arbetsgruppernas åtgärdsförslag. Därefter blir det fika med tårta, och efter tårtan ska Martin Sande berätta lite om de liknande processerna i de andra kommunerna, och avslutningsvis ska vi reflektera över den tid och alla de träffar som varit.

Marie Eriksson Daun, även hon från kommunledningskontoret, leder tillbakablicken genom att berätta om allt som hänt från det att idén med Mitt Berga kläcktes till stunden här och nu. Hennes berättelse kompletteras med ett bildspel på väggen.

Marie ber samtliga att fundera över vad de tänkte när de fick inbjudan till det första mötet i Bäckskolans matsal. Hur resonerade de senare, när de valde vilka teman som var viktigast att diskutera vidare kring? Kommer du ihåg vad du skrev? Kommer du ihåg samtalen som uppstod? Vad tog du med dig från de här kvällarna? Om du tyst för dig själv skulle sammanfatta arbetet med Mitt Berga i tre ord, vilka ord skulle du då använda?

Mitt Berga inleddes med tre dialogkvällar där vem som helst som var intresserad kunde komma. (Dokumentation från dessa tre kvällar hittar du här på hemsidan.)

Under kvällarna enades deltagarna kring tre teman som de ville arbeta vidare med. Dessa teman var

  • Tillsammans
  • Platser för möten
  • Centrum

Var och en fick själv avgöra vilket tema hen ville fördjupa sig i. Det bildades tre grupper som träffades den 27 mars, den 6 april samt den 26 april.

Inför den här kvällen har ett kompendium med resultatet från gruppträffarna sammanställts.

Några förslag bedöms som färdiga. Det finns en beskrivning på en eller flera åtgärder, vad som ska göras för att uppnå dessa och vem, eller vilka, som ska ansvara för detta. 

Här är ett exempel på hur det kan se ut:

Önskemål om gym, att utöka spontanidrottsplatsen, att upprusta lekplatser.

Åtgärd som består i att utöka och upprusta spontanidrottsplatsen, bland annat med ett utomhusgym. Detta arbete påbörjas hösten 2017. Det behövs också ett förråd så att föreningar lättare kan ordna aktiviteter.

Ansvaret på kommunen ligger hos Stina Bond på kultur- och fritidskontoret.

Kontaktperson är Björn Tjus, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

 

Ännu ett exempel:

Önskemål om en förbättrad belysning vid utomhusmötesplatserna i Berga.

Åtgärd som innebär kompletterad belysning på flera ställen, vilka finns noterade i ett protokoll från en trygghetsvandring i området i mars 2017.

Ansvaret för att detta genomförs ligger på trygghetsrådet/ samverkansrådet i Berga, via staddelssamordnare Nader Ghaemi, som förmedlar listan med åtgärdsförslag till respektive fastighetsägare. 

Ytterligare ett antal förslag som inkommit bedöms som tillräckligt färdiga som förslag betraktade, men de behöver kompletteras med vem som ska ha ansvaret för att de förfärdigas, och det behövs förslag på kontaktpersoner.

Som exempel kan nämnas skapandet av ett allaktivitetshus i Berga, återskapandet av en badplats, önskemål om mentorsvänner och önskemål om en särskild Bergadag med mat, musik och aktiviteter.

När det gäller den grupp som valde att arbeta med temat Centrum så finns många förslag på förbättringar, men mycket har gått i stå på grund av att Centrums ägare valt att inte höra av sig trots upprepade påtryckningar.

Förändringar i Centrum måste ske i samråd/dialog med ägaren.

Visst förändringsarbete kan inledas tack vare ett samarbete med Riksbyggen som bygger nytt i området, men det arbetet berör inte själva stadsdelscentret.

– Jag tycker att det här med Berga Centrum är en demokratifråga, säger David Brohede, en av de Bergabor som deltagit under hela processen. Vi är så utlämnade till en persons godtycke, en person som inte vill samtala. Hur kan vi bemöta detta?

Kommunalrådet Mikael Sanfridson, (S), svarar så här:

– Det här är en demokratisk plats och då borde demokratin få påverka. Jag förstår att många är oroliga över att det inte görs någonting, men det görs faktiskt en hel del. Jag hoppas att vi kan ha någonting nytt att säga i den här frågan när vi ses i augusti.

Konsulten Martin Sande, som fungerar som processledare under hela den här perioden, har inte varit med under de tre senaste grupparbetssamtalen.

Martin Sande betonar att man ska se friktion och gnissel som någonting bra.

– Det finns inte exakt rätt och det finns inte exakt fel. Det finns flera olika förhållningssätt. Man ska inte vara rädd för att låta de olika förhållningssätten krocka.

De som vill arbeta mer aktivt med någon av de förslag som behöver kompletteras uppmanas att lämna namn och kontaktuppgifter till Maria Widfeldt.

En av de personer som suttit med som iakttagare under kvällen är Hans Abrahamsson, forskare i freds- och konfliktforskning vid Göteborgs universitet. Han har jobbat med frågor om politisk ekonomi för UD och SIDA och ägnat en stor del av sin forskning åt globaliseringen och de sociala utmaningar som följer med den. Men för några år sedan kontaktades han av Malmö kommun som ville att han skulle hjälpa dem med den stadens utmaningar. Sedan dess arbetar han på hemmaplan, det vill säga i Sverige, men med samma frågor som han tidigare arbetade med globalt. 

På SKL:s uppdrag har Hans Abrahamsson bland annat skrivit en forskningsessä som beskriver de utmaningar samhällen står inför när de förändras. Hur kan till exempel politiker arbeta för att förebygga social oro? 

Hans Abrahamsson bad själv om att få komma till den här samtalskvällen i Berga när han hörde talas om Linköpings kommuns arbete. 

– Här har man skapat något unikt, säger han. Men nu är det viktigt att man också levererar, för annars är risken stor att människor känner sig svikna och tappar förtroendet för beslutsfattarna.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 22 augusti 2017