Rättssäkerhet, överklaga beslut

Här får du information om hur man överklagar ett kommunalt beslut och vad en officiell anslagstavla har för funktion. Här finns även kortfattade svar på vanliga frågor om juridik och lagstiftning inom kommunen.

Överklaga kommunala beslut 

Som kommuninvånare kan du överklaga när du tycker att kommunen har överskridit sina befogenheter eller fattat beslut i strid mot gällande regler för hur ett beslut ska fattas.

Laglighetsprövning (tidigare kallat kommunalbesvär)

Laglighetsprövning får göras av kommunmedlem, det vill säga den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där (Kommunallagen 1:4, 10:1). Vid laglighetsprövning kan domstolen endast pröva lagligheten.

En laglighetsprövning ska lämnas skriftligen till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det har tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla att protokollet, där beslutet finns, har justerats.

Du kan läsa om laglighetsprövning i kommunallagens 10 kapitel. I paragraf 8 anges grunderna för laglighetsprövning. Ett överklagat beslut ska upphävas om

  • det inte har tillkommit i laga ordning
  • beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget
  • det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
  • beslutet strider mot lag eller annan författning.

Om ett överklagande godkänns kan inte ett annat beslut sättas i stället utan hela beslutet ogiltigförklaras och ärendet måste tas upp på nytt.

Förvaltningsbesvär

Bara den som berörs av ett beslut kan göra ett förvaltningsbesvär. Exempel på kommunalt beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär är beslut om bygglov, skolskjuts, bidrag för pedagogisk omsorg eller socialt bistånd.

Vid denna typ av beslut är kommunen skyldig att upplysa dig som berörs av beslutat hur du ska göra för att överklaga. Detta kallas besvärshänvisning. Här ska du få veta hur du överklagar och var du ska skicka ditt överklagande.  Vid en prövning av ett förvaltningsbesvär prövas både om beslutet är lagligt och också själva sakfrågan. 

Du har tre veckor på dig att överklaga och tiden räknas från det datum du fick beslutet.

Officiell anslagstavla

Enligt lag måste alla kommuner ha en officiell anslagstavla. På denna anslagstavla kan du bland annat läsa kungörelser och protokoll som justerats och finns tillgängliga hos kommunen.

Eftersom det är tidpunkten då protokollet sattes upp på den officiella anslagstavlan som styr tiden för överklagande har kommunens anslagstavla en direkt rättslig betydelse när det gäller överklagande av kommunfullmäktiges och nämndernas beslut.

Linköpings kommuns officiella anslagstavla finns i Stadshusets reception på Storgatan 43 och är tillgänglig under kommunens ordinarie öppettider.

Andra vanliga frågor och svar

Här finns kortfattade svar på några vanliga frågor om juridik och lagstiftning inom kommunen. Frågorna tar upp olika typer av jäv och intressekonflikter, myndighetsutövning och samhällets befogenheter över medborgarna, vad är lagen om offentlig upphandling, vad räknas som offentlig handling, vad är offentlighetsprincipen, vad innehåller personuppgiftslagen (PUL), vad innebär sekretess och för vilka gäller den?

När föreligger jäv i kommunal verksamhet?

En förtroendevald eller anställd som är jävig i ett ärende får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. De jävsgrunder som gäller för nämnderna är följande: 

Sakägarjäv

Förtroendevald/anställd är jävig om saken angår honom själv, det vill säga han intar ställning som part eller har sådant intresse som grundar besvärsrätt. 

Intressejäv

Förtroendevald/anställd är jävig om ärendets utgång kan väntas innebära synnerlig nytta eller skada för honom själv. 

Släktskapsjäv

Förtroendevald/anställd är jävig om saken angår hans make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för sådan närstående. 

Ställföreträdarjäv

Förtroendevald/anställd är jävig om han eller någon närstående är ställföreträdare för den saken angår eller för någon som kan tänkas ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. 

Ombuds- respektive biträdesjäv

Förtroendevald/anställd är jävig om han fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. Den som fört talan i saken som ombud för en part får således inte handlägga ärendet. 

Delikatessjäv

Förtroendevald/anställd är jävig om det finns andra skäl som kan rubba hans/hennes opartiskhet i ärendet.

Vad är myndighetsutövning?

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det behöver dock inte vara åtgärder som medför förpliktelser för enskilda, utan myndighetsutövning kan även vara ett gynnande beslut. Karakteristiskt för myndighetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten. 

Vad gäller för parts rätt att få del av uppgifter?

När ett ärende avser myndighetsutövning mot enskild ska den berörde underrättas om någon uppgift har tillförts ärendet genom någon annan än han själv och han ska ges tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten har därför skyldighet att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett:

  • om avgörandet inte går parten emot,
  • om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,
  • om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
  • om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller
  • om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. 

Krävs det att beslut motiveras?

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild ska den redovisa skälen till beslutet. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis:

  • om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,
  • om beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande,
  • om det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas,
  • om ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering,
  • om beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kapitlet regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjlighet upplysa om dem i efterhand.

Vad är lagen om offentlig upphandling (LOU)?

Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”) innebär att all offentlig upphandling som sker ska följa denna lagstiftning. Därmed ska all upphandling hos kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa av deras bolag med flera (upphandlade myndigheter/upphandlande enheter) följa lagen vid anskaffning, köp, hyra, leasing m.m. av varor, tjänster, inklusive driftentreprenader samt byggentreprenader. Bestämmelserna är olika över respektive under vissa tröskelvärden och beroende på vilken typ av upphandling det gäller.

Vad innebär offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen innebär en rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter, motsvarande rätt gäller även hos kommunala bolag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande. 

Vad är en allmän handling?

En allmän handling är en handling som är inkommen, upprättad och förvarad hos en myndighet. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att ta del av, om inte sekretess förekommer.

Utgångspunkten är att handlingar som rör myndigheters verksamhet är offentliga, men enskilda uppgifter i dessa handlingar kan vara sekretessbelagda (hemliga). Rätten att ta del av allmänna handlingar är oberoende av med vilket medium dessa har skapats. Det utslagsgivande är innehållet, inte på vilket vis informationen upprättats, distribuerats eller lagrats. 

Inkommen – Med inkommen avses att handlingen rent faktiskt anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (Tryckfrihetsförordningen 2:6). Privata brev eller annat meddelande ställt personligen till en tjänsteman ska anses som allmän handling om innehållet gäller ett ärende eller en fråga som ankommer på myndigheten.

Upprättad  –  En handling blir upprättad när den expedierats eller när den i övrigt är färdigställd, men även när det ärende den hör till har slutbehandlats (Tryckfrihetsförordningen 2:7). Diarier och journaler anses upprättade när de har färdigställts för anteckning. Protokoll är upprättade när de har justerats.

Förvarad  –  Med förvarad avses att handlingen inte behöver finnas i myndighetens lokaler, det faktum att en tjänsteman har tagit med sig en handling hem gör inte att den förlorar sin karaktär av allmän handling. En upptagning (t.ex. data) anses förvarad hos myndighet om den är tillgänglig för myndigheten i läsbar form. 

Vad räknas inte som allmän handling?

Arbetsmaterial såsom minnesanteckningar (PM, annan uppteckning eller upptagning) som endast tillkommit för ärendets föredragning eller beredning räknas inte som allmänna handlingar. Inte heller utkast, koncept eller interna meddelanden inom en myndighet är allmänna. Detsamma gäller ojusterade protokoll eller tjänsteskrivelser som inte behandlats i nämnden. För mer information se Tryckfrihetsförordningen 2:11. 

Hur får allmänheten tillgång till allmänna handlingar?

Den som vill ta del av en allmän handling ska vända sig till den myndighet som förvarar handlingen. Han eller hon har rätt att läsa handlingen på stället (om den inte är hemlig). Kan handlingen inte läsas eller uppfattas på något annat sätt utan att man använder något tekniskt hjälpmedel, ska myndigheten ställa ett sådant till förfogande. En handling ska lämnas ut genast eller så snart som det är möjligt. Det finns ingen fixerad tidsgräns, men myndigheten kan inte vägra på grund av tidsbrist. Myndigheten måste dock få den tid den behöver för att sekretessgranska handlingar som begärs utlämnade. 

Krävs identifiering för att få tillgång till allmänna handlingar?

En myndighet har inte rätt att undersöka vem det är som eftersöker och begär ett material eller vad materialet ska användas till. Om myndigheten finner att vissa uppgifter är sekretessbelagda har myndigheten rätt att ställa frågor för att kunna göra en sekretessgranskning. Sekretessbelagda uppgifter kan i vissa fall lämnas ut med förbehåll. 

Får man ta kopia på handlingarna?

Alla handlingar som man har rätt att se har man också rätt att få kopia av. Kommunfullmäktige har fastställt en taxa för kopior.

Vad innehåller personuppgiftslagen?

Personuppgiftslagen (PUL) innehåller bestämmelser som skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande fysisk person. Lagen rör personuppgifter som behandlas (till exempel insamlas, registreras, lagras, sammanställs, bearbetas eller samkörs) i verksamheter som bedrivs både av enskilda och av myndigheter. 

Får personuppgifter behandlas utan krav på samtycke?

En grundläggande regel i personuppgiftslagen (PUL) är att behandling av personuppgifter bara får ske för särskilda, tydligt angivna och berättigade ändamål. Uppgifter får därmed inte användas för något annat ändamål, som inte är överensstämmande med detta syfte. Huvudregeln är att behandling bara får ske utan samtycke, om behandlingen är berättigad och nödvändig för vissa i lagen särskilt angivna ändamål. 

Fotografier och filmer

Fotografier och film som innehåller bild/bilder på identifierbara personer innehåller personuppgifter, och får därför inte behandlas i strid med personuppgiftslagen (PUL). Som regel får fotografier och filmer inte spridas på till exempel internet utan samtycke från den eller de som finns med på bilden eller i filmen.

Vad innebär sekretess?

Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt, utom i de fall som offentlighets- och sekretesslagen medger det.

 

Gäller offentlighets- och sekretesslagen även myndigheter emellan?

Offentlighets- och sekretesslagen gäller i princip även mellan myndigheter. Dock gäller att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas från en myndighet till en annan myndighet bland annat efter samtycke av den i vars intresse sekretessen är uppställd eller om uppgifterna kan lämnas ut efter en menprövning.

Möjligheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter gäller även då det sker som ett nödvändigt led i den utlämnande myndighetens egen verksamhet. Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det vid en avvägning mellan intresset av att uppgiften lämnas ut och det intresse som sekretessen ska skydda är uppenbart att det förstnämnda intresset väger över. Denna så kallade generalklausulen är inte tillämplig i alla fall till exempel gäller den inte för socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

 

För vilka uppgifter gäller sekretessen inom hälso- och sjukvården?

Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att ingen får lämna ut uppgifter om enskilds personliga förhållanden såsom sjukdom, behandling eller privata situation utan att den berörde själv har godkänt det. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess). Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess normalt inte mot patienten själv.

 

Vilka uppgifter är sekretessbelagda inom socialtjänsten?

Sekretess inom socialtjänsten gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretess gäller dock inte för beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Det betyder att sådana beslut är offentliga. Detsamma gäller i frågor om domar i LVU- (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM- ärenden (lag om vård av missbrukare i vissa fall), som innehåller beslut om vård utan samtycke. Andra beslut till exempel i biståndsärenden, omfattas däremot av socialtjänstesekretessen. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut endast om det står klart, att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (stark sekretess).

 

Sekretess inom färdtjänsten?

Sekretess inom färdtjänst gäller för uppgift om tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretess i ärende om färdtjänst och riksfärdtjänst gäller således för alla uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen i färdtjänsten och riksfärdtjänsten gäller på samma sätt hos en kommunal nämnd som hos en trafikhuvudman och även om den sistnämnda är ett aktiebolag.

 

Vilka sekretessregler gäller vid upphandling, överlåtelse och förvärv?

Det finns särskilda regler om sekretess vid anbudsförfaranden. För det som är till skada för kommunen råder sekretess.

Om ärendet angår upphandling får uppgift som rör anbud eller motsvarande erbjudande inom en myndighet, en kommun eller ett landsting inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet/erbjudandet förrän alla anbuden/erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattas eller ärendet dessförinnan har slutförts.

Anbudssekretessen är absolut det vill säga uppgifter är hemliga och någon skadevärdering ska inte göras. När den absoluta sekretessen upphör (vanligtvis efter beslut om leverantör) gäller ett rakt skaderekvisit. Det föreligger då en presumtion för offentlighet och uppgifter får därmed inte lämnas ut om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs, samt i vissa fall om leverantören kan antas lida skada.

Sekretess gäller även för förfrågningsunderlag eller motsvarande innan de har annonserats eller på annat sätt kungjorts.

 

Vad gäller vid utlämnande av uppgifter till massmedia (meddelarfrihet)?

Huvudregeln är att ingen får straffas för att ha lämnat uppgifter till massmedia för publicering, eller för att ha gett journalister bakgrundskunskap. Om meddelaren har begärt anonymitet får journalisten, vid straffansvar, inte avslöja sin källa.

Inom den offentliga sektorn råder ett så kallat efterforskningsförbud. Om en tjänsteman eller förtroendevald har läckt uppgifter till pressen är det förbjudet att försöka ta reda på vem meddelaren är. Kvalificerat hemliga uppgifter får dock inte läckas och när sådana har kommit ut får/ska källan efterforskas. Att många sekretessbelagda uppgifter meddelas till pressen beror på att tjänstemän får berätta för journalister om dem. En tjänsteman eller förtroendevald får däremot inte lämna ut handlingarna där uppgifterna återfinns.

 

Övrigt

Särskilda sekretessregler finns även inom till exempel: barnomsorg, skola, överförmyndarverksamhet, televäxel samt biblioteksverksamhet.

Lagstiftning

Den som vill läsa mer om lagstiftning kan gå till lagrummets webbplats – det är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 12 juli 2016