Miljökontoret tar med jämna mellanrum emot klagomål på störningar från småskalig eldning. Klagomålen kommer oftast från tätbebyggda områden och har främst rört problem med lukt och nedsmutsning från sot. I de flesta fall räcker det med att miljökontoret påpekar problemet och informerar om bästa möjliga eldningsteknik.

Där husen ligger tätt eller är placerade i kuperad miljö är det olämpligt med vedeldning. För att elda på rätt sätt ska veden vara torr och förbränning ske vid hög temperatur och god lufttillförsel. Innan bygganmälan och installation av eldstad är det bra att prata med grannarna. Hushållsavfall, målat eller impregnerat virke och annat avfall får absolut inte eldas.

Hälsoeffekter

Vid vedeldning bildas hälsofarliga ämnen som ger negativa effekter på andningsvägarna och ökar risken för bland annat lungcancer. Utsläppen av sot, tjära och irriterande luftföroreningar ökar vid dålig förbränning vilket sker när lufttillförseln är otillräcklig. Astmatiker och andra med känsliga luftvägar är särskilt känsliga för rökgaser.

Lagstiftning

De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2:a kapitel, innebär att alla som vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att hindra att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bedömer bygg- och miljönämnden att vedeldningen är en olägenhet kan de förbjuda eller ställa krav på begränsningar i användningen av lokaleldstaden.

Riktlinjer för småskalig vedeldning

Bygg- och miljönämnden har beslutat om riktlinjer för småskalig vedeldning 2007 § 96 som anger att:

• Vid småskalig vedeldning i lokaleldstad det vill säga braskamin, spisinsats, öppen spis, kakelugn och andra eldstäder utan ackumulatortank, ska enbart trivseleldning förekomma. Med trivseleldning menas eldning två gånger i veckan, under en sammanhängande tid på högst fyra timmar åt gången.
• Vid småskalig vedeldning i vedpannor ska dessa ha  en ackumulatortank av tillräcklig storlek samt vara P- eller Svanenmärkta.

Under förutsättning att grannar inte störs eller utsätts för olägenhet finns det inget som hindrar att man eldar mer i sin lokaleldstad än vad som anges i riktlinjerna.

Lokaleldstad

Vedkamin, öppen spis, pelletskamin och kakelugn kallas lokaleldstäder. Värmen lagras inte i en ackumulatortank. Lokaleldstad med dålig förbränning bör bytas ut. Småskalig vedeldning i lokaleldstad bör endast användas för trivseleldning.

Vedpanna med ackumulatortank

Med en modern miljögodkänd vedpanna med ackumulatortank är det enkelt att elda rätt med full effekt. Tanken ackumulerar, lagrar värme, och på så vis behöver du inte elda så ofta för att få en jämn temperatur i huset. Gamla pannor med dålig förbränning bör bytas ut.

Eldning med pellets

Pellets är ett förädlat biobränsle som inte bidrar till att öka växthuseffekten. Pellets tillverkas av restprodukter från snickeri- och skogsindustrin, till exempel av sågspån. En fördel jämfört med ved är att bränslet är torrt, ger små utsläpp och att du kan automatisera eldningen. Pellets matas då in till förbränning kontinuerligt. Du kan komplettera din oljepanna med en pelletsbrännare eller elda med pellets i din öppna spis, braskamin eller kakelugn om du skaffar en pelletskorg.

Energirådgivning

Information om olika sorters eldstäder kan fås av energirådgivarna i kommunen.

Bygganmälan

Bygganmälan ska göras hos Bygglovskontoret i samband med installation av pannor och lokaleldstäder.

Vedhantering

En bra vedhantering är viktig. Hugg veden på våren så att den hinner torka, helst ett år i förväg. Trava veden på torr, väldränerad plats. Se till att få god luftcirkulation. Bra ved ska torka helst två vårsäsonger, luftigt under tak och förvaras i uppvärmt utrymme innan den används. Lägg aldrig en presenning över vedhögen. Täckning av hela vedstapeln gör att mark- och vedfukten förhindras att stiga och stannar därför kvar runt veden. Det blir en fuktig miljö och risken ökar att veden angrips av mögel- och rötsvampar. Lövträd har en långsammare förbränning än barrträd vilket ger ett bättre energiutbyte.

En effektiv brasa

Se till att snabbt få fyr och hög temperatur i eldstaden när brasan tänds. Tänd med torra stickor (eller papper) och låt elden ta sig i finhuggen ved innan större vedträn läggs på. Det ska vara en ordentlig glödbädd när nästa vedträ läggs på. Ju mer finhuggen ved desto intensivare brinner det. Lufttillförseln ska vara god för att undvika pyreldning. Stäng inga spjäll. Om förbränningen har varit god får du bara kvar lite ljusgrå aska i eldstaden.