Japanskt prydnadskörsbär (Prunus ’Kanzan’)

Litet träd med kraftigt från ympstället uppåtriktade grenar. Bladen är ganska mörkt gröna på sommaren, vitaktiga undertill, omvänt äggrunda med utstående trådspetsiga tänder. Blommar i maj med rosa och halvfyllda blommor.

Bergek (Quercus petraea)

Trädets norrgräns går söder om Vättern på kalkfattig mark. Kronan är välvd från en rak stam med långa skaftade blad som är småludna på undersidan. Ollonen är kortskaftade.

Skogslind (Tilia cordata)

I Sverige vildväxande till nedre Norrland. Kronan är oregelbundet välvd och bladen nästan runda, med hjärtlik bas samt tvärt spetsiga. Bladen är glänsande mörkgröna på ovansidan och bleka på undersidan. Frukter/blommor är försedda med skärmblad. Frukterna är små med otydliga åsar.

Hybridmagnolia (Magnolia x loebneri ’Merrill’)

Kraftigväxande magnolia med smala och omvänt äggformiga blad. Blommar i maj med vita stora, väldoftande blommor på bar kvist.

Silverlind (Tilia tomentosa)

Är inhemsk i Sydösteuropa. Skiljer sig i växtsätt från den vanliga parklinden genom en smalare krona och svagt hängande grenar. Bladens vithåriga undersida gör trädet silverskimrande.

Hängask (Fraxinus excelsior ’Pendula’)

Skiljer sig från huvudarten genom att den är ympad så högt som möjligt på en stam av huvudarten, vanligtvis två meter upp, med långa snabbväxande skott som hänger rakt ned mot marken från en kloformig krona. Rikligt förekommande i parkplanteringar från sekelskiftet och på kyrkogårdar.

Katalpa (Catalpa bignonioides)

Ett medelstort träd med mycket stora blad som avger en obehaglig lukt när man gnider dem. Trädet härstammar från sydöstra USA. Kallas även trumpetträd.

Avenbok (Carpinus betulus)

Mindre träd, 15-20 meter högt, som har litet ljusbehov. Avenboken är vildväxande i södra Sverige samt på Öland. Barken är ljust silveraktigt grå och kronan är äggformig eller brett konisk. Bladen är avlångt äggrunda, fint och vasst dubbeltandade.

Platan (Platanus x hispanica ’Stockholm’)

Ett vanligt gatuträd i södra Europa, men går att odla med bra resultat även i södra Sverige. Den avflagnande barken gör trädet mycket karakteristiskt.

Silverlönn (Acer saccharinum ’Laciniatum Wieri’)

Bladen är mörkgröna på ovansidan med djupa, vassa flikar och röda eller rosa bladskaft. Bladundersidan är silvervit. Ett stort och snabbväxande träd.

Äkta kastanj (Castanea sativa)

Är härdig på skyddade ställen i södra Sverige där den vissa år ger frukt. Bladen är lansettliknande, skarpsågade och glänsande mörkgröna på ovansidan. Frukterna är ljusgröna.

Kinesisk sekvoja (Metasequoia glyptostroboides)

Upptäcktes i Kina år 1941. Stammen på äldre träd är mörkt rödbrun eller orangebrun. Barren som sitter i två flata rader är tunna, mjuka, platta och jämnsmala. Trädet, som sällan bär kottar i vårt klimat, trivs bäst där det är skuggigt och fuktigt.

Pelarasp (Populus tremula ’Erecta’)

Trädet är det smalaste av alla pyramidvuxna träd. Bladen kommer lätt i fladdring i vind.

Tulpanträd (Liriodendron tulipifera)

Härstammar från Nordamerika och växer i näringsrika floddalar, men finns planterad i hela Europa. Det är den vackert gula blommans form som gett trädet sitt svenska namn. Bladen är långskaftade, fyrflikiga, med en egendomligt tvärt avskuren spets.

Vitt mullbär (Morus alba)

Härstammar ursprungligen från Kina. På bladen av denna art lever silkesfjärilens larver. Arten är härdig upp till Mälardalen.

Katsura (Cercidiphyllum japonicum)

Mindre träd som är vildväxande i Japans och Kinas bergstrakter. Bladen, som är hjärtlika vid basen och runda, får på hösten en skiftande färgskala i gult, rött och violett som ger trädet ett glödande utseende.

Bok (Fagus sylvatica)

Förekommer vildväxande till mellersta Bohuslän. Boken har en jämn silvergrå bark. Bladen är ovala med krusade kanter. Trädet blir stort - 30 till 35 meter högt. Boken är vårt mest skuggfördragande lövträd.

Vårtbjörk (Betula pendula)

Vår vanliga nordiska björk som förekommer ända upp till trädgränsen i norr. Växer naturligt på torra sandiga marker. Ett ofta omsjunget och sägenomspunnet träd, som för många är symbolen för den svenska sommaren.

Skogsalm (Ulmus glabra)

Kronan är bred och oregelbunden med flera välvda toppar. Bladen är mörkt gröna och mycket sträva på ovansidan. Årsskotten är håriga.

Weymouthtall (Pinus strobus)

Kommer från östra Nordamerika. Barken är svartaktig eller gråskär. Barren sitter tätt tillsammans i knippen om fem, 8-12 cm långa. Kottarna är långa och smala. Trädet har lätt för att angripas av rostsvamp.

Naverlönn (Acer campestre)

Hör till de mest sällsynta vildväxande träden i Sverige, med en lokal i Svedala i Skåne. Ett mindre träd, cirka 10 meter högt. De flikiga bladen sitter tre till fem, och är matt gröna på ovansidan och håriga på undersidan. Frukten har vågrätt utstående vingar som är 2,5-3 cm långa.

Ginkgo (Ginkgo biloba)

Ett mycket gammalt barrträd som fäller sina barr på hösten. Fossila fynd visar på att arten funnits i mer än 200 miljoner år. Arten finns inte i naturliga bestånd utan har överlevt som planterade intill tempelbyggnader i Kina. Kallas även tempelträd, eller ibland ankfotträd på grund av barrens form.

Svarttall (Pinus nigra)

Skiljer sig från vår vanliga tall genom en mörkare bark och längre barr. Kommer från torra trakter i Sydeuropa.

Vresalm (Ulmus laevis)

I Sverige endast vildväxande på Öland. Vresalmen har håriga årsskott samt hårig bladundersida och korta bladskott.

Hybridalm (Ulmus x hollandica)

En korsning mellan skogsalm och lundalm. Ett träd med en gles och låg kupol av krokiga stora grenar som går ut från den krokiga stammen i ett smalt V.

Hörsholmsalm (Ulmus minor ’Hoersholmiensis’)

Hörsholmsalmen är en form av lundalm. I Sverige är lundalmen endast vildväxande på Öland och Gotland. Bladen är avlånga, skarpt dubbeltandade och glänsande på ovansidan. Denna form som härstammar från en dansk plantskola har visat sig påfallande motståndskraftig mot almsjukan. Arten har upprättväxande grenar och är ett utmärkt alléträd.

Svart valnöt (Juglans nigra)

Detta träd skiljer sig från äkta valnöt även på håll genom de talrika tandade småbladen, tillsammans med den mörka, skrovliga barken.

Skogslönn (Acer platanoides)

Vår vanliga lönn som uppskattas mycket för bland annat sina fina höstfärger. Det naturliga utbredningsområdet sträcker sig över Europa till Mellansverige.

Skogsek (Quercus robur)

Kan bli ett mycket gammalt träd. Är skogsbildande upp till Mellansverige. Eken är ett symbolladdat träd och tillhör nog de flestas sinnebild för vårt svenska beteslandskap. Den här eken är ett exempel på ek med genomgående stam som kallas stångek.

Europeisk lärk (Larix decidua)

Förekommer vildväxande bland annat i Alperna. Grenarna är bågformigt hängande med gulaktigt kala skott. Kottarna är äggrunda.

Rödblommig hästkastanj (Aesculus carnea)

En korsning mellan vanlig och amerikansk hästkastanj. De röda blomklasarna i maj drar uppmärksamheten till trädet som lämpar sig väl för parker och större trädgårdar.

Kaukasisk vingnöt (Pterocarya fraxinifolia)

Ett vackert träd som kommer från Turkiet, Kaukasus och norra Iran. Blir ofta ett flerstammigt träd som kan anta väldiga proportioner. Frukten är vingad och sitter i långa hängen som pryder trädet på hösten.

Hängsilverlind (Tilia tomentosa ’Pendula’)

Liknar vanlig silverlind (Tilia tomentosa) men har starkt hängande krona. Ovansidorna på bladen är mörkgröna och undersidorna är vita av tät behåring.

Knäckepil (Salix x fragilis)

Ett storvuxet träd med sköra skott som lätt faller av och sprids på så sätt utmed vattendrag. Dess naturliga växtplats är också just vid vattendragen.

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum)

Trädet kommer från Albanien och Grekland. Hästkastanjen har en stor och högt välvd krona. Bladen är handformigt sammansatta (fem till sju) och omvänt äggrunda. Trädet har en ljuvlig försommarblomning.

Rostlönn (Acer rufinerve)

Kommer ursprungligen från Japan och blir ett buskartat träd. Bladen har en bred triangulär eller äggrund mittflik, medan sidoflikarna som slår ut i 60-90 graders vinkel är smalare och sitter ungefär mitt på bladet. På hösten färgas bladen orange och mörkröda eller högröda.

Näsduksträd (Davidia involucrata var. vilmoriana)

Härstammar från sydvästra och centrala Kina. Bladen är lindlövslika, stora och grovtandade. Undersidan är klar och glänsande ljusgrön. Högbladen är vita och hänger på var sida om blomställningen och döljer denna. Kallas även duvträd.

Silverpil (Salix alba var. sericea)

En silverpil som är mindre och mer långsamväxande än den rena arten. Den är lätt igenkännbar på de smala, lansettlika bladen, som täcks av silkesvita hår.