Ivar Lo-Johansson

Ivar Lo-Johansson (1901-1990) föddes i Ösmo i Sörmland. Föräldrarna hade varit statare, men när han föddes var de torpare. När Ivar var i tioårsåldern köpte familjen ett egnahem i Tungelsta.

Ivar Lo-Johanssons skolgång omfattade fyra år. Senare läste han även, under kortare perioder, vid folkhögskola i Västerhaninge. Han arbetade bland annat som lantarbetare, stenhuggare och som journalist på lokaltidning.

Ivar Lo Johanssom gjorde en hel del resor i Europa. Under dessa skrev han reportageböcker. Debuten var Vagabondliv i Frankrike (1927) och därefter kom bland annat  Kolet i våld (1928) och Zigenare (1929).

Sin romandebut gjorde han med kärleksromanen Måna är död (1932). Den första statarromanen var God natt, jord (1933) och det är också den som av många anses vara hans mest betydande bok. Romanen inledde även en litterär kampanj, som medverkade till att statarsystemet tolv år senare avskaffades.

Under 1950-talet skrev Ivar lo-Johansson självbiografiska berättelser, som inleddes med Analfabeten (1951) och avslutades med Proletärförfattaren (1960).

1964 utsågs han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.