Karaktäristiskt för eklandskapet är den täta förekomsten av mindre hackspett, göktyta, skogsduva och törnskata. Alla arterna är tämligen sällsynta och har under de senaste decennierna minskat i landet. I södra delen av reservatet finns den återskapade Rosenkällasjön med en stor mängd våtmarksfåglar som till exempel den största kolonin av svarthakedopping i länet. Sommaren 2008 sågs mer än 50 doppingar samtidigt. 

Mindre hackspett häckar vid Rosenkällasjön, Vattenåkarebacken och Smedstad. Foto Jan Gustafsson

Ekhagarna

Betade ekhagar med gamla grova och ihåliga ekar samt med ett inslag av taggiga buskar som hagtorn och slån samt bärande träd och buskar som fågelbär och hassel ger ett mycket rikt fågelliv.

Tidiga morgnar i maj ges en fantastisk konsert med stare, koltrast, björktrast, dubbeltrast och flera trummande hackspettsarter, mindre hackspett, större hackspett, gröngöling och spillkråka. Den enda hackspetten som inte trummar, göktytan, anländer i slutet av april och i början av maj. Den ropar intensivt i några veckor för att sedan under häckningens mest intensiva skede bli väldigt tillbakadragen.

Bland de egentliga sångarna är lövsångare, grönsångare, ärtsångare, törnsångare, svarthätta och härmsångare möjliga att få höra. I östra delen av reservatet kan du tidigt om våren få höra den mycket skönsjungande trädlärkan. Till de lite mer exklusiva arterna hör törnskata som är starkt knuten till varma lokaler med taggiga buskar.

Skogsduvans karaktäristiska sång kan du höra öster om Tinnerö. Den häckar gärna i håligheter i asp eller ek. I augusti och september gör den skygga nötkråkan entré för att samla hasselnötter till sitt vinterbehov.  Du upptäcker den genom dess metalliska skränande. Den har på senare år minskat betydligt kring Tinnerö och noteras numera allt mer sällan. Eklandskapets verkliga karaktärsart nötskrikan samlar på samma sätt ekollon i september och oktober. Nötskrikan gynnar spridningen av ek i landskapet. Bland rovfåglarna ses ofta bivråk, till förväxling lik ormvråk, segelflyga över hagarna. Den letar efter sociala getingars bon, med vars larver den föder upp sina ungar. Nattetid hörs ofta kattugglans hoande.

Öppna gräsmarker

Trädlösa betesmarker och sent slåttrade vallar har sin verkliga sångfågel i sånglärkan. Hämpling, ängspiplärka och stenskvätta är också knutna till de öppna gräsmarkerna. Två mycket ovanliga nattaktiva fåglar hör också till de öppna markerna, kornknarr och vaktel. Kornknarrens snärpande har hörts varje år i reservatet, särskilt i de lite mer öppna västra delarna runt Halshöga. 2004 konstaterades den häcka i reservatet. Det var den ena av två kända lyckade häckningar i hela landet det året. Vakteln är inte årlig, men till och från hörs den på samma lokaler som kornknarren.

Rosenkällasjön och övriga våtmarker

Det har sedan länge funnits önskemål om att återskapa våtmarker och vattenspeglar kring Tinnerö. När kommunen förvärvade området 2002 och det stod klart att ett stort naturreservat skulle bildas fanns äntligen möjligheten att återskapa Rosenkällasjön.

Med statligt ekonomiskt bidrag och tillstånd från miljödomstolen kunde därför arbetet med återskapandet genomföras 2003 och 2004. Sjön som är ca 47 ha stor har flera olika våtmarksmiljöer som attraherar många olika arter.

Tidigt på våren vid islossningen, ofta i månadsskiftet mars/april, är det högvatten i sjön och så snart öppna vakar finns dyker de första fåglarna upp, kanadagås, gräsand, knipa, sångsvan, knölsvan, storskrake och ibland salskrake.

Knölsvan är Östergötlands landskapsdjur. Frågan är om det i länet finns en tätare stam än i Rosenkällasjön? 2011 häckade 8 par och de fick drygt 50 ungar. Foto Jan Gustafsson 

I början av april kommer de första skrattmåsarna. De häckar i en koloni mitt i sjön. Under april anländer även många änder; kricka, bläsand, snatterand, skedand, årta, vigg och ibland även stjärtand. I slutet av april brukar de flesta svarthakedoppingarna vara på plats. Vissa år häckar även smådoppingen i sjön. Ibland ses gråhakedopping. Sedan gäddorna förökat sig i sjön häckar numera även skäggdopping i sjön. 

Skedanden trivs både i Rosenkällasjön och Frökärret. Foto: Jan Gustafsson

Av vadarna häckar  ibland mindre strandpipare, medan däremot tofsvipa, skogssnäppa och enkelbeckasin är årliga häckfåglar. De senaste åren har både sångsvan och knölsvan häckat i sjön. 2011 flyttade sångsvanarna till Edhaga våtmark, vilket resulterade i att hela åtta par knölsvan lyckades med sina häckningar i sjön. Sommartid, under perioder med lågtryck, samlas hussvala, ladusvala, backsvala och tornseglare för att jaga insekter över sjön. I augusti och september samlas stora flockar av änder, sothöns och gäss för att rasta. Det är då du har störst möjlighet att se havsörn jaga över sjön.

På sensommaren och fram till isläggningen är havsörn en regelbunden jägare vid främst Rosenkällasjön. Det är däremot inte så vanligt att som på bilden se flera örnar samtidigt, november 2011. Foto Jan Gustafsson 

I november innan isarna lägger sig rastar sångsvanarna, drygt 120 individer är toppnoteringen. Öster om sjön anlades en ny våtmark vid Edhaga vintern 2007/08 och våren 2010 återskapades Frökärret. Vid den senare finns bäst chanser att få se rastande arktiska vadare. Vid Smedstad finns ett dammsystem för rening av dagvatten. Även här är fågellivet rikt. Flera näktergalar och kärrsångare brukar höras nattetid.

Lövskogar

Tinnerö eklandskap är rikt på lövskogsmiljöer som domineras av björk, asp och sälg. Asparna är hackspettarnas favoritträd. Det är ett mjukt trädslag som ofta blir angripna av tickor och därmed lätt att hacka bohål i. Hackspettarna gör nya bohål varje år och fjolårshålen blir utmärkta bostäder till starar, mesar, skogsduva och ibland ugglor. Längs vattendragen finns ofta partier med al och viden. Här hittar man ofta stjärtmesar. Nattetid hörs den skönsjungande näktergalen från dessa miljöer.

Barrskogar

I sydvästra delen av reservatet finns fågelrika barrskogar. Här kan man med lite tur höra järpens ljusa vissling. Den gillar flerskiktade fuktiga granmiljöer och är ofta svår att få syn på. I aprilskymningen hörs även vissa år sparvugglan, ofta i anslutning till Rosenkällasjön och Edhaga våtmark. Korsnäbbar, tofsmes och talltita är andra typiska barrskogsarter du kan få möta i reservatet.

Artportalen

På hemsidan Svalan (länk till höger) får du mer information om fåglar som observerats i reservatet. För att ta del av observationerna går du in på "Visa fynd" i menyn och väljer sedan fliken ”Region” där du skriver in Tinnerö eklandskap på ”Sök lokal”. När du tryckt sök kommer Tinnerö eklandskap fram längst ner på sidan, klicka i "rutan" lägg till och sedan kan du gå in under fliken ”Resultatlista” och där kan du läsa om fåglar som observerats.