Fjärdingsindelningen

Under äldre tid var staden indelad i fyra fjärdingar, kallade kvarter. Dessa har före 1700-talets slut haft varierande gränser, men indelningen förändrades och fixerades genom ett beslut av magistraten 1778 29/8 till den som bestod till 1920-talet. När bebyggelsen växte under 1800- och 1900-talen, lades de nya områdena in i den existerande indelningen eller anslöts till den som nya kvarter (Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan, Västanstång).

De fyra ursprungliga fjärdingarna var S:t Pers, S:t Lars, Tannefors och S:t Kors kvarter. Namnen var tämligen självfallna. S:t Pers kvarter, stadens nordvästra fjärding, hade sitt namn efter domkyrkan, helgad åt aposteln Petrus. Den nordöstra fjärdingen, S:t Lars kvarter, hade namnet efter den gamla sockenkyrkan, helgad åt den helige Laurentius. Fjärdingen i sydöst, Tannefors kvarter, vette åt Tannefors by (belägen inom den senare stadsdelen Hejdegården) i S:t Lars socken. S:t Kors kvarter slutligen, den sydvästra fjärdingen, hade namn efter det s.k. Sandkorset, där Djurgårdsgatan och S:t Korsgatan (ursprungligen kallad Sandgatan och Sandkorsgatan) mötte varandra. Namnet Sankt Kors är en lärd "uppsnyggning", som genomdrevs av biskop Rhyzelius på 1730-talet.

Kvarterens namn

Kvarterens namn angavs vanligen - så t.ex. i kyrkoböckerna - med förkortningarna P, L, T och K, följt av tomtnumret. Husförhörslängderna under tiden 1797-1880 (vol. A I:5-68) redovisar stadens befolkning i kvadraternas nummerordning i resp. kvarter, vilket ger fyra längder per tidsperiod, i den nyssnämnda ordningen. Fr.o.m. 1880 (vol. A I:69-80) flyttades inte personerna om i längderna annat än vid förändringar av relationer, utan bostaden antecknades i stället med blyerts ovan familjen; vid flyttning ströks den gamla adressen och ersattes av den nya.

Arkivförteckningen för Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv i Landsarkivet i Vadstena finns tillgänglig via Nationella arkivdatabasen (NAD) på länken i högerspalten.

Karthjälp

Hur den gamla indelningen tedde sig framgår av det äldre kartmaterialet. Nedan återges den av drätselkammaren år 1914 utgivna kartan. Den kan studeras närmare i de 6 pdf-filer som återfinns i högerspalten. Bildernas storlek är A3 och är delvis överlappande; av skissen nedan framgår vilken del som täcks av resp. fil. Det bör påpekas, att inte alla de kvadrater, gatunamn och byggnader som anges i stadens utkanter vare sig existerade 1914 eller förverkligades senare, liksom att vissa gatunamn - t.ex. Biskopsgatan - aldrig användes.

De nya namnen

Under 1920-talet infördes och fr.o.m. 1 januari 1930 tillämpades fullt ut för samtliga kvadrater och tomter i stadens då 7 kvarter nya kvartersnamn enligt ett bestämt system, som sedermera utbyggts och fortfarande tillämpas:

• alla kvadrater inom S:t Pers kvarter erhöll namn på A
• alla kvadrater inom S:t Lars kvarter erhöll namn på B
• alla kvadrater inom Tannefors kvarter erhöll namn på D
• alla kvadrater inom S:t Kors kvarter erhöll namn på E
• alla kvadrater inom Gottfridsbergs kvarter erhöll namn på F
• alla kvadrater inom Västanstångs kvarter erhöll namn på G
• alla kvadrater inom Tinnerbäckslyckan erhöll namn på H

Inom ramen för en senare införd, genom stadens expansion utvidgad (och sedan några gånger ändrad) stadsdelsindelning ser systemet ut på följande sätt: