Linköpings Nya Varmbadhus

Den första bolagsstämman för aktieägarna i Linköpings nya Varmbadhus AB hölls den 2 februari 1883. Samma år fattade styrelsen för bolaget beslut om att tomt nr 75, St. Lars kvarter, skulle köpas in för att uppföra badhusbyggnaden på. Varmbadhuset öppnades för första gången i januari 1884. Den låg på Badhusgatan 1 och Repslagaregatan 12. I närheten där Corren idag har sina lokaler.

Personalen framför Varmbadhuset Bild: Linköpings stadsarkiv

 

År 1889 skedde en förändring i Varmbadhusets verksamhet, då inrättades andra klassens bad i badhusets källarvåning, avdelningen var till för att ”på billiga vilkor bereda tillfälle till bad åt fattiga sjuke eller andra mindre bemedlade personer” Detta var något Styrelsen arbetat för en längre tid, då behovet var mycket stort. I samband med framgången av den nya avdelningen kunde styrelsen för Varmbadhuset framhålla att verksamhetsåret 1889 varit synnerligen gynnsamt ekonomiskt.

I bolagsstämmoprotokollet från 1914 finns en tidningsartikel som beskriver varmbadhuset och den dåvarande verksamheten. Badhuset hade ett biljettkontor och en hall med korgmöbler för väntande badgäster. En trappa upp låg karbadsavdelningen, och bastuavdelningen en trappa ner. Inredningen i de båda avdelningarna beskrivs som prydlig och praktisk. Vidare beskrivs färgerna på väggarna som ”ljusa, glada färger”. Fönstren i byggnaden var försedda med ”vackert katedralglas” som släppte in mycket ljus och förhindrade insyn. Gästerna blev betjänade av baderskor som arbetade på varmbadhuset. Duschformerna gästerna kunde välja på var sitt- eller regndusch. Man kunde även få bl.a. borstning, tvålmassage, fotbad och ångbad. Det fanns även en stor bassäng, samt ett så kallat elektriskt badrum med ett influens-skåp som levererats av Saltsjöbadens elektriska ljusskåpsfabrik. Ljusskåpet var försett med 48 st elektriska lampor. På huset vind fanns två vattencisterner, en för kallt och en för varmt vatten. Varmbadhuset höll öppet alla dagar för herrar, förutom en dag i veckan som var avsedd för damer. Detta gällde både första- och andra klassens bad.

Varmbadhuset genomgick flera gånger diverse om- och tillbyggnader under 1900-talets första hälft. Varmbadhuset fanns kvar fram till år 1965, då verksamheten avslutades och huset revs. Dessförinnan samma år hade bolaget sålt varmbadhuset till Linköpings stad.

Camilla Engström Linköpings stadsarkiv, 2015-11-12.

Källa: Linköpings Stadsarkiv: Linköpings nya Varmbadhus AB, Bolagsstämmoprotokoll 1889 och 1914.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 22 juni 2016