Stadens fastighetsindelning före 1930

Den fastighetsindelning som finns i Linköping i dag, med enskilt namngivna byggnadskvarter, är en modern företeelse, gällande fr.o.m. 1930. Här presenteras den äldre fastighetsindelningen och hur den ersattes. Med hjälp av 1914 års karta kan den som exempelvis söker en adress med utgångspunkt från kyrkobokföring eller mantalslängder hitta rätt plats.

Fastighetsindelning Bild: LInköpings stadsarkiv

 

Karthjälp

Hur den gamla indelningen tedde sig framgår av det äldre kartmaterialet. Denna kartbild återger den av drätselkammaren år 1914 utgivna kartan. Den kan studeras närmare i de 6 pdf-filerna. Bildernas storlek är A3 och är delvis överlappande; av skissen framgår vilken del som täcks av resp. fil. Det bör påpekas, att inte alla de kvadrater, gatunamn och byggnader som anges i stadens utkanter vare sig existerade 1914 eller förverkligades senare, liksom att vissa gatunamn - t.ex. Biskopsgatan - aldrig användes.

Under äldre tid var staden indelad i fyra fjärdingar, kallade kvarter. Dessa har före 1700-talets slut haft varierande gränser, men indelningen förändrades och fixerades genom ett beslut av magistraten 29/8 1778  till den som bestod till 1920-talet. När bebyggelsen växte under 1800- och 1900-talen, lades de nya områdena in i den existerande indelningen eller anslöts till den som nya kvarter (Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan, Västanstång).

De fyra ursprungliga fjärdingarna var S:t Pers, S:t Lars, Tannefors och S:t Kors kvarter. Namnen var tämligen självfallna. S:t Pers kvarter, stadens nordvästra fjärding, hade sitt namn efter domkyrkan, helgad åt aposteln Petrus. Den nordöstra fjärdingen, S:t Lars kvarter, hade namnet efter den gamla sockenkyrkan, helgad åt den helige Laurentius. Fjärdingen i sydöst, Tannefors kvarter, vette åt Tannefors by (belägen inom den senare stadsdelen Hejdegården) i S:t Lars socken. S:t Kors kvarter slutligen, den sydvästra fjärdingen, hade namn efter det s.k. Sandkorset, där Djurgårdsgatan och S:t Korsgatan (ursprungligen kallad Sandgatan och Sandkorsgatan) mötte varandra. Namnet Sankt Kors är en lärd "uppsnyggning", som genomdrevs av biskop Rhyzelius på 1730-talet.

Kvarterens namn angavs vanligen - så t.ex. i kyrkoböckerna - med förkortningarna P, L, T och K, följt av tomtnumret. Husförhörslängderna under tiden 1797-1880 (vol. A I:5-68) redovisar stadens befolkning i kvadraternas nummerordning i resp. kvarter, vilket ger fyra längder per tidsperiod, i den nyssnämnda ordningen. Fr.o.m. 1880 (vol. A I:69-80) flyttades inte personerna om i längderna annat än vid förändringar av relationer, utan bostaden antecknades i stället med blyerts ovan familjen; vid flyttning ströks den gamla adressen och ersattes av den nya.

För att hitta i längderna fr.o.m. 1880 används dels serien A II b, Fastighetslängder, där samtliga tomter är redovisade i nummerordning, dels serien A II c, Namnregister till husförhörslängderna och församlingsböckerna (volym A II c:1 är ett i Landsarkivet upprättat, ofullständigt namnregister för tiden 1861-1869).

Arkivförteckningen för Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv i Landsarkivet i Vadstena finns tillgänglig via Nationella arkivdatabasen (NAD). Har du en prenumeration på SVAR kan du även se en digitalisering av böckerna.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 29 juli 2016