Fortfarande eldningsförbud i Linköping och hela Östergötland. Läs mer här: Eldningsförbud, mer information

Arbetshoppet

Med hjälp av ESF-projektet Arbetshoppet ska 200 personer som i dag står långt från arbetsmarknaden få utbildning och praktik inom vård och omsorg. Vill det sig väl stannar de kvar på arbetsplatserna eller fortsätter att studera. Sverige behöver 150 000 människor som vill arbeta i olika omsorgsyrken de närmaste sju åren.

Malin Robertsson finns på Omsorgskontoret i Linköping. Hon är huvudprojektledare för ESF-projektet Arbetshoppet. (ESF står för europeiska socialfonden.)

Det är ett 3-årigt projekt med 28 miljoner kronor i budget. Linköpings kommun är projektägare. Drivande i arbetet är FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete och sju kommuner i Östergötland tillsammans med PUFF (den östra länsdelens FoU-miljö), Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och fackförbundet Kommunal.

Linköping och Kinda utgör ett område, Motala och Ödeshög ett annat och Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik ett tredje.

Projektet startade i augusti 2016, och efter en analysfas på nio månader inleddes genomförandefasen i maj 2017.

– Komna så här långt har ett 70-tal personer hunnit delta i projektet, lika många män som kvinnor, berättar Malin Robertsson.

Det är en uttalad målsättning att könsfördelningen ska vara 50/50.

– Den jämna fördelningen speglar ju inte hur det ser ut inom vård- och omsorg i dag, men vi vill få till en förändring, fortsätter Malin Robertsson.

På praktikplatserna väntar handledare som utbildats för ändamålet. Alla projektdeltagare har dessutom tillgång till en personlig ”case manager” som hjälper till att undanröja eventuella hinder.

– Den här funktionen har visat sig vara mycket lyckad. Den som är case manager fungerar som en brygga mellan den enskilde, samhället, arbetsplatsen med arbetslaget, och så vidare.

Vad menas egentligen med att ”stå långt från arbetsmarknaden”?

– Ja, det är en definition som kanske är lite knepig. Det kan handla om att man varit föremål för insatser tidigare eller varit arbetslös under en lång tid. När det gäller arbetslöshet räknas 90 dagar som lång tid om man är ung, medan det handlar om sex månader för den som är äldre.

80 procent av de personer som hittills varit verksamma i projektet har utländsk bakgrund.

När Arbetshoppet lades upp såg arbetsmarknaden annorlunda ut. Gruppen som stod utanför den var mera blandad.

– I dag är till exempel ungdomsarbetslösheten betydligt lägre än tidigare. Det är knappt någon som ens talar om den. I stället är det utlandsfödda som inte hunnit lära sig det svenska språket som har det tuffast på arbetsmarknaden. Många av dem som kom hit hösten 2015 har visat intresse för vårt projekts informationsträffar. De här personerna har uppehållstillstånd, men är ännu inte etablerade på arbetsmarknaden.

Målet med projektet är att minst hälften av de personer som deltar i det ska fortsätta att arbeta inom vård och omsorg, eller att de ska välja att utbilda sig inom ett vårdyrke.

– Leder det till att man har bättre chanser när man söker andra jobb är det också positivt, understryker Malin Robertsson. Men det är redan så att ett par personer har hoppat av projektet för att i stället direkt utbilda sig till undersköterskor. Och i Motala anställde en enhet en man omedelbart när de förstod att han var på väg att få ett annat jobb.

I huvudsak tycker Malin Robertsson att projektet fungerar precis så bra som skaparna av det hoppats.

I de fall där projektet hittills lyckats mindre bra har det handlat om att enskilda personer saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna studera, eller jobba vidare på den arbetsplats de kommit till. Andra har varit mindre lämpliga på ett personligt plan.

– Det gäller att kunna bemöta vårdbehövande på rätt sätt, och det är förstås inte givet att vi alla har känsla för det.

När Arbetshoppet planerades var det som sagt med sikte på en mera blandad målgrupp. Det togs för givet att utlandsfödda skulle finnas i den gruppen, men inte att de skulle utgöra 80 procent.

– Vi trodde nog också att fler skulle ha erövrat det svenska språket i större utsträckning, och så här i efterhand var det kanske lite naivt. Men projektet tydliggör att det är viktigt med ett sammanhang där man får en chans att tala det nya språket, och arbetsplatsen är ett väldigt bra ställe att göra det på. Våra arbetsledare spelar en väldigt viktig roll i det här avseendet.

Projektet löper på kontinuerligt och ska vara helt genomfört 2019. Det som då visar sig ha fungerat bra i modellen ska implementeras i ordinarie verksamhet i de olika kommunerna.

Text: Catarina Gisby/redakta

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 17 maj 2018