Det här presenterades under FoU-dagen 2017

Evidensbaserad familjehemsrekrytering, hållbar hälsa och barns rätt att komma till tals vid samarbetssamtal var några av de ämnen som togs upp på FoU-dagen den 16 mars.

Ett 80-tal personer mötte upp på Konsert & Kongress i Linköping för att lyssna till vad anställda inom vård, omsorg och socialt arbete kommit fram till i sin praktikbaserade forskning.

 

Evidensbaserad familjehemsrekrytering

Först ut var Jussi Eklöf som redogjorde för den modell för effektiviserad och evidensbaserad familjehemsrekrytering som han och kollegan Magnus Långström arbetat med att ta fram.

– Det började 2013 med att vi hörde mycket om hur rekrytering av familjehem borde genomföras, men stämde det som sades? Eller var det bara vad folk trodde? Vi fick då möjlighet att starta ett FoU-projekt som gick ut på att försöka ta reda på hur familjehemsrekrytering bör bedrivas för bästa möjliga utfall.

Några saker kunde forskningen visa, till exempel att kvinnor oftast initierar familjehemsskapet, att familjehemsföräldrar sällan återfinns inom så kallade karriäryrken och att familjehemsföräldrar ofta har ett stort socialt intresse och engagemang, i kyrkan och/eller inom föreningslivet.

Jussi Eklöf och Magnus Långström gick därför vidare med ett praktiskt rekryteringsarbete på arbetsplatser (i huvudsak kvinnodominerade) och genom att ta kontakt med föreningar och olika religiösa samfund. Vidare gick de ut och efterlyste familjehem på sociala medier och genom att annonsera och affischera.

Efter rekryteringsarbetet vidtog analysarbetet som i sin tur resulterade i en modell för rekrytering.

– Vi skiljer på nischad målgruppsinriktad rekrytering och rekrytering på bredare front. Vi konstaterar att rekrytering lönar sig, men att den måste få kosta. Vi kunde se en tydlig ökning av intressenter under den praktiska rekryteringsfasen jämfört med föregående period.

Numera arbetar Jussi Eklöf på Frivilligcentrum som inrättats i Linköping för att underlätta för medborgare som på olika sätt vill göra viktiga, frivilliga insatser.

 

Rätt till önskad sysselsättningsgrad

Nästa föredrag handlade om ett projekt inom äldreomsorgen där rätt till önskad sysselsättningsgrad testas. Susanna Lundstedt, planeringsledare i Linköpings kommun, och Bo Davidsson, FoU Centrum, berättade om hur man genomfört projektet på Sandrinoparken, ett nybyggt boende i centrala Linköping för äldre människor med demenssjukdomar. Berga vårdboende har tjänat som jämförelseobjekt.

I grund och botten handlar rätten om önskad sysselsättningsgrad mycket om rätten för enskilda att få arbeta heltid. Vad kostar det att införa heltidstjänster? Vilka för- och nackdelar finns?

Projektet avslutas inte förrän 2018, men redan nu kan man se att Sandrinoparken – sedan fler heltider införts – nästan inte har någon övertid alls, medan det på den här punkten varierar väldigt på Berga vårdboende.

Antalet sjuktimmar per anställd är färre på Sandrinoparken, och antalet delade turer är inte lika många.

– Vilket gör det mera attraktivt att jobba där, konstaterade Susanna Lundstedt.

De anställda arbetar dessutom färre helgdagar på Sandrinoparken än på Berga vårdboende.

– Personalen på Sandrinoparken upplever det inte som jobbigt att arbeta heltid. Snarare är det så att de som arbetar deltid upplever det jobbigare att behöva gå in och skriva upp sig för arbete på lediga dagar för att komma upp i arbetstid och lön.

Bo Davisson menar att det åligger schemaläggarna ett stort ansvar att se till att personaltid används så optimalt som möjligt när fler arbetar heltid.

– Det krävs lite mer planering. Å andra sidan går det åt mindre tid för att ringa in vikarier på Sandrinoparken jämfört med Berga. Vikarier behövs helt enkelt inte på samma sätt.

 

Hållbar hälsa

Hållbar hälsa är ett utvecklingsprojekt för brukare och personal inom LSS-verksamhet. Susanna Müller från Hammarlyck Rehab Team berättade om projektet tillsammans med Susan Pryning och Lovisa Gustafsson från Leanlink LSS Funktionsstöd. Lovisa Gustafsson inledde.

– Projektet riktar sig till personer med utvecklingsstörning, och vi ser stora hälsoproblem hos dem. Jämfört med befolkningen i övrigt har en högre andel individer ohälsosamma vanor.

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar som lever på gruppboenden äter sämre, sitter mera stilla, har sömnbesvär, känner sig stressade och lider av värk. Detta i sin tur leder till tandproblem, diabetes och psykisk ohälsa.

– Det är en utsatt grupp som också har svårt att förstå konsekvenserna av sitt handlande.

I projektet har såväl personal som boende utbildats i hållbar hälsa. Det har handlat om att skapa kunskap och förståelse hos både brukarna och personalen om vikten av att leva ett hälsosamt liv. I praktiken handlar det om sådant som att sätta ihop mera hälsosamma matsedlar och erbjuda promenader. Personalen har även fått diskutera i vilken grad de tycker att de har ansvar för brukarnas hälsa.

Förankring och stöd från ledningen är ett villkor för att kunna arbeta med de här frågorna.

 

Barns rätt att komma till tals vid samarbetssamtal

Det sista FoU-projektet som togs upp under utbildningsdagen var det om berör barns rätt att komma till tals vid samarbetssamtal. Det har bedrivits i Motala kommun och presenterades av Ammi Albinsson och Karolina Markström.

De konstaterade att många förväxlar barns rätt att komma till tals med att barnen ska ”få bestämma”. Så är det inte alls.

– Vi har inte ens fokus på att lösa konflikter. Vi har bara fokus på att barnen ska få möjlighet att göra sina röster hörda.

Samarbetssamtal är lagstadgade och erbjuds föräldrar som har separerat och behöver hjälp att komma överens kring gemensamma barn. Samtalen kretsar kring vårdnad, boende, umgänge och barnens försörjning.

I Motala började socialtjänsten erbjuda barnen samtal år 2003. Anledningen var att man ville få barnen mer delaktiga i besluten. Efter ett tag insåg medarbetarna behovet av att dokumentera sitt sätt att arbeta. Det började man med 2006. 2015 inleddes FoU-projektet.

– Det som händer när vi hjälper barnen att komma till tals är att föräldrarna får lättare att lägga sina konflikter åt sidan. De tänker lättare framåt, påpekade Ammi Albinsson.

– Vi har hela tiden sett att föräldrar är positiva och nöjda och att de håller i sina överenskommelser bättre, tillade Karolina Markström.

 

Ungdomar, orten och framtiden

FoU-dagen avslutades med att Magnus Dahlstedt och David Ekholm, professor respektive lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, höll en föreläsning med rubriken Ungdomar, orten och framtiden – perspektiv på sociala interventioner i utanförskapets Sverige. Båda forskarna är kritiska till att strukturella problem i samhället tenderar att reduceras till enskilda individers problem. De menar dessutom att det som borde vara hela samhällets problem alltför ofta placeras i det som benämns ”utanförskapsområden”.

– Konflikten ligger mellan ”innanför” och ”utanför”, inte ”i” samhället, sa Magnus Dahlstedt. Fokus ligger på förlorarsidan i segregationsprocessen, inte på vinnarna.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 29 mars 2017