Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

FoU-dagen 22 mars 2018

Hur bemöter vi människor med autismspektrumdiagnoser bättre? Hur ökar vi kvaliteten och effektiviteten inom den sociala barn- och ungdomsvården? Och vad kan vi lära oss när vi följer upp mottagandet av ensamkommande barn?

Anneli Ceric, t v, och Therese Österberg, behandlingssekreterare från Motala, berättade om hur de arbetat fram informationsblad, manualer och checklistor för att förbättra mötessituationerna med människor som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det fanns inte något uttalat tema för FoU-dagen i Linköping i mars, men för den som lyssnade till de olika föreläsningarna stod det ändå klart att det fanns en röd tråd, och den stavas ”förbättringar”.

Vilket knyter an till varför FoU Centrum finns till:

– Vi ska vara er resurs och ert verktyg för att ni ska kunna göra ert uppdrag bättre, som FoU Centrums chef Mats Eriksson, vänd till publiken, påpekade i sitt inledningsanförande.

Just nu pågår drygt 30 projekt inom ramen för FoU Centrum. Det handlar om allt ifrån rena arbetsplatsprojekt till EU-satsningar som FoU Centrum till och med är med och leder.

Tre projekt presenterades på FoU-dagen, två avslutade och ett som fortfarande pågår.

Anneli Ceric och Therese Österberg, behandlingssekreterare från Motala, berättade om hur de arbetat fram informationsblad, manualer och checklistor för att förbättra mötessituationerna med människor som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fokus har legat på olika autismspektrumdiagnoser, ASD.

– Syftet med vårt arbete är att vi professionella ska få verktyg att använda oss av så att den information vi vill förmedla verkligen går fram till de här personerna, sa Therese Österberg.

I arbetet har de två behandlingssekreterarna bland annat djupintervjuat sju personer som har ASD.

– Det är väldigt vanligt att vi misstolkar människor som har autismspektrumdiagnoser, konstaterade Anneli Ceric. Vi kan till exempel tro att de har förstått när de säger att de har förstått, när de i själva verket bara få slut på mötet.

Margareta Bredmar har varit handledare för Therese Österberg och Anneli Ceric.

– Ni har med ert arbete fyllt en kunskapslucka, underströk hon. Ni har förankrat era kunskaper i tidigare forskning och ni har sedan omsatt det ni har kommit fram till i praktiken, alltsammans helt enligt grundtanken med FoU.

Sandra Engdahl redogjorde för ett angeläget projekt i Ödeshögs kommun som handlar om att öka kvaliteten och effektiviteten inom den sociala barn- och ungdomsvården. Tanken med detta är att arbetet blir mer evidensbaserat, samtidigt som det leder till en stabilare situation för de anställda som gör det mera attraktivt för dem att stanna kvar på arbetsplatsen.

– Våra handläggningstider är långa och det finns brister när det gäller uppföljningen. Delvis beror det på att behov och mål är otydliga i många ärenden. Det i sin tur leder till en osäkerhet i yrkesrollen hos socialsekreterarna. Många är unga och nyutexaminerade, men tvingas sätta sig in i tuffa ärenden på en gång.

Problemen är inte på något vis unika för Ödeshög. Det ser likadant ut över hela landet, men stora kommuner har möjlighet att hantera svårigheterna bättre. Små kommuner är så mycket mer sårbara.

Under en tioårsperiod har ett tjugotal handläggare kommit och gått i Ödeshög. Det kan tilläggas att inte heller Sandra Engdahl arbetar där längre. Hon återfinns numera i Linköping. FoU-projektet har dock resulterat i en del organisatoriska förbättringar som i sin tur resulterat i kortare handläggningstider. Utmaningen nu handlar om att se till att de positiva förändringarna varar över tid.

Det tredje projektet som presenterades på FoU-dagen handlar om en uppföljning av mottagandet av ensamkommande barn i Linköpings kommun. Lina Helgstrand berättade om arbetet, som har sin upprinnelse i ett direktuppdrag från Omsorgsnämnden till FoU Centrum.

Det finns en mottagningsstruktur i Linköping som fungerar. Det gjorde den även hösten 2015 när antalet ensamkommande barn och ungdomar var många, även om kvaliteten på mottagandet sjönk.

– Men ungdomarnas grundläggande behov tillgodosågs, berättade Lina Helgstrand.

Däremot framkommer det av rapporten att statistiken över de ensamkommande barnen är bristfällig och de datasystem som finns underlättar inte heller framtagning av statistik. Det har inte heller alltid fungerat i samarbetet mellan socialförvaltningen och olika boenden.

Barnen och ungdomarna själva är överlag nöjda med hur de har tagits emot, men de önskar mer kontakt med svenskfödda ungdomar och med det svenska samhället. De ungdomar som bott i familjehem är generellt mer nöjda än ungdomar som bott på HVB-hem.

Lina Helgstrand vill att fortsatta uppföljningar görs.

– Det saknas kunskap om hur det går över tid för de ensamkommande barnen.

Philip Runsten, forskare på Handelshögskolan i Stockholm och konsult i organisationsteori, avslutade FoU-dagen med att tala om kollektiv intelligens och vad som skapar effektiva grupper.

De flesta organisationer blir bara mer och mer komplexa. En normal organisation i dag har sex gånger fler mål än motsvarande organisation på 50-talet.

Lägger man på för många instruktioner på en grupp finns det en risk för att medarbetarna tänker så mycket på hur de ska göra för att inte göra fel att det arbete som borde göras antingen går i stå eller åtminstone inte utvecklas i den takt som är möjlig.

Att samarbeta är svårt. Kortfattat kan man väl säga att personer som kan lyssna och ta till sig andras perspektiv utvecklar sina organisationer snabbare än personer som i huvudsak ser till sig själva och sin egen sak.

Men individer måste få förutsättningar att utveckla de ”goda” sidorna av sig själva.

Samtliga i publiken höll till exempel med om att lyssnande är en skicklighet. Men det är inte många som har gått en kurs i det.

Text: Catarina Gisby/redakta

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 9 april 2018