Nätverksarbete inom socialtjänsten i Mjölby

En människas nätverk är en ovärderlig tillgång. Socialförvaltningen i Mjölby har tagit fasta på detta och arbetar sedan den förste september 2016 målmedvetet utifrån nätverkstanken. FoU Centrum har engagerats för en utvärdering som sker integrerat i utvecklingsarbetet.

Karsten Mohapatra

Karsten Mohapatra samtalar med Patrik Andersson som är en av de åtta nätverksledarna i Mjölby. Patrik Andersson arbetar övrig tid på Avanti, en utslussningsverksamhet för ensamkommande flyktingbarn.

Det ska sägas med en gång: Många kommuner i landet tänker och arbetar i nätverkstermer.

– Innan vi inledde vårt arbete åkte vi på studiebesök till Karlstad, Norrköping och Härryda, tre av de kommuner som jobbar på ett sätt som liknar vårt sedan ganska lång tid tillbaka, säger Karsten Mohapatra på Omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun och drivande i det pågående nätverksarbetet.

Bakgrunden är den här:

2010 kom en ändring i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som underströk att huvudmännen utifrån klienternas villkor skulle samarbeta med dem om de insatser som kunde vara aktuella. Den enskilde skulle vara ett subjekt, inte ett objekt.

I samband med förändringen delade SKL ut miljontals kronor till de kommuner och landsting som kunde visa att de följde de nya intentionerna.

– Så alla kommuner ville framhålla att de hade möten där klienten fick träffa professionen, och att man lade upp SIP, samordnade individuella planer.

Mjölby kommun avvek inte från mönstret.

– Men det visade sig att för den enskilde blev det inte någon större skillnad med SIP, säger Karsten Mohapatra. Och det är egentligen ganska lätt att förstå varför. Om du som privatperson kallas till ett möte fullt med fackfolk – psykologer, läkare och socialsekreterare – hur mycket vågar du då säga?

Delaktighet viktigt

Om klienten inte känner sig delaktig i det som sker, ja, då är risken stor att vårdprocessen stannar av. Detta är inte bara negativt för den enskilde, det är också en samhällsekonomisk fråga. Dyrbara insatser som inte leder någon vart gagnar inte någon.

Med nätverkstanken för ögonen ses klienten och hens närstående som sakkunniga. Karsten Mohapatra ritar upp en nätverkskarta på en whiteboard för att visuellt förklara hur man går till väga för att hitta de viktiga personerna i en enskild persons liv. Klienten avgör vilka människor som betyder mest för honom eller henne. Familjemedlemmar är många gånger givna. Andra som ingår i nätverket kan vara vänner, arbetskamrater, skolkamrater och lärare.

Nätverksledaren försöker sedan hitta relationer inom nätverket.

– Vi uttrycker det som att vi ”tryggar upp” den enskilde, fortsätter Karsten Mohapatra. Det kan till exempel visa sig att mormor är en person som har kontakt med väldigt många andra inom nätverket. Då blir hon en extra viktig person. Målet är att skapa en ny, gemensam förståelse som alla bär med sig när de lämnar ett nätverksmöte. Ju bättre kvalitet vi har på mobiliseringsarbetet inför mötet, desto bättre bli utfallet.

I Mjölby har 24 medarbetare gått den första akademiska utbildningen för nätverksledare som finns i Sverige. Det skedde i samarbete med Ersta Sköndal högskola. Dessa medarbetare finns till vardags inom skolan, utredning IFO, socialpsykiatrin, på HVB-hem och i öppenvården för ensamkommande flyktingbarn.

I dag är åtta av dem anställda som nätverksledare (i det så kallade nätverkslaget) på 25 procent var. Övrig arbetstid är de på sina ordinarie arbetsplatser, ”där de på så vis fungerar som ambassadörer för nätverksarbetet”, säger Karsten Mohapatra.

Sedan starten i september 2016 har nätverkslaget fått 32 uppdrag. De befinner sig nu i olika faser i nätverksprocessen. Många av uppdragen kommer från skolans värld.

– Det uppskattar jag verkligen, fortsätter Karsten Mohapatra. Då kommer vi in i ett tidigt skede och chanserna att kunna förbättra blir mycket större. Skolan har i dag som policy att hålla nätverkssamtal innan de skickar in orosanmälan till socialtjänsten.

Varierande intensitet

Intensiteten i nätverksarbetet beror på hur stor oron är. Ibland löser sig saker och ting på vägen, kanske redan i förarbetet.

– Men när det finns skyddsbehov, som vid sexuella övergrepp eller när det handlar om hedersproblematik, då krävs det förstås snabba åtgärder och ett intensivt arbete.

Den som bor eller arbetar i Mjölby kommun kan själv kontakta nätverkslaget och be om ett möte. Hittills har dock alla förfrågningar kommit från anställda i olika verksamheter.

Nätverksarbetet i Mjölby utvärderas kontinuerligt, en så kallad processutvärdering integrerad i utvecklingsarbetet. FoU Centrum leder utvärderingen. Karsten Mohapatra har gott hopp om att den kommer att visa på positiva resultat.

– Många vi träffar säger ”det här var det bästa mötet jag någonsin varit på”.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 29 mars 2017