Gå till startsidan
  • Brottsförebyggande och trygghetsskapande

Publicerat:

Så stoppar polisen och kommunen brott i välfärden

Sedan ett halvår tillbaka har Linköpings kommun en tät dialog med polisen för att gemensamt stoppa utbetalningar till personer som har ekonomiskt bistånd eller personlig assistans utan att ha rätt till det. Det sker tack vare en ändring i Offentlighets- och sekretesslagen.

Händer skriver på dator

Sedan 1 december 2025 har myndigheter utökade möjligheter att utbyta sekretessbelagd information mellan sig, bland annat för att förhindra välfärdsbrott. Under våren 2026 etablerades en tätare samverkan mellan Linköpings kommun och Polismyndigheten i Östergötland.

– Det här har i stor utsträckning förändrat våra möjligheter att agera i ärenden där vi misstänker felaktigheter, men där vi utifrån kommunens verktygslåda inte har kunnat stoppa utbetalningar, säger Hanna Rådemar, utvecklingsledare på Socialförvaltningen i Linköpings kommun, som är en av flera medarbetare i kommunen som jobbar med att förebygga felaktiga utbetalningar.

– Det känns fantastiskt bra att vår samverkan med Linköpings kommun på ganska kort tid redan har fått effekt. Välfärdsbrottsligheten i Sverige beräknas omsätta cirka 250 miljarder kronor om året. Det är enorma summor det handlar om, säger Stefan Holgersson som arbetar på polisen mot välfärdsbrott.

Byggt eget verktyg

Det är kommunen som tar emot en ansökan om exempelvis personlig assistans eller ekonomiskt bistånd. Beslutet fattas på uppgifter från den som söker och från offentliga handlingar. Medarbetare på kommunen byggde för en tid sedan ett eget digitalt verktyg som stöd för att identifiera ärenden där något sticker ut, men i vissa fall har det behövts hjälp från polisen. Polisen har till skillnad från kommunen rätt att spana på en person och de kan få fram andra uppgifter som inte finns i offentliga register.

Polisen utreder brott för att bygga ett åtal, och har ett beviskrav för att nå en fällande dom. Men även om polisens utredning inte leder till åtal kan de uppgifter som framkommer ge kommunen underlag för att ompröva beslut och stoppa felaktiga utbetalningar. Det är upp till den som får ersättningen att bevisa att den har ett behov. Det händer ofta att den som blivit av med ersättning på det här sättet helt slutar ansöka om exempelvis ekonomiskt bistånd. Ett tydligt tecken på att behovet inte fanns från början.

Misstankar bekräftade

– Vi har haft flera ärenden både på Socialförvaltningen (som hanterar personlig assistans) och Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen (som hanterar ekonomiskt bistånd) där vi fått hjälp av polisen. Hittills har alla ärenden som vi lyft med polisen bekräftat våra misstankar om felaktigheter, säger Hanna Rådemar.

– Jag har under flera år sett ett behov av att Sveriges kommuner måste få bättre möjligheter att utbyta information med polisen. Det är jättebra att lagstiftningen har ändrats och vi ser redan nu, efter ett par månader, att det har gett resultat, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Från kommunens sida har vi ett ansvar att göra allt vi kan för att motverka välfärdsbrott, där samarbetet med polisen är oerhört viktigt. Kriminella ska med alla medel hållas borta från våra gemensamma skattemedel och Linköpingsbor ska alltid känna sig trygga med att deras skattemedel hanteras ansvarsfullt, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande.

Kommunen polisanmäler alltid misstänkt brottslighet och kräver återbetalning. Det leder tyvärr sällan till fällande domar eller att kommunen får tillbaka pengar. Ett mått på framgång kan i stället mätas i hur mycket pengar som skulle ha betalats ut om fusket inte hade upptäckts.

Några exempel från 2026:

  • En man i 55-årsåldern hade cirka 70 timmar personlig assistans i veckan. Kommunen fick anonyma tips och misstänkte att mannen överdrev sina behov. Med hjälp av uppgifter från polisen som stärkte misstankarna stoppade kommunen utbetalningarna. Besparingen kommande år för fortsatt assistans beräknas till drygt 16 miljoner kronor. Mannen har överklagat till Förvaltningsrätten.
  • En man i 35-årsåldern hade under flera år ekonomiskt bistånd. Han sökte som ensamstående, men kommunen hade misstankar om att han levde i ett samboförhållande, så kallad skenseparation. Under de senaste tre åren har mannen fått cirka en halv miljon kronor i bistånd. Kommunen försökte stoppa utbetalningarna på egen hand men möjligheterna var inte tillräckliga. Tack vare uppgifter från polisen kunde biståndet stoppas. Personen har efter det slutat söka bistånd.

De allra flesta som får ekonomiskt bistånd eller personlig assistans har rätt till det och behöver det för att klara sin vardag. Tyvärr missbrukas systemet. Misstänker du att någon fuskar med bidrag? Ring polisen på 114 14 eller hör av dig till kommunen.

Här hittar du kontaktuppgifter och mer information:

Senast uppdaterad: