Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Kulturvärden

Bygglagstiftning

Det har funnits lagar i Sverige, åtminstone sedan medeltiden som styrt byggandet. I dessa lagar har det funnits bestämmelser om hur man ska placera byggnader, vilka byggnader man ska ha, och om kontroll av byggnadsbeståndet, så kallad husesyn. Syftet med bygglagstiftningen har till stor del varit att motverka risken för stora eldsvådor och andra olyckor. För städerna har det också funnits estetiska ambitioner för att få en tilltalande och välfungerande stad. 

Den 2 maj 2011 började Plan- och bygglagen (PBL), att gälla, den lag som styr byggande och planering i Sverige idag. Trots att lagen är moderniserad och anpassad till dagens byggande, kan man finna många spår från äldre lagstiftning.

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Utformning

När man ska bygga är förberedelser och planering viktigt. PBL styr hur vi får bygga. Följande frågor är viktiga att tänka på tidigt i förberedelserna. och gäller för alla byggnationer, oavsett om bygglov krävs eller inte.

Placering 

När man ska bygga nytt hus på en tidigare obebyggd plats är det viktigt att veta att mark endast får tas i anspråk för bebyggelse om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. När man ska placera byggnaderna på tomten ska det göras med hänsyn till den miljö de placeras i. Man ska eftersträva en god helhetsverkan och ta hänsyn till kultur- och naturvärden på platsen. Det är lämpligt att iaktta hur byggnaderna har placerats på tomterna tidigare i området, det är särskilt viktigt i äldre miljöer. Det kan göra stor skillnad hur bebyggelsen uppfattas, beroende på vilken byggnad som dominerar på tomten, hur gårdsbildningen ser ut osv. Vid placering av byggnaderna på tomten är också brandskydd viktigt att tänka på, liksom att inte öka risken för trafikolyckor. Till exempel är det olämpligt att placera ett garage så att man måste backa ut på en trafikerad väg. 

Form, färg och material 

En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan, den ska alltså se bra ut. Det är viktigt att tänka på att även om det är ditt hus och din tomt påverkar det miljön i ditt närområde och alla som uppehåller sig där. Ditt hus är din grannes utsikt. Vid tillbyggnader är det viktigt att även fundera över hur tillbyggnaden påverkar byggnadens yttre utseende, inte bara de funktioner man vill få in. Vid färgsättning och andra yttre förändringar är det också bra att tänka på både det egna husets karaktär och områdets.

Varsamhet 

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt. Det betyder att man ska ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och ta tillvara dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Man ska alltså utgå från och respektera byggnadens egna förutsättningar vid alla ändringar. Och det gäller alla byggnader, inte bara de särskilt värdefulla. I bygglovsärenden ska varsamheten även sträcka sig över hela bebyggelsemiljön, så att områdets karaktär respekteras och tillvaratas. Den som äger en byggnad måste bevara den så att inte byggnadens karaktär går förlorad. En tidstypisk byggnad eller en enhetlig miljö kan ha kulturhistoriska värden även om den inte är väldigt gammal. 

Skyddade byggnader

Det finns olika typer av skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, och byggnader kan skyddas i olika grad. För vissa kanske endast få ändringar kan tillåtas medan det för andra kan gå att förändra i större omfattning så länge det görs varsamt. De kulturhistoriska värdena ska dock inte ses som ett hinder, utan som en tillgång som bidrar till såväl boendekvalitet som bostadens värde. En del byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt är skyddade mot förvanskning enligt PBL. Förvanskningsförbudet tillämpas också på bebyggelseområden. 

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen avgör i varje enskilt ärende om en byggnad är särskilt värdefull. Kommunen arbetar kontinuerligt med att ta fram kunskapsunderlag som ligger till grund för denna typ av bedömning. Förvanskningsförbudet gäller även vid sådana åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan. Förbud mot förvanskning betyder dock inte att man inte får göra några ändringar alls. Men manfår inte göra ändringar som leder till att kulturhistoriska värden minskar, t.ex. ta bort värdefulla byggnadsdetaljer eller göra ändringar eller tillägg som förvanskar byggnadens karaktär.

PBLs bestämmelser om varsamhet, förvanskning och underhåll gäller både för byggnadens insida och utsida och vid alla typer av åtgärder.  Kommunen kan använda varsamhetsbestämmelser eller bestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplan för att värna värdefull bebyggelse. Exempel på skyddsbestämmelser i en detaljplan kan vara Q, q eller k. 

Att förklara en byggnad eller miljöer som byggnadsminnen är ett annat sätt att skydda. Det är det starkaste lagskydd en byggnad kan förses med. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av gårdagens, dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. Det finns två typer av byggnadsminnen – byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen (1988:950), KML, (enskilda) och statliga byggnadsminnen enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Det är länsstyrelsen som beslutar om en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne. 

Anmälan för underhåll av skyddade byggnader

Om du äger en byggnad med särskilt bevarandevärde som har skyddsbestämmelser i detaljplan ska du alltid anmäla om du har tänkt utföra underhållsarbete.

Om du är osäker på om din byggnad omfattas av skyddsbestämmelser är du välkommen att höra av dig till oss.

Råd till dig som äger, bor i eller förvaltar en kulturhistorisk byggnad

 

Certifierad sakkunnig kulturvärden

Vid bygglovsprövning bedöms om byggherrens förslag till kontroller räcker för att säkerställa samhällets krav. Om kulturvärden berörs och det saknas tillräcklig kompetens kan certifierad sakkunnig kulturvärden, så kallad KUL 2, behöva anlitas av byggherren. Boverket har en lista på certifierade antikvariska sakkunniga på sin webbplats.

Antikvarisk kontrollplan

Till det tekniska samrådet behöver byggherren redovisa en antikvarisk kontrollplan. Planen ska vara anpassad till det enskilda fallet och ha en utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att kraven på varsamhet uppfylls och att förvanskning inte sker.

 

Antikvarisk förundersökning och antikvarisk konsekvensbeskrivning

I samband med bygglovsansökan kan det behövas en antikvarisk förundersökning. Den antikvariska förundersökningen kan innehålla uppgifter om byggnadens historia, kulturvärden, kvaliteter och karaktärsdrag. Till detta kopplas en konsekvensbeskrivning som beskriver vilka konsekvenser de planerade åtgärderna får, och om kraven på varsamhet och förbudet mot förvanskning efterföljs.

 

Antikvariskt utlåtande

Ett antikvariskt utlåtande är en enklare form av antikvarisk förundersökning, med vanligtvis en kort beskrivning av byggnadens historia och värden samt ett utlåtande av hur de planerade åtgärderna påverkar byggnadens kulturvärden. Upprättas oftast i samband med mindre projekt och syftet är att belysa om en åtgärd är möjlig att utföra varsamt.

Senast uppdaterad den 21 december 2020

Chatta
Chatta. Fäll ut menyn

Kontakt Linköping


Välkommen till Linköpings kommuns chatt. Chatten är öppen vardagar kl 8-16.

Vi som svarar är samhällsvägledare på Kontakt Linköping. Om du lämnar personuppgifter till oss behandlar vi dem såhär: