Uppvärmningssystem

Cirka 75 procent av energitillförseln till ett hus används till uppvärmning och tappvarmvatten. Resterande 25 procent används som hushållsel. Valet av uppvärmningssystem är viktigt både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Värmebehovet skiljer sig stort mellan olika byggnader. Detta beror naturligtvis på storlek och hur isolerat husets klimatskal är, men även på typ av användning, beteende och det yttre klimatet.

Snötäckta radhus längs en gata

 

Innan du börjar fundera på att byta uppvärmningssystem kan det vara bra att ha gått igenom vissa enklare och billigare steg.

Först och främst är det viktigt att du har koll på hur din energianvändning ser ut idag, exempelvis genom att logga in på ”Mina sidor” hos ditt energibolag eller titta på dina fakturor för el och värme.

Försök att minska husets värmebehov genom energieffektiviseringsåtgärder. Det kan vara att se över klimatskalet, det vill säga ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kanske kan vinden tilläggsisoleras eller tätningslisterna runt dörrar och fönster bytas ut?

Du kan också sänka inomhustemperaturen eller ändra vissa beteenden, som att duscha snabbare eller vädra rejält under kort tid. Om du lyckas minska byggnadens värmebehov kan det nya uppvärmningssystemet dimensioneras efter det lägre behovet, vilket ofta innebär en lägre investeringskostnad.

Läs mer om energispartips i Linköpings kommuns broschyr.

Bestämmer du dig för att byta uppvärmningssystem bör du ta hänsyn till flera olika aspekter. Det finns inte ett system som är bäst i alla lägen. Nedan listas några aspekter att väga in vid systemval och dimensionering:

  • Byggnadens värmebehov
  • Varmvattenbehov
  • Befintligt värmesystem, är det kompatibelt med det nya ni funderar på?
  • Finns det plats i huset för apparater, tankar, skorsten med mera?
  • Förutsättningar på platsen, är det till exempel i ett fjärrvärmeområde, eller en stuga utan el?
  • Skötsel. Hur mycket underhåll och passning kräver systemet?
  • Driftkostnader.
  • Investeringskostnad
  • Planerad utbyggnad av huset
  • Prisutveckling på bränslen
  • Hur mycket tid vill du lägga på ditt uppvärmningssystem? Har du tid och lust att till exempel elda med ved?

Kolla gärna Energimyndighetens broschyrer "Värme i villan" och "Ackumulatortankar".

Nedan listar vi några olika typer av uppvärmningssystem

Värmen produceras i stora effektiva värmeverk som försörjer flera byggnader. Biobränslen och avfall är vanliga bränslen till pannorna men även olja används fortfarande främst som backup och vid spetslast. Solvärme och spillvärme från industrier används också.

Varmt vatten leds sedan ut i nergrävda rörsystem. I sitt privata hus har man en fjärrvärmecentral med värmeväxlare, cirkulationspump och energimätare. Fjärrvärme är vanligt i större städer och tätorter. På landsbygden kan så kallade närvärmeverk förekomma, dessa fungerar i princip på samma sätt men med mycket mindre panna och färre hus.

Fördelar: Väldigt bekvämt, minimalt underhåll, utbildad personal sköter om driften. Varmvattnet tar inte slut om flera duschar direkt efter varandra.

Nackdel: Priserna på fjärrvärme varierar beroende på vilket fjärrvärmenät man tillhör. 

Byter man från en värmepanna till exempelvis fjärrvärme eller värmepump bör man tänka på några saker:

  • Utrymmet där bränslepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Man kan behöva installera ett extra element i detta utrymme så att det inte uppstår fuktproblem.
  • Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag.
  • Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga din sotare om råd.

Energimyndigheten har tagit fram broschyren Välj rätt värmepump:

Här kan du läsa om du behöver göra en anmälan till Miljökontoret för att installera en värmepump:

Bergvärmepump

Utvinner värme från berggrunden genom en djupborrad brunn. Bergvärmepumpen ger värme för både uppvärmning av huset och varmvatten. Väldigt effektiv även när det är kallt ute. Kräver anmälan eller tillstånd för borrning från kommunen. 

Jordvärmepump

Utvinner värme från marken genom en lång kollektorslang som grävs ner på tomten. Jordvärmepumpen värmer huset och varmvatten. Det blir ett större ingrepp vid nedgrävning av kollektorslangen då den kräver stor markyta. Kräver anmälan eller tillstånd från kommunen. 

Frånluftsvärmepump

Utvinner värme ur frånluften dvs. den använder ventilationsluften som är på väg ut ur huset. Eftersom det finns endast en begränsad mängd energi i frånluften behöver resten spetsas med el. Vanlig teknik i nybyggda hus. Det blir ganska låg investering om du redan har mekanisk ventilation då en maskin sköter både värme, varmvatten och ventilation. 

Luft/vattenvärmepump

Utvinner värme ur uteluften och värmer sedan huset och tappvarmvatten. Hög effektivitet ner till några plusgrader men minskar vid kallare väder då eltillsats kan bli nödvändigt.

Luft/luftvärmepump

Luft/luftvärmepumpar utvinner värme ur uteluften och blåser varmluft inomhus. Till skillnad mot systemen ovan ansluts inte denna till något vattenburet värmesystem, vilket också gör att systemet inte producerar tappvarmvatten. Hög effektivitet ner till några plusgrader men minskar vid kallare väder då det inte finns så mycket värme att hämta i uteluften. Luft/luftvärmepumpen bör användas som komplement till annat uppvärmningssystem då det är svårt att fördela värmen jämnt i hela huset. Fungerar bäst i öppna planlösningar där värmen lättare kan spridas.

Trädbränslen

Att värma hus med biobränslen är bra för klimatet. Ofta används inhemsk och lokalt producerade råvaror som är mindre känslig för elpris- och oljeprisutveckling. Värmepannorna bör kopplas mot ackumulatortank för ökad effektivitet och minskade utsläpp. 

Läs Naturvårdsverkets broschyr Elda rätt om hur du eldar effektivt, miljöanpassat och säkert med träbaserade bränslen:

Ved

Kan eldas i pannor, braskaminer, vedspisar mm. Minst arbetsamt är att ha en vedpanna ansluten till en ackumulatortank. Då kan det räcka att elda en gång om dagen när det är som kallast vintertid och kanske var tredje dag på sommaren. Priset på ved skiljer sig mycket beroende på var i landet man befinner sig och hur det är förpackat (exempelvis i små påsar, storsäck, eller att köpa ett helt traktorlass).

Pellets

Pellets är gjort av sammanpressat sågspån och rester från träindustrin. Det är smidigt att elda och det görs i en pelletspanna eller i en pelletskamin. Kaminen är extra lämplig som komplement i hus med direktverkande el. Det går att köpa pellets i små säckar eller levererat med bulklastbil som blåser in pelletsen i ett större förråd. Pellets är det trädbränsle som är minst arbetskrävande att hantera.

Flis

Söndertuggat virke ofta av ris från avverkning i skog, som eldas i en flispanna. Ungefär halva bränslekostnaden jämfört med pellets men svårare att lagra och hantera.  

 

Olja

Idag finns det inte så många oljepannor kvar för uppvärmning av byggnader. Det är vanligast att fossil eldningsolja används men pannorna kan ofta anpassas till att eldas med förnyelsebara oljor. Om du har en gammal oljepanna eller en oljepanna som är dåligt sotad kan den ha låg eller kraftigt försämrad verkningsgrad, då går det åt mer av det redan dyra bränslet. 

Fördelen är att det ger stor värmeeffekt till låg investeringskostnad. Nackdelarna är att driftkostnaderna blir mycket höga då oljan kostar mycket mer än andra förnyelsebara bränslen. Fossila bränslen ger nettoutsläpp av växthusgaser.

Med direktverkande el använder man elektriska element i varje rum. Detta är vanligt i hus byggda på 70-80 talet då det fanns god tillförsel av el på grund av att kärnkraften byggdes ut i Sverige. Idag byggs väldigt få hus med direktverkande el som huvudsaklig uppvärmningskälla, detta på grund av höga driftskostnader samt skärpta energikrav på nya byggnader. De som har ett hus med enbart direktverkande el har möjlighet att minska sin elförbrukning genom att komplettera uppvärmningssystemet med en luft/luftvärmepump, braskamin eller en pelletskamin för att minska elanvändningen.

Fördelar: Enkelt, driftsäkert, mycket låg investering, inget underhåll, ingen risk för vattenskador från läckande värmerör.

Nackdelar: Dyrt i drift. Även om elpriset i Sverige är lågt så kostar det i de flesta fall betydligt mer att värma ett hus med direktverkande el än t.ex. fjärrvärme eller värmepump. Hur elen har producerats påverkar dess klimatpåverkan.

Solfångare används för att värma tappvarmvatten och till viss del värma huset. I Solfångaren värms vatten med solens instrålning. Värmen lagras sedan i en ackumulatortank så att den kan användas vid behov även när det är mörkt. På vinterhalvåret är det lite solinstrålning i Sverige så det skulle bli väldigt dyrt att dimensionera en anläggning för att klara värmebehovet vintertid.

Solfångare är ett utmärkt komplement till vedeldning och pelletseldning med ackumulatortank, då redan mycket av utrustningen finns på plats. Det finns även solfångare som värmer luft. I en solvärmeanläggning är bränslet gratis.

Byter man från en värmepanna till exempelvis värmepump bör man tänka på några saker:

  • Utrymmet där värmepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Man kan behöva installera ett extra element i detta utrymme så att det inte uppstår fuktproblem.
  • Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag.
  • Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga din sotare om råd.
Energi- och klimatrådgivning

Skicka e-post till Energi- och klimatrådgivning

E-post: energi@linkoping.se

Telefon: 013–20 60 00 (Kontakt Linköping)
Telefontid: måndag-fredag klockan 07.30-17.00 (juni-augusti 07.30-16.00)

Besöksadress: Drottninggatan 45 (se karta)

Tillgänglighetsinformation Drottninggatan 45

Postadress: Drottninggatan 45, 58181 Linköping

Energi- och klimatrådgivare:
Linnéa Gunnarsson Knutsson, 013-20 61 56
Robert Klasson, 013-20 64 66

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 27 juni 2019