Kommunens skog
Linköpings kommun äger cirka 3 200 hektar skogsmark. Största delen av skogen är tätortsnära och det största innehavet finns söder om staden i Vidingsjö och Ullstämma. Skogen sköts enligt en politiskt antagen policy som sätter rekreation och naturvård i centrum.

Vidingsjöskogen tillhör kommunens största sammanhängande skogsinnehav.
Skog för alla
De kommunägda skogarna är till för kommunens invånare. De används för rekreation, friluftsliv och lek, och utgör livsmiljö för många växt- och djurarter. Skogen är också en förnyelsebar, ekonomisk resurs. De kommunägda skogarna utgör också en markreserv för framtida utveckling.
Målsättningen är att skogarna ska förvaltas så att samtliga dessa värden tas till vara och utvecklas. I december 2020 antogs därför Riktlinjer för Linköpings kommuns skogsinnehav.
Skogsskötsel
Varje år genomförs en mängd olika skötselinsatser i kommunens skogar. Det kan till exempel handla om slyröjningar och gallringar för att skapa varierade och lättframkomliga rekreationsskogar, avverkningar för att ta tillvara värdefull virkesråvara, restaureringar av igenväxande ekmiljöer, frihuggning av grova träd eller plantering av ny skog.
I bostadsnära skogsområden genomförs skötselåtgärder återkommande i de olika stadsdelarna. Skötselåtgärderna genomförs utifrån Linköpings kommuns skogsskötselplan. I skogsskötselplanen, som uppdateras kontinuerligt, finns skötselmål och åtgärdsförslag för alla kommunägda skogsområden.
Planerade skötselinsatser i din stadsdel
Kallestad, Stångebro, Tannefors, Torvinge | 2027 | 2030 | 2033 |
Ekkällan, Garnisonen, Ramshäll, norra Berga | 2025 | 2028 | 2031 |
Gottfridsberg, Östra Valla, norra Berga | 2026 | 2029 | 2032 |
Berga, Johannelund, Vidingsjö, Ekholmen | 2026 | 2029 | 2032 |
Hjulsbro, Harvestad, Ullstämma | 2027 | 2030 | 2033 |
Ekängen, Tallboda, Hackefors, Vimanshäll | 2025 | 2028 | 2031 |
Mjärdevi, Malmslätt, Jägarvallen | 2026 | 2029 | 2032 |
Lambohov, Djurgården, Vallastaden | 2025 | 2028 | 2031 |
Ryd, Skäggetorp, Tornby | 2027 | 2030 | 2033 |
Ljungsbro söder om kanalen | 2025 | 2028 | 2031 |
Ljungsbro norr om kanalen | 2026 | 2029 | 2032 |
Berg, Maspelösa | 2027 | 2030 | 2033 |
Askeby, Bankekind | 2027 | 2030 | 2033 |
Rystad, Gistad | 2025 | 2028 | 2031 |
Linghem | 2026 | 2029 | 2032 |
Sturefors | 2026 | 2029 | 2032 |
Bestorp | 2025 | 2028 | 2031 |
Brokind | 2025 | 2028 | 2031 |
Skeda udde, Nykil, Sjögestad, Ulrika | 2027 | 2030 | 2033 |
Vikingstad | 2025 | 2028 | 2031 |
Björkeberg, Rappestad | 2026 | 2029 | 2032 |
Frågor och svar om skogens skötsel
Trädens positiva effekter på stadsmiljön är både estetiska och praktiska. Förutom att ge staden grönska förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande effekt genom att använda solenergi för sin tillväxt, samtidigt som lövverken ger skugga och svalka under varma sommardagar.
När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på stadens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som noder i stadens gröna infrastruktur. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal mossor, insekter och lavar. Träd har dessutom positiva effekter för den psykiska hälsan.
1. Vilka anledningar finns för att ta ned träd?
Då tar vi ned träd:
- Trädet har nedsatt kondition, anses farligt och kan inte säkras genom beskärning.
- Trädet har en varaktig sjukdom eller angrepp av exempelvis svamp eller insekter som medför smittorisk.
- Trädet gallras bort för att gynna omgivande träds utveckling.
- Trädet tas bort för att föryngra beståndet.
- Trädet står för nära ledningsgator eller järnvägar.
Då tar vi inte ned träd:
- Trädet skuggar en tomt och/eller bostadshus.
- Trädet skymmer utsikten.
- Trädet fäller kottar, löv, barr, frön, frukthonungsdugg eller fågelspillning på privat mark, tomt eller hus.
- Trädet orsakar en försämrad tillväxt på privat mark/tomt.
- Trädet stör parabolantenner eller annan teknisk utrustning.
2. Vad är ett riskträd?
Träd som befaras utgöra risk för skada på person eller egendom, kan utgöra trafikfara eller kan vara angripet av sjukdom eller skadedjur besiktas löpande. Vid besiktningen bedöms trädets skick och därefter beslutas om eventuell åtgärd.
Riskträd som tydligt är i dåligt skick ska rapporteras till Kontakt Linköping.
3. Hur höga får träd bli?
Om träden är friska finns det ingen övre höjd där man tar ned träd utan träden får växa efter sina naturliga förutsättningar.
4. Varför lämnas rishögar eller död ved vid vissa ställen efter vissa skötselåtgärder?
Ibland när kommunen har tagit ner träd lämnas stammar, grenar och/eller ris kvar i naturen. Ibland kan det uppfattas att materialet bara ligger där till ingen nytta eller att det gör miljön skräpig. Anledningen till att vi lämnar material efter en skogsåtgärd är för att det gynnar den biologiska mångfalden.
5. Hur ofta genomförs skötselåtgärder i tätortsnära naturområden?
I tätortsnära naturområden som ingår i en befintlig detaljplan (detaljplanelagd mark) har kommunen ett skötselintervall där skötselåtgärder genomförs i de olika stadsdelarna vartannat eller vart tredje år.
Detta innebär dock inte att det genomförs skötselåtgärder i varje naturområde/skogsbestånd i respektive stadsdel utan att alla skogsområden ses över med det nämnda intervall och att åtgärder genomförs i de områdena där det finns behov.
6. Vilka skogsskötselåtgärder genomförs i tätortsnära naturområden?
- Röjning
- Gallring
- Trädbeskärning
- Nedtagning av träd (se fråga 1)
7. Vad händer med rishögar eller virket efter en genomförd skötselåtgärd?
Efter en genomförd skötselåtgärd hämtas rishögar och virkestravar av kommunens virkesköpare. En viss mängd material kan lämnas i skogen till förmån för den biologiska mångfalden (se fråga 5).
Vi kan tyvärr inte tillåta att privatpersoner varken tar virke eller ris. Kommunen kan inte heller tillåta att boende lägger eget ris på kommunens skogsmark, även om det genomförs skötselåtgärder i området (se fråga 11).
8. Hur informerar kommunen om skogsskötselinsatser?
Vid större skogsskötselinsatser i närheten till bebyggelse informerar kommunen berörda fastighetsägare antigen per brev eller på annat sätt.
9. Får jag själv tar ner träd på kommunal mark?
Nej. Se fråga 10.
10. Hur kan jag ansöka om trädnedtagning på kommunal mark?
Vi får ofta önskemål från allmänheten angående nedtagning av träd på mark som förvaltas av kommunen. För att vi ska kunna hantera förfrågningar och göra en enhetlig bedömning i varje enskilt fall behöver vi en ansökan som beskriver vilka träd som du önskar få nedtagna och skälet till det.
Vi samlar ihop och ser över alla inkomna ansökningar en gång per år efter den 15 september. Om din ansökan ska kunna behandlas/åtgärdas under påföljande vinterhalvår, måste den därför vara inskickad senast den 15 september. Därefter får alla som ansökt ett mailsvar med beslut.
Du ska även skicka med blanketten om granngodkännande vid en ansökan om nedtagning av träd. Berörda grannar är till exempel personer som från sin fastighet kan se träden, eller berörs av en eventuell nedtagning som att marken används som barnens lekplats.
11. Får jag lägga trädgårdsavfall på kommunens mark?
Nej, trädgårdsavfall hör inte hemma i bostadsnära natur.
Kompostera gärna trädgårdsavfallet hemma inom den egna tomten, men har du inte själv möjlighet finns det flera återvinningscentraler inom kommunen där
trädgårdsavfall kan lämnas.
Att skapa egna komposter på allmän mark är inte tillåtet. Stora mängder trädgårdsavfall kan attrahera djur som till exempel råttor och leder dessutom till att trädgårdsväxter sprider ut sig i natur- och skogsområden. På det sättet kan trädgårdsväxter ta över och förtränga den naturliga floran.
12. Får jag röja sly på kommunens mark?
Kommunen ser över slyröjningsbehov på ett regelbundet sätt och våra
markentreprenörer genomför sedan skötselåtgärder. Därför vill vi inte att
privatpersoner röjer sly på kommunens mark. Växer däremot sly från kommunens mark in över privatägd mark får fastighetsägaren såklart ta bort slyet som har vuxit in från kommunens mark.
13. Hur hanterar kommunen angrepp av granbarkborre?
Vid större angrepp av granbarkborre har kommunen fastställda rutiner för att minska skador.
Sök och plock
Sök och plock är en metod för att bekämpa granbarkborrar. Metoden går ut på att söka upp angripna granar och plocka bort dem från skogen och/eller oskadliggöra deras avkomma innan den nya generationen är färdig att lämna träden. (Källa: Skogsstyrelsen)
Det är den mest använda metoden i Sverige och inom kommunen. Det är dock inte möjligt att åtgärda alla angripna träd då granbarkborren angriper i så stor utsträckning och på så många ställen. Kommunen gör fortlöpande inventeringar över angrepp som har skett och genomför så många insatser som möjligt för att minska granbarkborrens population.
Lämna granar med gamla angrepp
Granar som redan tappat barken eller som varit döda mer än en säsong bör lämnas kvar i skogen. De innehåller inte längre några granbarkborrar. Däremot innehåller de en och annan naturlig fiende till granbarkborrarna samt en mängd andra arter som så småningom bryter ner veden till näringsämnen för träden. (Källa: Skogsstyrelsen)
Inom vissa skogsområden på kommunal mark avverkar vi ändå granar som redan tappat barken eller som varit döda mer än en säsong ur säkerhetsaspekter om de står intill gång- och cykelvägar eller intill välfrekventerade motionsspår/stigar.
Död ved gynnar granbarkborrens fiender
För att öka andelen död ved skapar vi högstubbar och lämnar döda träd på lämpliga platser när vi genomför skogsskötselåtgärder. Död ved är full av liv och gynnar insekts- och fågellivet som till exempel hackspettar vars föda bland annat består av granbarkborren. Död ved eller döda träd lämnar vi på ställen där det inte utgör en säkerhetsrisk.
Återplantering
På de ställena där vi har tagit bort ett större antal angripna granar kommer vi återplantera träd. Vi kommer plantera mest tall och ädellövträd (framförallt ek).
Betydelsen av död ved
Döda träd som står eller ligger i skogen och material som lämnas efter en skogsåtgärd utgör en viktig del av naturmiljön. Detta lämnas kvar så att de kan förmultna på plats och därmed bidra till den biologiska mångfalden i området. Död ved lockar bland annat många insekter, som i sin tur lockar fåglar och andra djur.
Döda eller sjuka träd som står i närheten av vägar, parkeringsplatser eller andra miljöer där många människor rör sig kan dock utgöra en säkerhetsrisk. Sådana träd tas bort av kommunen i de fall kommunen är huvudman för området.
Efter att en anmälan inkommit till kommunen görs en bedömning av trädets status innan det eventuellt tas bort.
Kommunen får ibland frågor om det inte finns möjlighet att privatpersoner kan få ta av det avverkade materialet. Detta är tyvärr inte möjligt. Dels kan inte kommunen gynna enskilda personer och dels finns det en anledning till att det avverkade materialet lämnas kvar.