När barnets röst får ta plats i samarbetssamtal

Studie om barninkluderande samtal i Motala

Mellan 2015 och 2018 genomförde FoU Östergötland en studie i Motala om barninkluderande samarbetssamtal. Resultaten visar tydligt att när barn får komma till tals på ett tryggt och strukturerat sätt stärks både barnens välmående och föräldrarnas förmåga att samarbeta. Även om studien inte är ny är slutsatserna fortsatt högaktuella.

Samarbetssamtal är en lagstadgad insats som kommuner erbjuder separerade föräldrar för att nå överenskommelser om vårdnad, boende och umgänge. Syftet är att minska konflikter och skapa hållbara lösningar med barnets bästa i fokus. Samtidigt har det länge funnits stora variationer i hur dessa samtal genomförs, särskilt när det gäller barns delaktighet.

Modellen: barninkluderande samarbetssamtal

Modellen bygger på att barn, från cirka fem års ålder, erbjuds egna samtal med särskilt utbildade samtalsledare. Samtalen är inte utredande eller behandlande, utan syftar till att ge barnet möjlighet att berätta om sin vardag, sina upplevelser, känslor och tankar om framtiden. Samtalsledarna anpassar samtalen efter barnets ålder och mognad och använde samtal, lek och andra uttrycksformer för att hjälpa barnet att sätta ord på sina erfarenheter.

Barnets berättelse förs sedan vidare till föräldrarna på ett strukturerat och respektfullt sätt, ofta med barnet närvarande. Föräldrarna får därigenom lyssna till sitt barn, innan de fattar beslut om vårdnad, boende och umgänge. På så sätt bär barnet inget eget ansvar för besluten, men påverkar processen genom att barnets egna perspektiv tas i beaktning.

Arbetssättet utgår från artikel 12 i FN:s barnkonvention: barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad.

Vad visade studien?

FoU-studien jämförde barninkluderande samarbetssamtal med mer traditionella, barnfokuserade samtal där barnet inte deltog. Resultaten visade tydliga skillnader.

I familjer där barnen inkluderades:

• upplevdes konfliktnivån mellan föräldrarna som lägre
• förbättrades föräldrarnas samarbetsförmåga över tid
• minskade antalet rättstvister kring vårdnad, boende och umgänge
• ökade stabiliteten i överenskommelser om barnets vardag

Vid en uppföljning fyra år senare framkom också flera positiva effekter för barnen:

• barnen upplevde färre konflikter mellan sina föräldrar
• stress kopplad till föräldrarnas konflikt hade minskat
• relationen till framför allt pappan hade stärkts
• barnen uppvisade färre beteendeproblem

Föräldrarna beskrev att barnets berättelse gjorde barnets behov mer konkreta och svårare att bortförklara. Skillnaden låg inte i hur de såg på sin före detta partner, utan i hur de hanterade konflikt, ilska och frustration.

FoU Östergötlands studie visar att barninkluderande samarbetssamtal är möjliga att genomföra och kan göra verklig skillnad. När barn får komma till tals på rätt sätt skapas bättre förutsättningar för hållbara lösningar, minskad konflikt och ett tryggare föräldraskap över tid.