Trafik

Snabbfakta - trafiksystemet utvecklas för att:

• Fler människor kommer vilja ta sig till och från innerstaden.
• Ytan i stadskärnan är begränsad. Det innebär att vi måste använda den smartare när vi blir fler.
• Andelen som reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden behöver öka.
• En innerstad med färre bilar ger mer plats åt attraktiva miljöer som gör att fler vill mötas och umgås i innerstaden.

Vi bygger (och gräver) fler cykelvägar, så att färre tar bilen och du kommer till jobbet snabbare.

Trafiken ska fungera för alla, nu och i framtiden. Det betyder att alla Linköpingsbor oavsett ålder, ekonomi eller andra förutsättningar ska kunna transportera sig i vardagen. På sikt kommer fler Linköpingsbor enklare kunna välja gång, cykel eller kollektivtrafik.

Och så här ska trafiken i innerstaden utvecklas

Vi bygger (och gräver) en tätare stad. Så att du får närmare till skolan, jobbet, affären och bussen.

Många kommer fortsatt att vilja ta sig till och från innerstaden när Linköping växer. Men ytan i innerstaden är begränsad. För att Linköpings växande innerstad ska vara tillgänglig för alla behöver andelen som reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden att öka, eftersom de kräver mindre yta.

I en tätare stad blir avstånden kortare vilket gör det möjligt för fler att välja att gå eller att cykla i vardagen. Dessutom blir underlaget för kollektivtrafik större när vi bor sammanhållet, vilket kommer att leda till effektivare kollektivtrafik med fler avgångar. När biltrafiken minskar i innerstaden blir det mer plats för barnvänliga gågator, uteserveringar och fler attraktiva platser att mötas på.

För att skapa en bättre innerstadsmiljö ska biltrafik som inte har innerstaden som mål minskas genom effektiva alternativa vägar runt stadskärnan, tack vare höjd kapacitet på y-ring (Linköpings yttre ringled, det vill säga ett antal större vägar i Linköpings yttre stadsdelar).

Vad är alternativet till denna utveckling?

För att höja kapaciteten för biltrafik i innerstaden skulle vägar behöva breddas och byggas ut. I innerstaden finns det inte tillräckligt med yta för att bygga ut vägnätet för bilar, eftersom staden är tätt bebyggd.

En innerstad med mycket biltrafik upplevs som mindre trygg, barnvänlig och trivsam. Det skulle också innebära mindre yta för uteserveringar och sämre framkomlighet för gående och cyklister, eftersom den begränsade ytan skulle behövas för bilar.

Eftersom det saknas yta för att öka kapaciteten för biltrafik i innerstaden är alternativet (till att utveckla trafiken så att fler reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden) att staden växer utåt. Då skulle avstånden mellan jobb, affärer, restauranger, skolor och fritidsaktiviteter bli längre, restiderna att öka och möjligheterna för effektiv kollektivtrafik för alla skulle försämras.

En mer utbredd stad skulle också innebära att mer värdefull natur- och jordbruksmark skulle behöva bebyggas för att skapa nya bostäder, service och lokaler.

Exempel på trafikens utveckling - Djurgårdsgatan och Hospitalstorget

Djurgårdsgatan

Djurgårdsgatan ska byggas om för att bli grönare och bli mer lik en innerstadsgata. Längs Djurgårdsgatan ska framkomligheten för gående och cyklister förbättras. Längs med gatan ska det finnas plats för både trafik, grönska och stadsliv.

Utvecklingen av Djurgårdsgatan har redan påbörjats. Gatan byggs om i etapper i samband med att området längs Djurgårdsgatan bebyggs med nya bostäder och lokaler för service och verksamheter.

Områdesutveckling: Södra Djurgårdsgatan

Hospitalstorget

Idag är Hospitalstorget vid Apotekaregatan ett uppskattat och levande torg i stadskärnan, omgiven av butiker, restauranger och bostäder. Men för bara några år var den delvis en parkeringsyta.