Publicerat:
Klimatrådet rapporterar kring kommunens växthusgasutsläpp inom byggsektorn
Hur arbetar Linköpings kommun för att minska utsläppen från bygg och anläggning? Det har kommunens klimatråd tittat på i sin årliga rapport som presenterades för det politiska styret i Linköping under veckan.
– Väldigt förenklat har växthusgasutsläppen från energianvändningen i byggnader minskat, medan utsläppen från själva byggnationen varit närmast oförändrat, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS, centrum för kommunstrategiska studier.
Det är nu fyra år sedan Linköpings Klimat- och energiprogram antogs. Ett av fokusområdena är Klimateffektiv Bygg och Anläggning, en sektor som står för drygt tjugo procent av växthusgasutsläppen i Sverige.
– Under de senaste åren har det skett betydande förändringar vad gäller reglering och rekommendationer riktade till bygg och anläggning för att minska växthusgasutsläpp. Där var Linköpings kommun förutseende då man valde att rikta specifika insatsmål för den här sektorn i klimatprogrammet redan för fyra år sedan. Det gör det intressant att titta vidare på för att kunna minska utsläppen ytterligare.
säger Brita.
Komplext område som kräver resurser och kompetens
Klimatrådets fördjupning om sektorn bygg och anläggning sker utifrån tre olika aspekter som de benämner domäner:
- det nationella styrningslandskapet, bland annat nationella regelverk, klimatdeklarationer samt normer för cirkularitet samt transporter
- regionala och lokala nätverk som erbjuder dialoger och kompetensöverföring
- kommunens interna och organisering och styrning. Här ingår både bolagen och förvaltningarna
Till skillnad från förra årets rapport, som primärt var en dokumentstudie, är årets granskning i ökad grad baserad på samtal med nyckelpersoner i organisationen och har ett större fokus på om kommunen gör “rätt insatser” utifrån forskningen.
– Som vi ser det behöver kommunen positionera sig inom alla tre domänerna för att kunna hantera och uppfylla Klimat- och energiprogrammets två insatsmål inom bygg och anläggning. Det är ett oerhört komplext område med mycket regleringar och komplicerade beräkningsmodeller kring direkta och indirekta utsläpp. Det är även ett väldigt kunskapsintensivt område. Förvaltningarna och de kommunala bolagen är väldigt engagerade och aktiva, men det är en krävande sektor när det kommer till resurser och kompetens, berättar Brita.
Inom bygg och anläggning har kommuner en viktig beställarroll. Genom att samverka och lära av varandra kan man påverka framtiden. Om kommunerna ställer liknande krav på klimatfrämjande åtgärder ökar viljan och förutsättningarna för leverantörerna att anpassa sig till önskemålen.
Utvecklingen inom bygg och anläggning går fort
I sin slutrapport konstaterar klimatrådet bland annat att Klimatfärdplanen behöver uppdateras.
– Eftersom förändringarna inom bygg och anläggning sker så fort behöver också de kommunala styrdokumenten revideras för att ligga i fas med framväxande rekommendationer och regelverk som tas fram nationellt. Mer konkret innebär detta att klimatfärdplanen behöver bli tydligare i hur den inkluderar anläggning, inklusive masshantering, och transporter, säger Brita.
Klimatrådet lyfter även fram vikten av att kommunen fortsatt deltar aktivt och stödjer de regionala nätverken, men resurserna behöver fördelas väl genomtänkt för att samverkanstrukturerna ska bli verkningsfulla.
– Genom dialog och fördjupad samverkan kan man gemensamt hitta former för att kravställa och därmed bidra till att ytterligare minska klimatutsläppen från bygg och anläggning. Det gäller dock att välja strategiskt och kanske koncentrera vissa samverkansformer framför andra, fortsätter Brita.
Den interna samordningen avgörande
Klimatrådet pekar också på utmaningen med att kommunen är en samhällsaktör, men också en myndighetsutövare.
– De rollerna ser väldigt olika ut. Den som arbetar med myndighetsutövning har en annan identitet och andra ingångar i frågorna än den som är involverad i kommunövergripande samhällsfrågor. För att rollerna ska kunna gå i takt med varandra krävs en ömsesidig förståelse och en tydlighet i processerna, för att därefter hitta vägar framåt när det gäller förväntningar, styrning och hur ansvaret ska fördelas. Omställningen mot minskade växthusgaser omfattar också i stort sett alla verksamheter i en kommun, så därför blir den interna samordningen extra viktig. Där har den politiska ledningen en avgörande funktion, avslutar Brita.
Klimatrådets medlemmar är:
Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), vid IKOS.
Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement, avdelningen för industriell miljöteknik (IEI).
Anna Fredriksson, professor bygglogistik, avdelningen för kommunikations- och transportsystem (ITN).
Karolina Isaksson, professor VTI.
Wisdom Kanda, biträdande professor i industriell miljöteknik och miljöledning, avdelningen för industriell miljöteknik (IEI).
Patrik Rohdin, biträdande professor, Energisystem (IEI).
Linköpings kommun har ambitionen att vara ledande inom klimatområdet och tar stöd och hjälp av ett klimatråd med externa medlemmar från forskningsvärlden. Klimatrådet har en rådgivande funktion, och rapporterar årligen till kommunstyrelsen kring utvalda fokus- och insatsområden.