När skola och näringsliv samverkar – här skapas Näringslivsdiamanten

Linköpings kommun delar varje år ut Linköpings Näringslivsdiamant på Näringslivsdagen, till en person eller ett företag i Linköping som genom uthållighet, engagemang, kompetens och positiv utveckling har gjort betydande insatser för det lokala näringslivet och samtidigt varit en god ambassadör för staden. Vinnaren får en statyett som avbildar en diamant, men exakt hur den ser ut är alltid olika. I år kommer vinnaren avslöjas den 29 maj.

Ett uppdrag utöver det vanliga

Att skolan fick frågan att ta fram priset igen är ingen slump. Byggeleverna har gjort det de senaste två åren, och när frågan landade hos läraren Magnus Almberg föddes en ny idé.

– Eftersom jag är gammal betongarbetare kände jag att vi borde göra något i armeringsjärn den här gången. Jag tog fram en prototyp, men eftersom jag inte kan svetsa själv knackade jag på hos industriprogrammet för att få till ett samarbete, berättar Magnus.

För eleverna blev uppdraget ett välkommet avbrott i den vanliga undervisningen.

– Vi fick frågan och det kändes direkt som en kul grej. Det kändes roligt att få förtroende, berättar Py Kirsh, som läser andra året på industriprogrammet.

Utmaningen: att hitta rätt balans och en rak form

Att skapa ett pris från grunden kräver både finess och problemlösning. Förra året gjordes statyetten helt i betong och blev därför väldigt tung, så i år fokuserade eleverna på att hitta en balans.

– Vi ville inte att den skulle bli för klumpig, men den får ju inte tippa heller. Det handlar om att hitta rätt stabilitet, förklarar Magnus.

För Py, som svetsat själva diamanten, var precisionen den största utmaningen.

– Jag är mest stolt över att formen blev så bra, säger hon och konstaterar att resultatet blev lyckat.

Tillsammans med Sam Åström och Ida Haag på byggprogrammet har de i etapper formgett och byggt priset. De två har tillsammans tagit fram sockeln till diamanten, som de slipat och behandlat i flera lager betongolja för att få en snygg finish.

”Häftigt att det vi gör får finnas kvar”

När priset snart ska delas ut på Näringslivsdagen är det med stolta skapare i Ljunkans korridorer. Att jobba med ett ”riktigt” uppdrag, där resultatet faktiskt ska användas, ger en annan dimension än de vanliga skoluppgifterna.

– Det känns speciellt. Det är kul att göra något som faktiskt ska bestå och inte bara är klart när lektionen är slut. Den här statyetten kommer stå i någons bokhylla i massor av år, och det är häftigt att vi har gjort den, säger Sam, förstaårselev på byggprogrammet.

Även lärarna ser värdet i att synas utanför skolans väggar.

– Det är en ära för vårt program. Det visar vad vi faktiskt gör här på skolan, menar Magnus.

”Är man smart väljer man yrkesprogram”

Projektet är också ett bevis på skolans täta kontakt med näringslivet. Magnus betonar att samarbetet med företag i branschen är viktigt, inte minst när det kommer till praktikplatser. För den som väljer en yrkesutbildning ser framtiden ljus ut.

– Väljer man en yrkesutbildning har man alla dörrar öppna. Efter tre år kan du antingen börja jobba direkt eller läsa vidare på högskolan. Gör du en bra praktik, har du ofta ett jobb klart direkt efter studenten, förklarar han.

Eleverna själva tvekar inte när de får frågan om vad de skulle säga till någon som står inför sitt gymnasieval:

– Kör! Är man kreativ och gillar att skapa saker med händerna så är det här en jätterolig linje, avslutar Ida.