Beställ övriga handlingar

1. Ange vid beställningen att du vill ha handlingarna hemskickade med vanlig post. Sekretesshandlingar skickar vi med mottagningsbevis.
2. Ange vid beställningen att du vill ha handlingarna skickade med e-post.
   Sekretesshandlingar skickar vi inte på detta sätt.
3. Sekretesshandlingar som ska hämtas lämnas ut av vår egen personal mot uppvisande av giltig ID-handling och eventuellt samtycke om du hämtar ut handlingen åt någon annan. Kontakta oss på vår expeditionstelefon 013-20 89 29.
4. Övriga handlingar som ska hämtas ut finns hos Kontakt Linköping besöksyta på huvudbiblioteket, Östgötagatan 5.
5. Du har möjlighet att kostnadsfritt ta del av handlingarna på plats. Om det gäller handlingar som innehåller sekretess så sker först en menprövning innan du kan få ta del av informationen.

BVC-journaler finns hos Regionarkivet.

Regionsarkivets kontaktuppgifter

E-post: regionarkivet@regionostergotland.se

Telefon: 010-103 71 75 (telefontid vardagar: 08:00 – 10:00)

Bygglovsärenden yngre än 2016 finns kvar hos bygglovskontoret.

Byggnadsritningar (även äldre) finns fortfarande kvar hos dem och kan begäras ut via Kontakt Linköping.

Söker du handlingar rörande bygglov och byggnadsritningar behöver vi veta fastighetsbeteckning eller fastighetens adress.

Ritningar från landsbygden före 1970 finns i allmänhet inte, eftersom de då inte var bygglovspliktiga.

Stadsarkivet har tillgång till handlingar rörande bergvärme, som miljötillsynsärenden. För att kunna söka behövs fastighetsbeteckning.

Stadsarkivet har tillgång till handlingar gällande enskilda avlopp rörande åren 1971-2005. Fastighetsbeteckningen behövs som sökväg till informationen.

Om du önskar ta del av handlingar, som finns i din socialtjänstakt rekommenderar vi att du ringer till oss, så att vi kan hantera känsliga uppgifter på ett säkrare sätt.

• Aktuella akter eller där sista anteckningen är kortare tid än fem år, förvaras hos socialtjänsten. De har en e-tjänst för att beställa handlingar.
• För att eftersöka dina handlingar behöver vi ditt personnummer och dina kontaktuppgifter.
• För socialtjänstakter avslutade 2005 och tidigare behöver vi även ha personnummer och namn på modern.
• Vi har endast handlingar från Linköpings kommun. Om du varit bosatt i en annan kommun och vill ha handlingar från perioden du var bosatt där, får du vända dig till den kommunen.
• Vi lämnar inte ut handlingar som rör en annan person, om vi inte har ett samtycke från den personen.

Skolhälsovårdsjournaler finns i allmänhet bevarade. Där finns bland annat vaccinationer antecknade. Journaler fördes på papper fram till cirka 2003 och dessa finns på stadsarkivet, för vissa elever även senare. 2004-2005 gick elevhälsan över till digital hantering av journalerna och dessa har delvis levererats till stadsarkivet. Elever födda till och med 2002 finns på stadsarkivet, medan yngre personer får vända till till Elevhälsan: centralaelevhalsan@utb.linkoping.se.

De första nio kopiorna kostar ingenting. Sidan 10 kostar 60 kronor och därefter tillkommer 6 kronor för varje ytterligare kopia.

Du kan välja om du vill komma hit och hämta dem eller om vi ska skicka dem med post eller e-post. Det är samma taxa både för digitala handlingar som för pappershandlingar. De handlingar som skickas tar vi ut en faktureringsavgift för om 50 kronor (gäller inte vid kopior upp till och med nio sidor). Dessutom tillkommer portokostnader samt för sekretesshandlingar tillkommer även kostnader för rekommenderat brev.

Om du kommer hit och hämtar kopior av handlingar kan du betala med kort, swish eller kontant. Handlingar som inte hämtas ut (fler än nio kopior) kommer att faktureras.

Vi tillämpar Linköpings kommuns taxa för utlämnande av handlingar - se under taxor och avgifter.

Du kan få ut en allmän handling för egen eller för någon annans räkning om handlingen inte omfattas av sekretess. Om den omfattas av sekretess till skydd för enskild behöver du ett skriftligt samtycke från den eller de sekretessen ska skydda för att kunna ta del av handlingen. Samtycket lämnas i original till oss.
Det som behöver finnas med i samtycket är:

• Vem som samtycker (namn och personnummer)
• Vem som ska få ta del av handlingarna (namn, personnummer och telefonnummer)
• Vilka sekretessbelagda uppgifter som får hämtas från vilka handlingar
• Personer/instanser som får information enligt samtycket får i sin tur inte lämna det vidare utan ett nytt samtycke. Samtycket gäller som längst 1 år från och med undertecknandet. Samtycket kan när som helst återkallas av mig och upphör om jag begär det.
• Underskrift med namnteckning, namnförtydligande, datum och ort

Om du har skyddad identitet och vill ha ut handlingar, så går det bra att använda vår e-tjänst. Du behöver meddela i "övrigt-fältet" att du vill ha uppgifterna raderade, så fort vi har fått ta del av dem.

Vill du inte lämna kontaktuppgifter via ett elektroniskt system är du välkommen att ringa till stadsarkivet eller besöka oss via Kontakt Linköpings besöksyta på huvudbiblioteket, Östgötagatan 5.

Före 1903 saknades bestämmelser om kontroll över fosterbarn. Fosterbarns förhållande till fosterföräldrar reglerades genom vissa bestämmelser i legostadgan (lag i Sverige som reglerade förhållandet mellan husbonde och tjänstehjon) av den 23 november 1833. Där stadgades bl.a. att ”den, som upptager fattigt fader- och moderlöst barn och drager behörig försorg om dess föda, kläder och uppfostran, skall över det barn hava samma tillsyn och rätt”, som över barn som vistas i deras hus och inte fyllt 21 år. De som mottagit barn av fattiga föräldrar ”till uppfostran, födande och klädande emot vissa års tjänst” iklädde sig föräldrars rätt mot barnen. Sådana barn fick enligt legostadgan inte ta tjänst hos någon annan om fosterföräldrarna ville ha dem i sin tjänst. Om det inte fanns behov av barnens tjänst, kunde de bestämma var de skulle arbeta. Barnen kunde inte lämna den tjänsten utan fosterföräldrarnas medgivande innan de fyllt 21 år.

Liknande bestämmelser gällde för näringsidkare som i tjänst eller arbete upptagit fattigt barn som saknade målsman (förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet). Fosterföräldraskapet varade fram till dess att barnet uppnått myndighetsåldern. Barnet fick inte samma sociala ställning som fosterföräldrarna, utan ansågs vara deras tjänare och hade heller ingen arvsrätt efter dessa.

Upptagandet av fosterbarn skedde mot ersättning (fosterlega). Fosterlegan betalades antingen av barnets föräldrar eller av en förälder om det gällde utomäktenskapliga barn eller barn till änklingar/änkor. Hade ingen av dem råd att betala fick församlingens fattigvård ta över ansvaret. Eftersom även fattigvården (sköttes före 1863 av sockenstämmorna på landet) hade små resurser, ackorderades barnen ut till de personer som begärde lägst ersättning.

1 januari 1903 trädde lagen om fosterbarns vård i kraft (1902:63, s. 1). Lagen rörde barn som mot ersättning fostrades hos andra än sina föräldrar, styvföräldrar, far- eller morföräldrar eller laga förmyndare och som inte fyllt 7 år. Hälsovårdsnämnd eller, där sådan inte fanns, kommunalnämnd, skulle utgöra fosterbarnsnämnd. De skulle se till att övervaka fosterhemmet så barnen skyddades från faror för hälsa och liv.

Även om den var ett framsteg mot tidigare förhållande, så fick lagstiftningen kritik för att alltför många barn lämnades utan skydd. Centralförbundet för socialt arbete lyckades dock driva igenom ett förändringsarbete i riksdagen 1908. Under 1910-talet arbetade riksdagen med alla frågor rörande utsatta barn: barn utom äktenskap, fosterbarn, sedligt försummade barn etc.

I samband med fosterbarnslagen 1902 antogs även en lag angående "vanartade och sedligt försummade barn", där det tillsattes en barnavårdsnämnd inom varje skoldistrikt (församling).

Redan 1917 trädde lagar om barn utom äktenskap och adoptioner i kraft. De inrättade kyrkliga barnavårdsnämnderna hade hand om frågorna kring de utomäktenskapliga barn, och en barnavårdsman skulle utses för varje sådant barn (1917:376).

Fler andra lagar rörande fattigvård och sociala förhållanden beslutades av riksdagen 1924. I 1924 års lag om samhällets barnavård samlades alla bestämmelser om utomäktenskapliga barn och fosterbarn. Varje kommun skulle tillsätta en barnavårdsnämnd före den 1 augusti 1925 (1924:361). Lagen skulle tillämpas på barn födda fr.o.m. 1 januari 1919 och träda i kraft 1 januari 1926.
På så sätt flyttades barnavårdsfrågorna över från kyrklig till borgerlig kommun. Fosterbarnen förtecknades i särskilda liggare. Barn under 16 år men födda före 1919 som vistades hos andra än föräldrarna skulle tills vidare anses som fosterbarn, om ”särskilda omständigheter” förelåg.

De barn som var föremål för barnavårdsnämndens verksamhet registrerades i liggare och för varje barn upprättade barnavårdsmannen en akt. Om ett barn flyttade till en annan kommun och blev kyrkobokförd där, översändes alla handlingar till den nya barnavårdsnämnden fram till början av 1960-talet.

De barnavårdsnämnder som tillsattes i skoldistrikten (församlingarna) på landet hade ofta en mindre väl organiserad arkivbildning, varför handlingar från tiden före 1926 kan vara svåra att hitta. Även i de borgerligt kommunala barnavårdsnämnderna på landet finns luckor i arkiven för perioden 1926-1951.

Under 1700- och 1800-talen kunde den som nyligen skrivits in i en adlig ätt (s.k. introducerad adlig ätt) uppta ättens namn, nummer och vapen, under benämningen adoption. Denna sorts adoptioner saknade den verkan som den egentliga adoptionen innebär. Inte heller exempelvis Carl XIII:s så kallade adoption av den valde tronföljaren Jean Baptiste Bernadotte 1810 utgjorde en egentlig adoption.

Adoption i egentlig mening infördes genom lagen om adoption (1917:378). Med lagen infördes s.k. svag adoption, vilket innebar att medan adoptanten skulle ha samma vårdnad och makt över barnet som dess biologiska förälder. Men man behöll en viss rättslig anknytning mellan adoptivbarnet och dess biologiska släkt. Barnet hade t.ex. arvsrätt efter sina biologiska föräldrar. Det fanns också möjlighet att häva adoptionen. Bakgrunden till adoptionslagens införande var behovet att skapa trygga uppväxtmiljöer för fosterbarn och barn utom äktenskap. Adoptionsbestämmelserna överfördes till föräldrabalken 1949.

I Sverige tillämpas stark adoption från 1959. Det innebär att barnet anses vara adoptantens barn i alla avseenden. De juridiska banden mellan adoptivbarnet och dess biologiska släkt bryts. 1970 avskaffades möjligheten att häva en adoption. Något förbud mot sociala kontakter mellan adoptivbarnet och dess biologiska föräldrar finns dock inte.

Före 1971 behandlades adoptionsärenden av barnavårdsnämnderna, som sedan yttrade sig till domstolarna. I dag genomförs alla inhemska adoptioner av minderåriga med stöd av socialtjänsten, som bedömer om adoptionen innebär barnets bästa. Det formella beslutet fattas i tingsrätten, som prövar om adoptionen är lämplig.

Ekonomisk ersättning mellan adoptanterna och de biologiska föräldrarna är förbjuden.

Fosterbarn

A. Före 1903
a. Linköpings stads fattigvårdsstyrelse
b. Landskommunernas kommunalnämnder

B. 1903-1925
a. Linköpings stads fattigvårdsstyrelse
b. Linköpings stads fosterbarnsnämnd
c. Linköpings skoldistrikts barnavårdsnämnd
d. Landskommunernas kommunalnämnder (fr.o.m. 1919 fattigvårdsstyrelser)

C. Tiden 1926-1970
a. Linköpings stads barnavårdsnämnd
b. Landskommunernas barnavårdsnämnder

D. Tiden fr.o.m. 1971
a. Linköpings kommuns socialnämnd

Adoptioner

B. 1903-1925
a. Linköpings stads fattigvårdsstyrelse
b. Linköpings stads fosterbarnsnämnd

C. Tiden 1926-1970
a. Linköpings stads barnavårdsnämnd
b. Landskommunernas barnavårdsnämnder

D. Tiden fr.o.m. 1971
a. Linköpings kommuns socialnämnd

von Koch, Ragnar, Samhällets barnavård. 1. upplagan, Sthlm 1925, samt efterföljande upplagor

Reuterswärd, Elisabeth, Fader okänd. Sveriges släktforskarförbunds handbok nr 2. 2. uppl., Solna 2016

Sandberg, Siv, ”Fattigvård”, i Linköpings historia. Del 4, Linköping 1978, s. 293-299

Sundberg, Emil, Lagstiftningen om barnavård. De nya lagarna om vården af fosterbarn, uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn samt behandlingen af minderåriga förbrytare, med förklarande anmärkningar. Sthlm 1903

Walin, Gösta, Föräldrabalken. Sthlm 1952

Westberg, Ebba, Samhällets barnavård. Sthlm 1906