För skola och forskning
Om du vill forska på Linköpings historia från mitten av 1800-talet och fram till nu har du kommit rätt.
Det mesta av vårt material är öppet och offentligt och du har rätt att ta del av det. Vi gör vårt bästa för att underlätta för dig som forskare att komma åt materialet. Hos oss kan du forska på flera olika sätt. Här beskriver vi både hur det praktiskt går till och beskriver också några olika sätt att närma sig handlingarna i våra arkiv. Du hittar även en del tips om vilka handlingar vi har under flikarna - Arkiven i stadsarkivet och Linköpings historia.
Hur går det till?
- Det mesta av Stadsarkivets handlingar är öppna för allmänheten. Ta kontakt med oss innan och meddela vad du vill ta del av, helst på e-post eller telefon. Då kan vi ha materialet framplockat när du kommer.
- Forskarsalen ligger längst in i biblioteket och vi delar den med Stiftsbiblioteket och Föreningsarkivet. Vi förbokar en tid och möter dig där. Disken är obemannad om vi inte har några besökare.
- Du får sitta i forskarsalen och får fram 5 volymer/böcker åt gången. Tänk på att hantera dem med varsamhet.
- Det går bra att ta med sin dator och att ta bilder med din egen kamera. Du kan även få kopior på handlingarna mot en avgift.
- I forskarsalen finns även en hel del annan forskarhjälp att tillgå som du kan läsa mer om nedan.
- Upptäcker du när du är här att du behöver mer handlingar kan du beställa fram dem på plats. Sista framtagningen av material sker senast en timme innan stängning.
Att läsa gamla handstilar
Gamla arkivhandlingar är oftast skrivna för hand och kan ibland vara lite svåra att läsa. Det är en träningssak att kunna läsa gamla handstilar.
Några tips på hemsidor där du kan träna och läsa om äldre handstilar:
Rötter - lär dig läsa gammal handstil Länk till annan webbplats.
Anarkiv - att läsa gammal handstil Länk till annan webbplats.
Det finns även böcker till hjälp. Du hittar dem under signumet Ld i bibliotekets forskarsal. Boktips:
- Anderö & Thorsell Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gamla handstilar. Västerås 2004
- Berggren & Thorsell Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Sveriges Släktforskarförbund Stockholm 2017
- Wahlström & Imselius Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter. Linköping 2018
De kommunala arkiven
Genom 1862 års förordningar om kommunalstyrelse i stad respektive på landet tillkom de borgerliga kommuner. Vissa sammanslagningar i den kommunala indelningen har gjorts sedan dess.
Linköpings stad
I Linköping - liksom i många andra städer - hade det under 1850-talet pågått en intensifierad konflikt mellan borgerskapet (vars institutioner allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var de politiskt ledande inom den lokala självstyrelsen) och stadens skattskyldiga invånare i dess helhet. 1860 gjordes en viss reformering så att alla till staden skattskyldiga oavsett ståndstillhörighet fick en representation i en nyinrättad drätselkammare som började arbeta 1861.
Genom kommunalförfattningarnas tillkomst påföljande år fullföljdes reformen; allmänna rådstugan avskaffades och stadsfullmäktige blev stadens beslutande församling medan drätselkammaren utgjorde dess styrelse. Magistraten - benämningen på borgmästare och rådmän i deras egenskap av förvaltningsorgan (i dömande funktion framträdde de som rådhusrätt) - förblev statligt uppsynsorgan till dess avskaffande med utgången av år 1970.
Landskommuner
På landet utgjorde generellt varje socken en kommun. På 1940-talet fick tanken på storkommuner som en effektivare kommunal indelningsform genomslag och en större reform genomfördes 1/1 1952, då sockenkommunerna ersattes av storkommuner. För Linköpings del finns två undantag från detta mönster. S:t Lars socken, som utgjort en egen borgerlig kommun sedan 1861, sammanslogs 1/1 1911 med Linköpings stad. Landeryds socken fortsatte vara en egen borgerlig kommun till dess att den inkorporerades i staden 1/1 1963.
Obligatoriska organ
Enligt lagstiftningen fanns det - förutom de beslutande församlingarna - ett antal obligatoriska nämnder. Hit hör fattigvårdsstyrelser, byggnads- och hälsovårdsnämnder fr.o.m. 1875, senare från omkr. 1920 barnavårds- och nykterhetsnämnder m.fl.
Skolarkiv
Skoldistrikten utgör en särskild företeelse, eftersom deras handlingar är fördelade mellan kyrkan och den borgerliga kommunen. Så länge som skolrådet var en kyrklig myndighet (i Linköping t.o.m. 1909, på landet tidigast t.o.m. 1931 eller t.o.m. den tidpunkt då landskommunen inrättat kommunalfullmäktige), återfinns de administrativa skolhandlingarna (protokoll, inneliggande handlingar, förteckningar över barn i skolåldern m.m.) i kyrkoarkiven Medan handlingarna från undervisningen (matriklar, dagböcker och examenskataloger) återfinns i de borgerliga kommunernas arkiv.
Skolorna har givetvis haft en egen arkivbildning, men det är endast vissa skolinstitutioner - främst de i Linköpings stad - som har efterlämnat egna arkiv. Exempel på sådana är Anders Ljungstedts gymnasium med föregångare, Katedralskolan (fr.o.m. 1 juli 1965; högre allmänna läroverkets arkiv är ett statligt arkiv som förvaras i Landsarkivet i Vadstena) och Elsa Brändströms skola (flickläroverket/kommunala flickskolan).
Kommunalförbund
Landskommunerna fann redan före storkommunbildningarna former för samarbete inom kommunalförbund. Sådana förbund fanns för drivande av ålderdomshem, brandförsvar, polisväsende m.m.
Kommittéer
Inom Linköpings stad och Linköpings kommun har ett stort antal kommittéer arbetat med både utrednings- och byggnadsfrågor. Flera av dessa har efterlämnat egna arkiv. I arkivguiden är utrednings- och byggnadskommittéerna redovisade under respektive rubrik.
Forska i lokalhistoria
För den som är lokalhistoriskt intresserad är Stadsarkivet en öppen skattkista. Här finns Linköpings stads historia, men även historien från bygden omkring. För staden Linköping finns sammanhängande material om hur staden styrts och växt fram under ungefär 150 år. Det finns arkiv med dokument från centrala kommunala organ, nämnder och styrelser, men också en hel del ritningar och bildmaterial i samlingarna.
För området runt Linköpings stad är det framförallt arkiv från de gamla landskommunerna som du har nytta av. Här finns det gamla lokala styret samlat, men även från socialtjänst och skolor. Dessa arkiv sträcker sig främst från slutet av 1800-talet fram till de stora kommunsammanslagningarna 1951 och 1971.
Här nedan finns exempel på en hembygdsförenings publikationer, där källorna finns i handlingar hos Stadsarkivet.
För släktforskare
Områden där släktforskare hittar uppgifter hos Stadsarkivet:
- Skolarkiv: Betyg, närvaroböcker, klasslistor med mera.
- Fattig- och socialvård: Faderskapsärenden, adoptioner, omhändertagande av barn, utbetalningsuppgifter, personakter med mera.
- Styrande organ: Personer i olika nämnder och kommittéer till exempel. De har varit med och diskuterat och tagit beslut om fattigvård, äldrevård, byggande med mera.
- Byggnader: Ritningar och andra handlingar från kommunala fasttigheter, men även privatbostäder.
- Övrigt: Personalhandlingar från personer som arbetat inom kommunal verksamhet med mera, hundskatteregister och Musikskolan.
Forska i skolan
I Stadsarkivets samlingar finns mängder av intressant material för de skolor som arbetar med lokalhistorisk forskning, historiska händelser och fenomen gällande Linköping med omnejd. Vårt material kan också vara utgångspunkt i frågor kring källkritik.
Vi har originalhandlingar från kommunens bildande i mitten av 1800-talet och framåt. Här finns historia kring hur Linköping har styrts och vad det har inneburit för staden och dess invånare via kartor, ritningar, bilder, register och enskilda dokument. Det finns också material kring de skolor som finns eller har funnits i kommunen. För de forskningsområden som rör lokalhistorisk miljö finns också originalhandlingarna här.
Forska på universitetsnivå
Stadsarkivet samarbetar med Linköpings universitet. Både lärar- och historiestudenter gör regelbundet studiebesök och skriver uppsatser utifrån vårt material. Har ni fler följdfrågor efter ett studiebesök går det bra att höra av sig direkt till oss eller boka in ett forskarbesök. I samråd med din handledare bestämmer du ämne - tänk på att ha ett väl avgränsad frågeställning. Därefter tar du kontakt med oss.
Här på hemsidan finns det flera verktyg för att leta efter inforrmation som finns hos Stadsarkivet:
- Klara Arkivsök (arkivförteckning)
- Linköpings kommuns e-arkiv (bl.a. stadsfullmäktige- och kommunfullmäktigeprotokoll)
- I Digitalt museum har vi artiklar för inspiration till forskningsämnen
Stadsarkivet har även tips på uppsatsämnen till historieuppsatser.
Hör av er till oss om ni är intresserade av studiebesök eller vägledning i er undervisning eller forskning. Eller boka in en tid för forskning i vår specialläsesal.
När uppsatsen är klar vill vi gärna, med ditt samtycke, lägga ut den på vår hemsida. Vi ser till att det du gjort uppmärksammas och kommer andra till glädje, studenter som kommer efter dig kan hämta inspiration.
Exempel på universitetsuppsatser
Här hittar du exempel på uppsatser som använt sig av Stadsarkivets handlingar.
Du som skrivit en uppsats med källor från Linköpings stadsarkiv får gärna skicka in den till oss digitalt, så att det är åtkomlig för andra. Vi publicerar den gärna här på hemsidan!
Uppsatser i historia vid Linköpings universitet (enbart litteraturlista) Länk till annan webbplats.
Kommunal ledning, administration och företagande
Linköpings hamn
Den förlorade hamnen - B-uppsats HT 23.pdf Länk till annan webbplats.
En instängd hamn i krigstid - B-uppsats HT 20.pdf Länk till annan webbplats.
Hamnen som Linköping glömde - B-uppsats HT 20.pdf Länk till annan webbplats.
Hamnens mörka år - B-uppsats HT 16.pdf Länk till annan webbplats.
Det som en gång var Linköpings hamn - B-uppsats VT 15.pdf Länk till annan webbplats.
Stadsbyggnad, stadsplanering och dylikt
Fattigvård, barnavård och socialtjänst
Avhandlingar
FÖRSLAG TILL ÄMNEN FÖR B- OCH C-UPPSATSER
Nedanstående förslag till ämnen för B- och C-uppsatser i historia m.fl. Ämnen utgår från innehållet i de kommunala arkivbestånden i Linköpings stadsarkiv. Fler arkivinstitutioner än Stadsarkivet kan behöva konsulteras i vissa fall, men huvudsakligen sker forskningen hos Stadsarkivet.
Ingångar i frågeställningarna kan ofta fås via stadsfullmäktiges protokoll. Bakgrund och ingångar fås även i Linköpings historia, del 4 och 5 (1978-1981), Linköpingsbygden (1987) och Linköpings historia: 1900-talet (1999).
Vissa ämnen kan också givetvis expandera till avhandlingar – därför är begränsning och disciplin nödvändiga. Det fordras också att studentens institution arbetar med en aktiv handledning.
Kommunal ledning och administration
- Stadsadministrationens omvandling och förnyelse 1912
- Stadsstyrelsen vid 1800-talets slut (jämförelse Linköping/Norrköping el. faktisk utformning i förhållande till kommunallagstiftningen)
- Kommunalförbund
- Den politiska diskussionen kring storkommunernas bildande i Linköpingstrakten
- Samarbetsnämnden för Linköpings kommunblock (i perspektiv av den rikspolitiska debatten)
- Strategiska frågor inför bildandet av Linköpings kommun
- Starka män: ledargestalter i det politiska livet i Linköping 1861-1930
- Kvinnorepresentation i fullmäktige och vilka frågor drev de
- Inkorporeringen av S:t Lars socken
- Inkorporeringarna av Kärna och Landeryds kommuner
- Den kommunala stadsstyrelsen och magistraten
- Statlig omlokalisering i Linköpings perspektiv 1970-1980
Stadsbyggnad, stadsplanering o. dyl.
- Byggnadsnämndens hantering av byggnadslov 1875-1890 (eller annan period)
- Stadens expansion öster om Stångån 1900-1950
- Bostadsbyggande i Linköping (olika perioder)
- Stadsplanediskussionen 1874-1879
- Stadens expansion 1874-1910
- Stadsplaneregleringen 1901-1909
- Stadsbyggnad 1900-1960
- Tätbebyggelse i S:t Lars socken (municipalsamhället)
- Gustaf Linden och Linköping
- Stadsarkitekten Sten Westholm och stadsplaneringen 1930-1960
- Berndt Nordberg och stadens expansion 1943-1977
- Efterkrigstidens generalplansarbete
- Vasatorget – Raoul Wallenbergs plats
- Axel Brunskog, arkitekt
Utbildning och skolor
- Från skolråd till skolstyrelse i …. socken
- Linköpings skoladministration 1910-1925
- Skolbyggnader i Linköping 1910-1940
- Nya stadsdelar, nya skolor 1950-1980 (begränsa till kortare avsnitt eller vissa stadsdelar)
- Lärarna och skolstyrelsen 1910-1940
- Ljungstedtska friskolan: yrkesutbildning, behov och målsättningar
- Förändringarna i Linköpings skolväsende 1950-1965
- Elementarläroverket för flickor – Linköpings flickskola
- Nedläggningar av byskolor och uppstart av nya skolor, kampen om enhetsskolor
Fattigvård/barnavård/socialtjänst
- Arbetsinrättningen före 1895
- Barnen och fattigvården 1800-1850 (eller annan period)
- Fattigvårdslagstiftningen och stadens fattigvård 18…-19… (välj avgränsning)
- Fonder och stiftelser till fattigvårdens fromma
- Fosterbarn under 1900-talets första decennier
- Kvinnorna i stadens fattigvårdsverksamhet före 1910
- Landsbygdens fattiga: försörjning och bostäder 1863-1913
- Ålderdomshem – övergång från fattighus till ålderdomshem
- Ålderdomshem i samverkan (kommunalförbund)
- Åldringsvård på 1950- och 60-talen
- Familjebidragsnämnder - en följd av andra världskriget
Teknik/entreprenad/hälsovård
- Rikshuvudvägens förvandling från centrumled till förbifart
- Gatu- och vägnätet och stadens expansion 1945-1960
- Gatuunderhåll i innerstaden 1940-1950 (eller annan period)
- Ordnande av torg, parker och allmänna platser i Linköping 1920-1935 (el. dyl.)
- Gasnätets expansion 1863-1900
- Gatubelysningsfrågor 1863-1900
- Varuslag och handelsmönster: Linköpings hamn 18…-
- Linköping som hamnstad
- Tillkomsten av stadens slakthus
- Hälsovårdsnämnden och sjukvården
- Nykterhet, hälsa och sedlighet (under någon period)
- Staden och epidemisjukvården
- Staden och järnvägsutbyggnaden 1863-1910
- Linköping elektrifieras
- Butiksskyltar och företag i staden
Kulturliv
- Tillkomsten av Linköpings stadsbibliotek 1920-1924
- Stifts- och landsbibliotekets förhistoria och tillkomst 1924-1928
- Musikskolan i Linköping: tillkomst och verksamhet 1948-1970
- Stadsmuseet: tillkomst och verksamhet
- Museibyggnadsfrågan
- Linköpings Teater AB
- Valla fritidsområde och Gamla Linköping
- Trädgårdsföreningen
- Folkungabrunnen
- Kulturnämnden: bakgrund, tillkomst och dess första verksamhetsår (1970)
- Kulturpolitik och kulturstipendier på 1960-talet
- Skönhetsrådet
- Musiklivet och konserthusfrågan 1955-1990
Polis och brandväsen
- Polis och brandväsen i Linköping 1863-1913
- Några uppmärksammade linköpingsbränder: insatser och efterarbete
- Brandsäkerhetsarbetet i Linköping 1875-1925
- Landskommunerna och fjärdingsmännen
- Polisförbunden
- Förstatligandet av polisväsendet 1965