Food Valley i Nederländerna och Linköping utvecklar framtidens mat

Blanda Vreta Kluster med Science Park Mjärdevi och en nöjespark. Det är vad som växer fram i centrala Nederländerna under namnet World Food Center.
En delegation med 29 personer besökte Linköping 12 - 14 juni för att hitta inspiration och samarbeten.

Foto på Arjen Droog, Eltjo Bethlehem, Helene Oscarsson och Susanna Butterman

Från vänster: Arjen Droog, Eltjo Bethlehem, Helene Oscarsson och Susanna Butterman.

Det finns sedan tidigare ett samarbete mellan Linköping, Östergötland och den här regionen i Nederländerna. Bland annat har Cloetta ett kontor i området och är medlemmar i klustret Food Valley, som står bakom satsningen.

– Östergötland skickade ett brev till våra myndigheter, för att understryka betydelsen av samarbetet med oss. Det betyder mycket för våra framtidssatsningar, säger Arjen Droog, VD för Region Food Valley.

Det var fjärde gången som han besökte Linköping med en delegation från den nederländska matregionen och det lär bli många fler. Inte minst eftersom kommunikationerna passar perfekt, flyg från Linköping till Amsterdam och sedan 30 minuter med tåg.

Skillnader och liknader mellan regionerna

Samtidigt som mycket förenar, finns skillnader mellan Östergötland och Food Valley. Båda är viktiga matproducenter i respektive länder och befolkningen är ungefär lika stor, men Östergötland är till ytan 15 gånger större. Vidare är Nederländerna en stor matexportör medan Sverige importerar hälften av alla livsmedel.

I båda regionerna finns framstående universitet, i Food Valley heter det Wageningen och är även ett forskningscenter. De är världsledande inom områden där Sverige inte är lika starka, samtidigt som Linköping är framstående inom till exempel bildanalys.

– Viktigt för oss är även att Östergötland, liksom vi, har en väl fungerande samverkan mellan näringsliv, myndigheter och universitet, säger Arjen Droog.

Det finns förutsättningar för ett antal fruktbärande samarbeten till nytta för båda partner. Ett exempel är forskning och utveckling om farliga partiklar i luften vid äggproduktion med frigående höns.

– Sverige har lång erfarenhet av frigående höns och det är ett arbetsmiljöproblem som vi tillsammans kan lösa, säger Eltjo Bethlehem, chef för Poultry Expertise Center som är ett ledande kompetenscenter om fjäderfäuppfödning.

World Food Centre

Andra gemensamma utmaningar är en överviktig befolkning, att människor blir sjuka av felaktig kosthållning och att allt färre vet hur maten produceras, vilket i sin tur leder till svårigheter att rekrytera rätt kompetens till lantbruk och livsmedelsproduktion.

Okunskapen ska bemötas med ett upplevelsecenter, World Food Center Experience, efter förebild från bland andra en liknande och publikdragande satsning om öl, Heineken Experience.

– Vi planerar att öppna 2023 och räknar med 300 000 besökare om året, berättar projektledaren Susanna Butterman från Nederländerna.

Från svensk sida dukades ett späckat program upp under dagarna tre, med presentation av ett flertal projekt knutna till Vreta Kluster och Linköpings universitet, bland dem den stora forskningssatsningen Agtech 2030 samt enskilda projekt som odling av fisk i bassänger på land och inseminering av kor. Gästerna häpnade när de fick höra av Karolina Johansson på VÄXA, som levererar sperma, att 75 procent av alla insemineringar görs av bönder som fått utbildning istället för av veterinärer.

Studiebesök runt Linköping

Vidare gjordes flera studiebesök, bland annat på Tolefors gård strax utanför Linköping. Här fick tre företag inom högteknologiskt jordbruk möjlighet att presentera sig. Det var Dataväxt som hjälper lantbrukarna att så och gödsla rätt med hjälp av satellitdata, Agricam som förebygger juverinflammation på mjölkkor med hjälp avancerad bildanalys och Gothia Redskap med utrustning för precisionsjordbruk.

Tolefors gård producerar spannmål och ägg, men här pågår även forskning. Besökarna fick en presentation av fyra projekt av gårdens ägare Axel Lagerfelt och forskaren Per Frankelius från Linköpings universitet. Dessa handlar om att mäta fuktighet i olika typer av jord, om energisnål torkning av spannmål och metoder att undvika markpackning när maskiner körs fram och tillbaka över åkrarna. Ett udda och för mångfalden viktigt projekt är drönare som med hjälp av sensorer spårar fågelbon, så att tofsvipornas ägg inte blir överkörda.

– Vi har mycket att lära av Sverige och ni av oss, summerar Arjen Droog och pekar på Vreta kluster som en förebild. Något liknande finns inte i Nederländerna. Ännu.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 26 juni 2019