Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Med koll på statistiken

För att kommunen ska kunna planera inför framtiden krävs det statistik och prognoser. Hur många människor väntas bo i Linköping om fem eller tio år? Hur många av dessa behöver gå i skolan? Och hur många kommer att vara pensionärer? Statistikchefen Jimmy Lindahl och hans kollegor på enheten Analys och utredning håller koll.

Jimmy Lindahl

Statistikchefen Jimmy Lindahl. Foto: Göran Billeson

Siffror i alla möjliga former är vardagsmat för Jimmy Lindahl. Till hans återkommande uppdrag hör att ta fram statistik till kommunens budget och bokslut. Han arbetar också med den statistik som publiceras på linkoping.se, till exempel om befolkningsutvecklingen.

- Vi tar fram statistik och anpassar den för Linköpingsborna. Men när det gäller statistik om olika stadsdelar behöver informationen också sekretessgranskas. Det är en balansgång i hur mycket vi kan bryta ner siffrorna utan att löpa risk att röja en enskild person. Det är viktigt att vi är noggranna, säger Jimmy.

För att kunna se framåt och göra prognoser gäller det också att blicka bakåt och se mönster i det förflutna.

- Vi vill skapa en förståelse för hur det ser ut här och nu, och hur det har sett ut tidigare. Är det något i utvecklingen som är onormalt? För att kunna bedöma det måste vi känna till historien.

Befolkningen minskade

Jimmy berättar att kommunens statistikkontor inrättades 1949. Men i arkivet finns det också statistik som är ännu äldre.

- Man kanske inte tycker att dessa uppgifter har så stor betydelse idag, men de sätter ändå saker i relation till var vi befinner oss nu. Vi ser hur kommunen har utvecklats successivt.

Som exempel pekar Jimmy på att Linköpings befolkning minskade två gånger under 1900-talet. Det bör man ha i åtanke idag, när befolkningen ökar undan för undan.

- Vi vill gärna tro att det fortsätter att utvecklas på ett bra sätt, och det trodde man förr också. Men det är bra att påminna sig om att det kan hända saker i framtiden som vi inte kan förutse. Vi kanske inte fortsätter att öka med tvåtusen personer om året som vi har gjort tidigare. Och det gjorde vi inte 2020 - ökningen blev drygt 1500 personer.

Jimmy menar att kommunen hela tiden måste vara observant på saker som kan utvecklas i en oönskad riktning.

- En befolkningsprognos tycker jag att man bör använda på det sättet, med antaganden om hur vi tror att framtiden kommer att se ut. Utifrån detta kan vi fråga oss om vi tycker att det är bra eller dåligt. Om vi är missnöjda får vi backa tillbaka och fundera på vad som krävs för att vi ska få en annan utveckling. Vad kan vi göra för att fler ska flytta hit? Eller för att färre ska flytta härifrån?  

Siffror spelar roll

Inte oväntat säger Jimmy att det är enklare att göra prognoser när utvecklingen ser ungefär likadan ut från år till år. Han jämför med kommuner där siffrorna pendlar upp och ner på ett helt annat sätt än i Linköping.

Hur siffrorna ser ut spelar stor roll.

- Kommunens befolkning betyder mycket för en kommuns ekonomi. Det är också viktigt för självbilden att kunna säga att vi växer med si eller så många personer.

Men det är inte bara antalet personer som påverkar ekonomin. En annan av faktorerna är åldersstrukturen.

- Beroende på kommuninvånarnas ålder så genererar de olika utgifter för kommunen. De kommande 20 åren kommer vi att få en ökning av äldre personer, vilket medför kostnader. Men om man jämför med flertalet andra kommuner i landet så har Linköping en yngre befolkning.

Ta fram underlag

Jimmy säger att en viktig del i hans och kollegornas arbete är att ta fram så bra underlag som möjligt åt politikerna, så att de kan fatta kloka beslut.

- Vad som sedan anses vara rätt slutsats kan variera beroende på partitillhörighet. Vårt arbete blir ett slags demokratiskt underlag - det skapar förutsättningar för en kunskapsbaserad demokratisk diskussion i samhället. Både i politiken och i samhällsdebatten i stort är det viktigt att det finns grundläggande fakta som har någon typ av kvalitetsstämpel.  

När Analys och utredning gör prognoser är de tydliga med vilka antaganden de har gjort. Om verkligheten sedan inte följer prognosen kan de backa tillbaka och se vad som inte stämde.

- Då kan vi upptäcka om något har ändrat sig som vi kunde ha förutsett, eller om något har kommit väldigt oväntat.

Pandemins påverkan

När de i mars förra året skulle ta fram en befolkningsprognos för fortsättningen av 2020 anade de att det skulle bli ett annorlunda år. Coronapandemin var på intåg. Hur stor inverkan den skulle få var det dock ingen som visste.

- Men vi drog ner ökningen i prognosen redan då, eftersom detta skulle skapa en osäkerhet, säger Jimmy.

Om pandemin hade kulminerat innan sommaren 2020 hade prognosen fortfarande stämt. Men när smittspridningen fortsatte blev också avvikelsen från prognosen större.

- Allt gick i fel riktning ur prognosperspektiv under årets två sista månader. Det blev fler döda än förväntat, men också färre inflyttade och fler utflyttade än vi hade räknat med. Det gjorde att befolkningsökningen 2020 blev ungefär 300 personer lägre än i prognosen. I sådana situationer får vi backa tillbaka och försöka förklara varför det blev som det blev.

Flyttningen en osäkerhet

Jimmy säger att även 2021 blir ett svårt år att sia om. Coronapandemin fortsätter att påverka - även när det gäller flyttmönstret.

- Pandemin inverkar till exempel på antalet studenter i Linköping. Vi har sett att en hel del studenter har flyttat härifrån på senare tid. Förmodligen har de flyttat hem till föräldrarna för att studera på distans. Det är svårt att veta hur detta kommer att se ut framöver. Flyttningen är en större osäkerhet än antalet döda.

Historiskt sett är dock Jimmy Lindahl nöjd med de prognoser som Linköpings kommun har tagit fram. De gånger det har blivit större avvikelser har det tydligt gått att förklara vad detta har berott på.

- Ett år gjorde till exempel Skatteverket en stor översyn av befolkningsregistret. Då tog de bort 500 utrikesfödda som inte bodde i kommunen längre. Så avvikelsen från vår prognos blev ungefär det antalet. 

Visualiserad grafik 

Den som är nyfiken på statistik om Linköping kan hitta en hel del information på kommunens webbplats linkoping.se. Här går det att få svar på de vanligaste frågorna inom områden som befolkning, arbete och bostäder. Presentationen av materialet har utvecklats med åren, och går till stor del att se genom interaktiv och visualiserad grafik.

- Man kan göra vissa val för att titta på olika frågeställningar. Det finns också tidsanimeringar som visar hur saker har förändrats. Kring 1970 var det till exempel fortfarande en stor andel människor som avled i åldern 65-70 år. Där har det hänt mycket på 50 år. Det är oerhört många fler som lever 20 år längre än på den tiden, säger Jimmy.

I vår är också en ny generation av områdesbeskrivningar aktuella på linkoping.se. Även här används visualiseringens möjligheter för att beskriva Linköpings stadsdelar, tätorter med omland och geografiska utskottsområden.

Nyfikenheten en drivkraft

Teknikens utveckling har även gjort att Analys och utredning har fått tillgång till animerade befolkningspyramider. Med hjälp av dem går det tydligt att se hur åldersstrukturen förändras för ett område mellan två olika tidpunkter, och mellan olika områden.

Nyfikenheten kring hur människors levnadsförhållanden ser ut är en stor drivkraft i Jimmys arbete.

- Det är väldigt intressant att se hur saker utvecklas. Och datoriseringen har skapat förutsättningar att titta på oerhört stora datamängder, vilket hade varit omöjligt för det mänskliga ögat. Det är mycket spännande!

Text: Per Conning

Via länkarna nedan hittar du statistik om Linköpings kommun:

Senast uppdaterad den 25 maj 2021