Mycket har hänt på biblioteken de senaste decennierna. Den analoga eran har övergått till dagens digitaliserade verksamhet med datorer, e-böcker och filmer som streamas.
Fast själva grunden är sig lik. Hyllorna med pappersböcker är fortfarande det dominerande inslaget. Och böckerna lär nog finnas kvar också i framtiden, tror kommunens bibliotekschef Marie Sääf.
– I alla fall när det gäller skönlitteratur. En del facklitteratur kanske försvinner. Och till viss del har den redan gjort det, till exempel uppslagsverk. Även tidskrifterna kan få svårt att överleva. Men boken i sig tror jag kommer att leva länge, den har många fördelar.
Nära till böcker
Med undantag av e-böckerna så sjunker dock utlåningen av böcker. Och i rapporten ”Ungar och medier 2019” från Statens medieråd framgår att de ungas läsande av böcker och tidningar når sin lägsta nivå någonsin. År 2012 läste 23 procent av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. År 2018 var motsvarande siffra 11 procent.
– Det är tråkigt naturligtvis. Vi försöker jobba mot ungdomar, men det är en ganska svår grupp med många andra intressen, säger Marie Sääf.
Hon framhåller att Linköping har gott om skolbibliotek, vilket är viktigt för att få ungdomar att läsa. Det gör att böckerna finns nära till hands.
Bibliotekschef Marie Sääf.
Foto: Göran Billeson
Närhet tror hon också är nyckelordet för att öka läsandet bland allmänheten i stort. Om hon tar en titt i kristallkulan så tror Marie att biblioteket kommer att finnas på många olika ställen i framtiden.
– Och gärna tillsammans med andra verksamheter så att besökarna har olika anledningar att komma till byggnaden. Då kanske man hittar böcker lite av en slump.
Men Marie Sääf vill också att biblioteket fortsätter att lyfta fram litteraturen i sig, inte minst för att locka barn och ungdomar.
– Många unga förknippar läsandet med något mekaniskt – att man ska lära sig att läsa. Men det ska också finnas en lust i läsandet.
Hembesök hos familjer
Den nationella satsningen Bokstart sprider både läslust och möter allmänheten utanför bibliotekets väggar. I Linköping pågår projektet i Berga, där stadsbibliotekets medarbetare Kristina Kollerud Nilsson och Emma Menahem gör hembesök hos småbarnsfamiljer.
– Syftet är att familjerna ska komma igång att läsa tidigt med sina små barn. Forskningen visar att det ger stor skillnad eftersom språkutvecklingen de första tre åren är avgörande, säger Kristina.
Tanken är att hembesöket som metod skapar ett jämlikt möte då familjen är i sin trygga hemmiljö. För att komma i kontakt med familjerna samverkar stadsbiblioteket med Familjecentralen i Berga. I samband med barnets fyramånadersbesök hos barnavårdscentralen får familjerna erbjudande om att delta i Bokstart.
– Sedan ringer vi upp och bokar ett hembesök när barnet är sex månader. Det gör vi även när barnet är tio månader. Vid 18 månader har vi en avslutande träff, då vi till exempel kan vara på ett bibliotek, berättar Emma.
Kristina Kollerud Nilsson (till vänster) och Emma Menahem.
Foto: Göran Billeson
Vid det första hembesöket läser Kristina och Emma ”Lilla pussboken” för barnet. De visar samtidigt för föräldrarna hur de kan läsa och poängterar att det är helt okej att barnet smakar och känner på böckerna.
– Vi vill sänka trösklarna när det gäller böcker. Mycket handlar också om att stärka familjen i att vara tillsammans med sitt barn och med böckerna. Hittills har vi inte besökt någon familj där inte barnet blir helt lyckligt av att vi läser Puss-boken, skrattar Kristina.
Emma och Kristina möter många flerspråkiga familjer. Därför uppmuntrar de också föräldrarna att prata och läsa på sitt modersmål med barnet.
– Ju mer språk barnen har desto bättre, säger Kristina.
Vi vill sänka trösklarna när det gäller böcker.
De visar även hur familjen kan läsa ramsor. Med hjälp av en QR-kod kan föräldrarna själva hitta ramsor på nätet, där de kan lyssna på språket och rytmen.
Vid hembesöken får familjerna totalt tre böcker som de får behålla. Emma och Kristina framhåller att förekomsten av böcker i hemmet betyder mycket för språk- och skrivutvecklingen.
– Finns det inga böcker hemma så blir steget större när barnet ska komma till skolan. Därför är det här projektet ett sätt att förbereda inför framtiden, säger Kristina.
Stadsbiblioteket har dessutom startat ett minibibliotek på Öppna förskolan i Berga. Därmed finns det hela tiden böcker tillgängliga för de allra yngsta.
– Vi har även sagostund där en gång i månaden. Då finns vi också tillhands och kan prata om läsning, böcker och språkutveckling, säger Emma.
Digital verkstad
Ett annat projekt som tar sikte på framtiden är stadsbibliotekets digitala verkstad. Verksamheten håller just nu på att smyga igång i huvudbibliotekets lokaler. Projektledaren Mia Moberg berättar att verkstaden ska fungera som ett steg i människors digitala mognad. Här ska du kunna gå från att bara vara konsument till att också vara producent och medskapare.
– Det handlar om att öka delaktigheten i den digitala delen av samhället. Allt mer utspelar sig där, säger Mia.
Till att börja med kommer verkstaden att finnas på bibliotekets nedre plan. Där ska det finnas arbetsstationer, datorer med olika program, möjlighet att spela in poddar i en studio, rum för vanlig läsning och en yta för workshops. På entréplanet ska det även finnas ett digitalt konferensrum där grupper kan hålla online-möten via webbkameror. Det blir också möjligt att låna hem olika digitala prylar.
Projektledaren Mia Moberg visar en
så kallad gimbal som stabiliserar mobiltelefoner
när man filmar med dem. I andra handen håller
hon den lilla roboten Dot.
Foto: Göran Billeson
Projektet har fått medel från den statliga satsningen Stärkta bibliotek, som handlar om att öka utbudet och tillgängligheten på biblioteken. När projekttiden är över är tanken att verkstaden ska övergå i bibliotekets ordinarie verksamhet.
Mia berättar att det finns liknande digitala verkstäder i andra kommuner, till exempel i Norrköping, Malmö och Helsingborg.
– Vi har varit på besök där och fått inspiration och erfarenheter. Men nu får vi göra på vårt sätt. Som den teknikstad Linköping är så behöver vi ha en arena där människor kan mötas runt ny teknik. Vi tror även att vi kommer att hitta nya målgrupper som kanske inte vänder sig till biblioteket idag.
Viktigt för demokratin
Både Mia Moberg och bibliotekschefen Marie Sääf framhåller att denna breddning av verksamheten är en viktig del i bibliotekets uppdrag.
– Människor ska inte bara ta till sig saker digitalt, utan även kunna producera, vara med i samhällsdebatten och göra sig hörda. Alla ska ha de möjligheterna. Det är en jätteviktig demokratisk fråga, säger Marie.
Text: Per Conning
