5 000 hyllmeter historia

8 februari 2019 | Arbete
I källaren på stadsbiblioteket förvaras Linköpings kommuns historia. Här finns allt från handlingar och ritningar, till gamla skolbetyg och klasslistor.

Emmilie Engström

Maria Dalbark, arkivarie, visar in till ett av arkivrummen. Bakom dörren gömmer sig dokument, böcker och pärmar. Den gemensamma nämnaren är Linköpings kommuns historia.

– Stadsarkivet har handlingar som sträcker sig tillbaka till 1863, säger Maria Dalbark.
 
Stadsarkivets huvuduppdrag är att förvalta material som kan vara viktigt för våra efterlevande och som säger något om den tid vi lever i nu. Majoriteten av dokumenten är offentliga och kan därför läsas av vem som helst. Hit vänder sig till exempel Linköpingsbor som behöver kika på gamla ritningar inför en bygglovsansökan, eller som ska ordna en klassfest och därför är på jakt efter gamla skolkompisar. Inte nog med det. På Stadsarkivet kan du också leta rätt på släktingars gamla hundar.

– Haha, ja det stämmer. Förr var hundägare tvungna att betala skatt för sitt husdjur, och de handlingarna har vi arkiverade här. I hundskatteregistret kan man bland annat se hundens namn, födelseår och ägare.
 

Invigningen av Folkungabrunnen den 12 december 1927.

1 000 frågor om skolbetyg

En av de absolut vanligaste frågorna kommer dock från Linköpingsbor som vill ha en kopia på sina skolbetyg.

– Det är vanligt att man råkat slänga eller tappat bort betygen. Förra året fick vi in nästa 1 000 sådana ärenden, säger Maria Dalbark.

Stadsarkivet behandlar även sekretessbelagda ärenden som kan vara till hjälp för den som vill gräva i sin historia.

– Det är främst gamla adoptionsutredningar och liknande. Men innan personen får ta del av handlingarna måste vi läsa igenom och stryka sådan information som rör en annan person. Kortfattat kan man säga att vi har många livshistorier bevarade här.
 

Maria Dalbark har arbetat på Stadsarkivet i tio år. 
 

Granskade förfalskningar

Maria Dalbark har arbetat på Stadsarkivet i tio år – ett jobb som hon stortrivs med. I grunden är hon utbildad museolog och har tidigare arbetat på olika museum bland annat i Norrköping. Därefter arbetade hon som dokumentundersökare på dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium, (numera NFC).

– Jag jobbade med att granska dokument som eventuellt var förfalskade, så som körkort, pass och i vissa fall sedlar. Det var på den arbetsplatsen som jag hade min första arkivarietjänst, vilket jag fastnade för, berättar Maria Dalbark.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att ställa in handlingar i hyllan och veta att det där och då blir en del av vår historia. Det är tillfredsställande.
 
Text och foto: Emmilie Engström