De får stipendium för inkluderande arbete

3 december 2019 | Kommun & politik
Idag, tisdag, presenterades att Vi ses/Röda Korsets Cykelskola får ta emot Linköpings kommuns stipendium för mångfalds-, integrations och jämlikhetsarbete i år.

Från vänster, Hargita Horvat, projektledare Röda Korset och Madeleine Szente, verksamhhetschef Röda Korset. Foto: Sofie Berlin

Vi ses startade våren 2019 och bygger helt på att ett team volontärer samlar deltagare och volontärer för cykellektioner. Verksamheten är samhällsinkluderande i sin organisering och sitt upplägg. Förutom att träna sig att cykla får deltagarna ett teoripass med trafikregler och tillfälle till språkträning och ett nätverk så väl som nya vänner.

"Glädjedans och stora leenden"

– Vi är mycket glada och stolta över att få motta stipendiet. Nyheten togs emot med en liten glädjedans och stora leenden. Vi glädjer oss främst över att arbetet uppmärksammas av staden, för vi ser att det finns ett stort behov i Linköping och bara i år har vi hjälpt 100 personer att upptäcka det fantastiska med cykling! Nästa år utökar Cykelskolan till att finnas i två stadsdelar, Skäggetorp och Berga, där vi även har flera andra aktiviteter och vet att vi behövs, säger Hargita Horvat, projektsamordnare på Röda Korset.

Mer än bara cykling

Efter en tids verksamhet har volontärteamet beskrivit att de har upptäckt att cykelskolan har utvecklats. Från att ha varit en verksamhet enbart tänkt att bidra med cykellektioner till att bli en insats som påtagligt ökar individers förmåga att aktivt delta i demokratiska sammanhang och ökar förståelsen för samhället. Volontärerna i verksamheten ser att det inte enbart handlar om att lära sig att cykla.

– Det är viktigt att vi från kommunens sida kan uppmärksamma civilsamhällets arbete och eldsjälar i Linköping och Vi ses/Cykelskolan är just ett sådant exempel där Röda Korset på ett fantastiskt sätt bidrar både till ökad integration och frihet för kvinnor, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande. 

Önskan om självständighet

I motiveringen beskrivs att deltagarna i Vi ses har gett uttryck för att de deltar för de har en önskan om att lättare ta sig fram självständigt och delta i samhället i ökad utsträckning. Volontärerna beskriver att deltagarna berättar att deras män och bröder ofta kan cykla men att de som kvinnor inte har fått möjlighet att lära sig tidigare. Att kunna cykla skapar också en stolthet och en samhörighet med de egna barnen såväl som andra.