Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Så uppmärksammas Förintelsens minnesdag

25 januari 2021 | Kommun & politik
På onsdag den 27 januari är det Förintelsens minnesdag. Det är en dag att minnas och reflektera över. En dag att manifestera avståndstagande från intolerans, rasism, nazism och främlingsfientlighet. I Linköping uppmärksammas dagen med olika arrangemang som pågår under perioden 22 januari - 7 februari.

Den 27 januari 2021 på Förintelsens minnesdag är det 76 år sedan befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Den 22 januari inleds programmet i Linköping med en digital miniutställning. Utställningen ”Motstånd” från Forum för levande historia, handlar om enskilda personer som stod emot, som valde att gå mot strömmen och ta kampen mot den nazityska terrorn. Därefter följer olika föreläsningar, utställningar, konst- och filmvisning samt författarsamtal. På minnesdagen den 27 januari hålls en direktsänd minnesstund.  

Direktsänd minnesstund

På minnesstunden spelas Minnessignal Il Silenzio av Rude Glantz, på trumpet. Kaddish läses på hebreiska och solosång framförs. Borgmästare Lars Vikinge (C) och biskop Martin Modéus håller tal. En dikt av Martin Niemöller läses upp och orgelstycken av Bo Ingelberg framförs.

Den 27 januari 1945 var dagen då fångarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det var det första av alla koncentrationsläger där fångar började evakueras. År 2001 proklamerade Sveriges dåvarande regering den 27 januari som officiell minnesdag för förintelsens offer. 

Viktigt att minnas offren

- Förintelsens minnesdag är viktig att uppmärksamma och högtidlighålla varje år. I år, när vi också firar att det är 100 år sedan Sverige för första gången hade fria och lika val för både män och kvinnor, är det om möjligt ännu viktigare att komma ihåg förintelsens offer. Att alla människor har lika värde är en övertygelse som inte lever av sig själv, utan kräver vårt aktiva engagemang. Att pandemin omöjliggör ett arrangemang med fysisk närvaro av mer än några få, är därför ännu tråkigare än ett annat år. Vi ska dock visa att det också i detta går att sprida ljus och värme utan att sprida smitta, säger borgmästare Lars Vikinge (C).

Via länken nedan finns detaljerat program för perioden och ytterligare information. Arrangemangen är gratis och öppna för alla.

Arrangörer är; Linköpings kommun, Svenska kyrkan, Östergötlands museum, Ibn Rushd, Byrån mot diskriminering i Östergötland, ABF, Sensus, Vänskapsförbundet Sverige – Israel, MAF och Pingstkyrkan.

Deltag digitalt här

Länkar till alla digitala event finns här nedan.

 

Programmet i korthet: 

Fredag 22 januari – fredag 5 februari 

Digital miniutställning. ”Motstånd”. 

Måndag 25 januari − söndag 7 februari 

Miniutställning i S:t Lars Kyrkan om Raoul Wallenberg 1912-2012. 

Tisdag 26 januari kl 18.30-19.30 

Digital föreläsning. “Antisemitismens historiska rötter och dagens grenar”, teologen Jesper Svartvik föreläser i serien Livsviktigt. 

Onsdag 27 januari kl 18.30 

Direktsänd minnesstund. 

Onsdag 27 januari 

Digital föreläsning. “Vad kan vi veta om förintelsen?” Frågan är temat för föreläsning med Björn Ivarsson Lilieblad, historiker och avdelningschef på Östergötlands museum.

Onsdag 27 januari kl 15.00-17.00 

Konstvisning och film. Eva Cedervall har skapat ett konstverk utifrån en grupp människors tankar och känslor när de tänker på förintelsen. Filmen och tavlan kommer utöver att publiceras på Linköpings kommuns hemsida, även att visas i Skäggetorps centrum och livesändas på Facebook.  

Fredag 29 januari kl 12.00 

Digital föreläsning. Om Victor Klemperers bok LTI och språkets roll i samhället, Charlotta Seiler Brylla, professor vid Stockholms universitet, föreläser. 

Onsdag 3 februari kl 17.30-19.00 

Digital föreläsning. “Rasism då och nu” med Byrån mot diskriminering i Östergötland. Byrån är en ideell organisation som arbetar för mänskliga rättigheter och mot diskriminering på lokal och regional nivå. 

Torsdag 4 februari kl 17.30 

Digitalt författarsamtal. Natalie Veständig Axelius är författare till boken “Det var jag som skulle dö”. Boken bygger på Natalies morfars upplevelser från getton och koncentrationsläger i Polen och flykt till Sverige.