En dag med framtidens Östergötland i fokus

8 mars 2019 | Stadsplanering & trafik, Bygga, bo & miljö
Höghastighetsjärnvägen Ostlänken är redan nu en viktig drivkraft för utveckling av kommunerna i regionen. Nya centralstationer och nya stadsdelar kommer att byggas i både Linköping och Norrköping. En följd av att ny järnväg byggs kan också bli nya satsningar på pendeltåg.

Alisa Basic, kontorschef på Plankontoret. Foto: Claes Lundkvist

Detta framkom på den regionala konferensen Framtidens Östergötland, som arrangerades av kommunerna i Linköping och Norrköping, samt Region Östergötland. Tyngdpunkten på konferensen låg på stadsutveckling. 250 personer från näringsliv, kommuner och branschorganisationer var på plats i Flygeln i Norrköping.

Intensivt bostadsbyggande

Linköping har de senaste åren präglats av ett intensivt bostadsbyggande med över 2000 nyproducerade lägenheter per år. Det gör att Linköping tillhör de kommuner i landet som har haft det högsta bostadsbyggandet, både räknat i absoluta tal och omräknat till per invånare.

Även om ökningstakten saktar in nu, så fortsätter både staden Linköping och omgivande orter att utvecklas med nya stadsdelar och bostäder. Plankontorets chef Alisa Basic presenterade på ett seminarium planerna för Linköpings stads utveckling fram till 2040. Den kommer att ske etappvis. Närmast ligger byggandet av bostäder på Folkungavallen, en fortsättning av Vallastaden och nya stadsdelen Djurgården.

Ny centralstation på Stångebro

Samtidigt förbereder sig kommunen för den stora omvandling Ostlänken innebär. En ny centralstation ska byggas på nya stadsdelen Stångebro. De nya stadsdelen ska upplevas som en del av innerstaden och ska bindas ihop av nya vägar och gator, samt grönområden.

– Det kan dröja till 2040 innan allt står på plats och det kan verka långt bort, men om vi blickar bakåt på vad som skett i staden de gångna tjugo åren tycker nog många att det hänt mycket och att det gått fort, sade Alisa Basic.

Kändis från På spåret deltog

En uppskattad föreläsare var debattören och På spåret-deltagaren Gunnar Wetterberg. Han gav ett historiskt perspektiv på utvecklingen. Satsningen på höghastighetståg kan inte jämföras med järnvägens tekniska genombrott på 1870-talet. Då var kommunikationerna i landet dåliga och järnvägen en ny teknik. Därför fick den snabbt betydelse för den framväxande exportindustrin.

Däremot kommer byggandet av nya stambanor få stor betydelse för arbetsmarknaden, spådde Gunnar Wetterberg. Det stora problemet på arbetsmarknaden idag är kompetensförsörjningen. I många branscher råder brist på kvalificerad arbetskraft.

Ett sätt att möta detta är att underlätta rörligheten, att bo på en plats och jobba på en annan. Rörligheten på arbetsmarknaden kräver bättre kommunikationer och byggandet av nya stambanor därför är bra, genom att det ger utrymme för satsningar på regionala pendeltåg.

Som exempel gav Gunnar Wetterberg Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Det ledde till att flera nya pendeltågslinjer öppnades och har fått arbetsmarknaden i Skåne att smälta ihop.

Text: Claes Lundkvist