Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Jakten på plasten

22 juli 2020 | Kommun & politik, Bygga, bo & miljö, Förskola & utbildning
Nu är det stopp för engångsmuggar på toaletter och plastbestick till maten. Genom projektet ”Jakten på plasten” ska den onödiga plasten rensas bort för att hjälpa oss nå våra klimatmål.

Förskolan Myrstacken i Ljungsbro har samlat ihop alla plastsaker. "Det var i stort sett alla leksaker", säger pedagogen Lotta Pernmalm.

Plast, plast, plast. När barnen på förskolan Myrstacken i Ljungsbro fick i uppgift att samla ihop alla plastsaker fyllde de snabbt två stora matvagnar. 

– Det var i stort sett alla leksaker. Barnen upptäckte att det inte blev så mycket kvar att leka med, säger Lotta Pernmalm, pedagog.

Förskolan är en av totalt sju verksamheter inom kommunen som tackade ja till att delta i projektet ”Jakten på plasten” i Linköping. För Lotta och hennes kollegor var det viktigt att temaarbetet kring plast blev lustfyllt för barnen.

– Vi har arbetat både med skapande och undersökande delar. Något som engagerade dem mycket var vetskapen om att djur kan skada sig på vårt skräp. Vi har också grävt ned plast i jorden och jämfört vad som händer med det i jämförelse till exempel med ett äpple, berättar hon.

Lotta poängterar att projektet har lärt dem att all plast inte är farlig men en tankeställare väcktes ändå. Just nu håller förskolan på att inreda en del av deras uteplats i största mån med naturmaterial.

– Nu tänker vi på ett annat sätt vid inköp. Till exempel ser vi efter om det finns ersättningsprodukter i annat material.

Svårt att återvinna

De största kommunerna i östra mellansverige orsakar i dagsläget utsläpp av cirka 4 000 ton koldioxid per år genom sin användning av arbetsmaterial som till exempel skoskydd och soppåsar. En del i projektet går ut på att se över mängden plastprodukter som går åt.

– Det handlar inte om att begränsa verksamheters arbete genom att ta bort nödvändig arbetsutrustning utan det handlar snarare om att titta på hur vi använder produkterna, säger Erika Weddfelt, miljöstrateg.

Hon och Lise-Lotte Wallberg Järvinen, utvecklingsstrateg och kommunens projektledare för ”Jakten på plasten”, har jobbat tätt tillsammans för att införa nya arbetssätt och sprida kunskap från projektet.


Lise-Lotte Wallberg Järvinen, utvecklingsstrateg, och Erika Weddfelt, miljöstrateg, arbetar för att sprida kunskap om projektet.

– En stor styrka är att vi är flera kommuner med samma mål som samverkar, säger Lise-Lotte.

Och målen är tydliga. Att minska mängden förbrukningsplast, se till att man sorterar plastavfall rätt och att det man använder är rätt plast.

– När det kommer till upphandling och inköp försöker vi ställa så tuffa krav vi kan. Samtidigt måste det vara rimliga krav utifrån var marknaden befinner sig. Är vi för hårda får vi inte in de produkter vi behöver, säger Erika.

Till sin hjälp har projektet en referensgrupp som består av bland annat pappers- och plastindustrin för att se till att marknad och efterfrågan följs åt.

Stopp för plastbestick

I kommunen pågår just nu en utfasning av engångsartiklar i plast. Sedan i början av året går det inte längre att köpa in muggar eller bestick i materialet utan det är papper eller trä som gäller. Samtidigt har man infört upphandlingskrav på att plasten så långt det är möjligt ska vara återvunnen, av förnybar råvara eller av annat material än plast.

– När vi började med vår kartläggning insåg vi snabbt att vi gör mycket oreflekterat och av gammal vana. Uppköp och styrning ett bra verktyg att få till en förändring. Finns det inte plastmuggar att beställa så har vi ju sett till att det inte finns ute i våra verksamheter, säger Daniel Czitrom, upphandlingsstrateg på Upphandling och Inköp.

– Med det sagt är det också viktigt att vi är avtalstrogna och inte beställer produkter från leverantörer som inte är upphandlade, fortsätter han.

Text: Emelie Fredriksson
Foto: Jeppe Gustafsson