Så blir kommunen allt mer digital

31 juli 2019 | Kommun & politik
Digitaliseringen påverkar samhället allt mer – så också i Linköpings kommuns verksamheter. Här är utbyggnaden av sensorer och slopade pappersblanketter en del av arbetet för att möta framtiden.
En dator och händer som pekar

Foto: Viktor Holm/Scandinav bildbyrå

Ordet digitalisering används idag på ett brett sätt för att benämna övergången till det moderna informationssamhället. Och här går utvecklingen snabbt, med datorer som får allt mer kapacitet till lägre pris.

– En billig dator kommer om några år vara lika kraftfull som en mänsklig hjärna, och enligt prognosen kommer en billig dator år 2050 vara lika kraftfull som den sammanlagda mänsklighetens hjärnor, säger Jakob Algulin, digitaliseringsdirektör i Linköpings kommun.

”En tsunami av förändring”

När datorkraften ökar och allt mer information finns tillgänglig digitalt – till exempel i datorer eller i mobiltelefoner – påverkar det hur samhället organiserar sig och hur vi arbetar.

– Digitaliseringen innebär en tsunami av förändring, det är inget vi kan påverka. Vi måste förhålla oss till den och i bästa fall opportunistiskt dra nytta av den, säger Jakob Algulin.

Digitaliseringsdirektör Jakob Algulin.
Foto: Per Conning


När det gäller Linköpings kommuns verksamheter menar han att digitaliseringen måste genomsyra all planering inför framtiden. Om tekniken används på rätt sätt kan mycket förenklas och förbättras.

Ett exempel är utbyggnaden av sensorer. Med dessa små tekniska hjälpmedel går det att få information om en rad olika saker på distans. När kommunen till exempel planterar nya träd så placeras samtidigt en fuktsensor i jorden. Istället för att någon ska åka ut och vattna trädet med jämna mellanrum så räcker det att åka ut när sensorn meddelar att det verkligen behövs.

Klokare planering

På samma sätt går det att sätta kontaktsensorer på livbojarna längs Stångån. Då behöver inte en person bege sig dit för att kontrollera att livbojarna sitter på plats. Det ger sensorn besked om digitalt.

Med teknikens hjälp är det också möjligt att planera användningen av kommunens lokaler på ett klokare sätt. Genom att till exempel sätta upp rörelsesensorer i idrottshallar går det att få en tydligare bild av när lokalerna verkligen används och när de står tomma.

– Det här är en hållbarhetsfråga och en ekonomisk fråga. Sensorer är billiga i förhållande till hur länge de håller, säger Jakob.

Hållbarhet och förenkling är också viktiga syften i kommunens arbete för att ta bort alla pappersblanketter. Både interna och externa blanketter ska ersättas med e-tjänster, och målet är att kommunen ska bli blankettfri under 2020.

 


Foto: Helén Karlsson/Scandinav bildbyrå


Digitaliseringen kan samtidigt väcka farhågor om att tekniken helt ska ersätta människan på många områden. Men Jakob Algulin framhåller att kommunens medarbetare inte ska vara rädda för utvecklingen.

– Vi behöver anställa människor eftersom vi har stora pensionsavgångar. Problemet är att det inte finns kompetens att tillgå. Automatisering och digitalisering handlar om att använda de resurser vi har till välfärd och mötet med medborgarna vi jobbar för – inte att jobba med tråkiga arbetsuppgifter som datorer kan bättre än oss. Digitaliseringen ska hjälpa oss med det, säger han.

Röstassistenter

Vilka förväntningar har då Linköpings invånare på kontakterna med kommunen år 2019? Många vill slippa skicka pappersblanketter, menar Jakob.

– E-tjänster är nummer ett, två och tre på medborgarnas prioriteringslista. Just nu vill en hel del kunna sjukanmäla sitt barn via en app i telefonen.

Om vi blickar längre fram tror han att allt fler vill göra sjukanmälan via röstassistenter i smarta högtalare.

– Man kommer att vilja interagera med kommunen genom att säga ”mitt barn är sjukt”. Jag tror stenhårt på användningen av rösten. Men innan dess är det ett minimum att det går att använda appar.

Vi ska sikta på att vara så öppna som vi kan, men skydda det som ska skyddas.

Jakob Algulin

En annan aspekt av utvecklingen är det digitala utanförskapet. En del av befolkningen – framför allt äldre personer – använder bara internet lite grann, eller inte alls.

Jakob menar att digitaliseringen i stor utsträckning behöver fokusera på att hitta lösningar för den stora majoriteten.

– Sedan måste vi underlätta för övriga också. Men alldeles för ofta riktar vi in oss på att lösa särproblem, och tappar då stora värden, säger han.

För personer som inte har möjlighet att kontakta kommunen digitalt finns nystartade Kontakt Linköping till hands. De fungerar som en väg in i kommunen och finns tillgängliga både via telefon och genom att ta emot besök. Även biblioteken ger stöd för att invånarna ska bli mer digitalt delaktiga.

Uppkopplat samhälle

Som bekant finns det också sårbarheter i ett allt mer uppkopplat samhälle. Då och då kommer det till exempel rapporter om att hackare har försökt ta sig in i databaser hos företag och organisationer. Ibland har de lyckats.

Jakob Algulin menar att möjligheterna med digitaliseringen är mycket större än riskerna. Men han understryker att frågor om informationssäkerhet och integritet alltid måste finnas med.

– Det är jätteviktigt. Vi arbetar med en informationssäkerhetshandbok som är ute på en remissrunda just nu. Det är en handbok som är ambitiös och skriven för att säkra oss i vårt möjliggörande. Vi måste ha ett pragmatiskt införande av den; en del saker ska vara skyddsvärda och andra ska vara öppna. Jag tycker att vi ska sikta på att vara så öppna som vi kan, men skydda det som ska skyddas.

Text: Per Conning