Träden allt viktigare för staden

25 mars 2020 | Bygga, bo & miljö
Att plantera träd är onekligen ett framtidsprojekt. Det tar många år för en planta att växa upp. När träden väl har blivit stora är de inte bara vackra att titta på. Klimatförändringarna gör att de får en allt viktigare roll för hela livet i staden.


I Trädgårdsföreningen finns många stora träd.
Här står kommunekolog Anders Jörneskog och
stadsträdgårdsmästare Lotta Johansson vid ett lärkträd.
Foto: Göran Billeson

 

Det gamla lärkträdet sträcker sig mot himlen i Trädgårdsföreningen. Med en omkrets på närmare fyra meter är stammen i klass med flera av grannträden i parken. Stadsträdgårdsmästare Lotta Johansson och kommunekolog Anders Jörneskog blickar upp mot kronan. De säger att träden betyder mycket för att skapa en attraktiv stad.

– Det finns ju en anledning till att vi har parker i städer. De ger välbefinnande, rekreation och återhämtning, menar Anders.

I januari 2019 antog kommunfullmäktige planen ”Linköpings mötesplatser – innerstadens parker och torg”, som ett tillägg till ”Översiktsplan för staden Linköping”. I planen konstateras att Linköpings stora träd är viktiga ur kulturhistoriska, estetiska, sociala och biologiska aspekter. Dessutom kan människors närhet till gröna miljöer ge positiva hälsoeffekter som sänkt blodtryck, minskad stress och förbättrad koncentrationsförmåga.

Sänker temperaturen

Som bekant binder träden koldioxid. Men också på andra sätt får de en allt viktigare roll i ett föränderligt klimat.

– Städerna blir varmare och varmare i och med klimatförändringarna. Är det något som tar kål på känsliga människor så är det de extrema värmeböljorna. Dessutom är det runt två till fyra grader varmare i centrala Linköping än i naturmarken utanför. Då hjälper träden till att skugga och att sänka temperaturen, säger Anders.

Lotta poängterar att det är de stora, gamla träden som skuggar bäst.

– Mindre, nyplanterade träd ger ingen krontäckning att tala om. Därför är det viktigt att vi har kvar de stora träden.

Binder partiklar och producerar syre

Träd och annan växtlighet bidrar också med flera andra så kallade ekosystemtjänster. Det handlar till exempel om att fördröja och rena dagvatten eller att binda olika partiklar i luften.

– Träden är luftrenare, de binder många partiklar som är giftiga för människor. De producerar även syre. Trettio stadsträd producerar lika mycket syre som en människa behöver på ett år. Träd och häckar kan även dämpa buller i staden, säger Anders.

– De blir dessutom en vindbroms. Vi bor ju på slätten där vinden kommer åt, säger Lotta.

Lång växttid

Det tar lång tid för träd att bli stora. Den som planterar ett träd får ofta inte se resultatet av sitt arbete. Idag kan vi njuta av Vasavägens allé med sina praktfulla lindar, men för drygt hundra år sedan stod bara små plantor där. Anders berättar att de flesta av träden i centrala Linköping kommer från Trädgårdsföreningen, som etablerades med sin plantskola 1859.

– En stor del av våra stadsträd är alltså 150 år gamla. Även längs Stångån finns det många träd som kommer från Trädgårdsföreningen. Men i södra delarna av Linköping står det ekar som är ännu äldre. En del av dem är nästan 500 år gamla.

 


Det tar många år för träd att bli stora. Så här såg Vasavägen ut på ett vykort poststämplat 1913.
Foto: Bild Linköping

Så här ser det ut på samma plats idag.
Foto: Göran Billeson

 

Idag planteras det nya träd på flera håll i kommunen, bland annat i Vikingstad. I centrala Linköping går det att se nya trädplantor längs Storgatan, strax väster om parkeringshuset Akilles. Ett annat exempel är Raoul Wallenbergs plats, där en samling körsbärsträd håller på att växa till sig.

– Där handlar det mycket om att skapa en upplevelse, att det ska vara estetiskt och vackert, säger Lotta.

 


Körsbärsträd vid Raoul Wallenbergs plats.
Foto: Göran Billeson

 

Även om det planteras nytt i staden betonar Anders att det viktigaste är att behålla de gamla träden.

– Ett träd som är 150 år levererar ekosystemtjänster som motsvarar 5000 nyplanterade träd. Och när träden blir gamla och håliga blir de hem för svampar, läderbaggar och miljoner av småkryp. Det finns rödlistade svampar inne i staden som vi inte ens har i Tinnerö.

Lotta menar att det är en av anledningarna till att de gröna, sammanhängande stråken i centrala Linköping måste värnas. 

– Det finns till exempel stråk längs Stångån och Tinnerbäcken och mellan Magistratshagen och Tinnerö. Det är viktigt att vi inte bygger bort gröna korridorer.

Färre träd blir gamla

Av de träd som planteras idag tror Lotta att färre kommer att nå en ålder på 100-150 år. Förtätningen av staden ger träden mindre svängrum. Det är en utveckling som gäller hela landet.

– Där tror jag att alla kommuner måste tänka till. Träden måste få rätt förutsättningar för att kunna växa, även utmed gator. De kan inte stå i smala planteringsytor utan bra förutsättningar att växa sig stora.

Ibland blir träden även sjuka. Det gäller framför allt stadens almar, men också ask, ek och kastanj har drabbats.

– Tyvärr får vi ta bort en del träd. Därför är det viktigt att variera trädslagen, säger Lotta.

Träden måste få rätt förutsättningar för att kunna växa.

Lotta Johansson

När träden sågas ner får de sin sista vila i någon fauna-depå. Där blir de till fortsatt nytta för växter och djur.

– Vi försöker lägga dem så nära sin gamla plats som möjligt. Om inte det går har vi en depå vid Haningeleden, säger Anders.

För att öka intresset och kunskapen om stadens träd har Linköpings kommun ett projekt med så kallade evighetsträd. Tvåhundra av de största träden har fått denna benämning, och de ska få stå orörda så länge som möjligt. Evighetsträden är spridda över alla stadsdelar och har fått varsin bricka på stammen. Det finns en folder om träden, och det ligger även information på linkoping.se.

– Några av evighetsträden är bamse-ekarna i Skäggetorp. På Hamngatan står även en jättestor ek nära Stångs magasin. Det är den största eken vi har inne i staden, säger Anders.

Ek som minnesgåva

Eftersom Linköping är just ekarnas stad har det också blivit möjligt för vem som helst att plantera en ek som en minnesgåva. Det kan vara ett sätt att uppmärksamma dop, vigsel, födelsedagar eller andra högtidsdagar.

Minneseken kostar 2000 kronor. Den är cirka 2,5 meter hög när den planteras och den vårdas av kommunen som ett evighetsträd. En liten minnestavla sätts upp vid eken och givaren får även ett diplom.

– Minnesekarna planteras i områden som inte kommer att exploateras, till exempel i Tinnerö eklandskap och i parker, säger Anders.

Har ni några favoritträd i staden?

– Det finns många fina träd. Men bokarna i Trädgårdsföreningen är magiska, säger Lotta.

Anders fascineras av hur personliga och egenartade gamla träd blir när de får växa fritt.

– Inget träd ser ut som det andra. Så alla gamla träd är mina favoriter, säger han och ler.

Text: Per Conning