Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomsombud gör ungdomars röst hörd

29 mars 2021 | Förskola & utbildning
I en undersökning om ungdomars upplevelse av distansundervisning anger många av de ungdomar som svarat att de mår psykiskt dålig. Flera känner sig deprimerade och ensamma. Bakomliggande orsaker är bland annat skolstress och lång skärmtid.

Maryam Ramzi Al-Helli, ungdomsombud.

Syftet med undersökningen, som Linköpings ungdomsombud genomförde på sociala medier i januari, var att lyfta fram och analysera ungdomars upplevelse av distansundervisning. Undersökningen gjordes via ungdomsombudens instagramkonto "unglinkoping" där cirka 500 medverkade. Via en minienkät fick ungdomarna rösta samt genom öppna svar möjlighet att berätta mer. Undersökningen visade på ett stort intresse, skolor och fritidsgårdar hjälpte till att dela på deras sociala medier.

Resultaten har nu analyserats och presenterats till berörda personer i utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, miljö- och hållbarhetsenheten samt centrala elevhälsan.

-Vi har alla i samhället påverkats stort av pandemin det senaste året, men ungdomarna på gymnasiet har dragit ett särskilt tungt lass genom distansundervisning. Det är viktigt att vi lyssnar in deras erfarenheter. Ungdomsombuden är en viktig länk mellan ungdomarna och oss tjänstemän och politiker. Undersökningen ger oss ungdomarnas röster utan filter. Det är oerhört värdefullt, säger Åsa Strömberg elevhälsochef.

Öka ungas inflytande

- Vårt fokus som ungdomsombud är att öka ungas inflytande och förbättra deras situation. Detta gör vi genom att vara tillgängliga, fånga upp ungas upplevelser, lyssna på deras röst och förmedla det vidare till rätt enhet/ förvaltning inom kommunen, säger Maryam Ramzi Al-Helli, ungdomsombud.

Att befinna sig på avstånd är en social utmaning för vissa medan det för andra är mer avkopplande. En del ungdomar uppger att de saknar skolan medan andra känner att de får chans att fokusera på sig själva. Distansundervisning kräver bland annat självdisciplin, vilket inte alltid är lätt för tonåringar. Det kräver förmåga att strukturera och planera sina studier själva. En del uppger att de inte har en bra arbetsmiljö hemma och att de mår psykiskt sämre under pandemin. Bakomliggande orsaker är bland annat skolstress och lång skärmtid. Många känner sig ensamma, deprimerade och upplever att de rör på sig mindre sedan pandemin började.

- Frågorna är komplexa och fanns sedan innan, problemet är att de har utvecklats åt fel håll i samband med pandemin. Ungdomarnas svar berör mig och ökar mitt engagemang för att göra deras röst hörd i kommunens utveckling och besultfattande, säger Maryam Ramzi Al-Helli.

Resultatet i korthet:

- Stor andel ungdomar uppger att de mår psykiskt dålig, känner sig deprimerade och ensamma. De flesta anser att skolstress och lång skärmtid är en bakomliggande orsaker till detta.

-Unga rör på sig betydligt mindre under pandemin, där fler uppger att cykelturen till skolan och vandringen mellan klassrum och trappor har försvunnit i samband med distansundervisning.

 -De flesta ungdomar har en bra plats att plugga på hemma men det finns en del som upplever det stökigt hemma, vilket ökar koncentrationssvårigheter.   

-Ungdomars sociala nätverk har minskat under pandemin då de flesta undviker fysiska träffar.  

-Hälften av ungdomar tycker att det fungerar bra med att hämta lunchlådor medan andra halva anser att det är dåliga tider för upphämtning eller att matkvalite är inte alltid den bästa.

- Aftonbladet, skolan och SVT anses vara ungas främsta källor för att få information om Covid.

-Avslutningsvis efterfrågade vi ungdomar om deras syn på hur kommunen har hanterat krisen. Resultaten visade att endast 41 procent tycker att kommunen skött krisen bra. Många meddelar att de inte vet eller är oroliga över hur det blir med undervisningen framöver.