Ostlänken

Som kommun känner vi en besvikelse över beskedet, som går på tvären mot vad vi planerat tillsammans med Trafikverket i flera decennier.

Beslutet förändrar förutsättningarna för vår planerade stadsutveckling. Vi analyserar just nu konsekvenserna det får för stadsutveckling, trafikstruktur och näringsliv. Men den utveckling och tillväxt som vi har stannar inte av. Det mesta kommer att fortgå som planerat, men för stadens centrala delar kommer vi behöva se över våra planer och prioriteringar.

Just nu pågår ett omfattande arbete med att se över och analysera konsekvenserna av de förändrade förutsättningarna och hur dessa påverkar stadsutveckling, trafikstruktur och näringsliv.

Vi har haft kontakt med näringslivsaktörer för att ta del av deras bild av hur beskedet påverkar dem på kort och lång sikt. Vi kommer att fortsätta dialogen med näringslivet utifrån de behov som finns. Tillsammans med lokala aktörer och näringsliv agerar vi nu för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt, etableringar och stadsutveckling.

Nej. Trafikverket och staten ansvarar för järnvägen, tågstationen och utvecklingen av den nationella infrastrukturen. Linköpings kommun ansvarar för utvecklingen av staden runtomkring. Den nationella planen, som presenterades av regeringen i april, innehåller inget uppdrag till eller budget för Trafikverket att utveckla befintlig station i Linköping.

Linköpings kommun ansvarar för fjärrbussterminalen och busstationen tillsammans med Östgötatrafiken (regionen). Möjligheterna för kommunen att utveckla dessa delar, för den ökande mängden resenärer, är mycket begränsad. Dels på grund av utrymmesbrist, men även på grund av att kommunen inte äger marken.

Det är stor risk att kommunen kommer tvingas prioritera hårt bland trafikslag för att kunna hantera den prognostiserade ökade mängden resenärer samt för att säkerställa god kollektivtrafiktillgänglighet.

Linköpings kommun kommer nu att utreda hur fjärrbussterminalen kortsiktigt kan förbättras. Vi kommer även att samverka med Östgötatrafiken om möjligheten att förbättra för bussresande till och från resecentrum.

Utan att Trafikverket får ett tydligt uppdrag att tillsammans med Linköpings kommun utveckla befintlig station går det inte att skapa framtidssäkrade lösningar och risk finns att de åtgärder som vidtas upplevs som att vi lappar och lagar.

Det stämmer inte. Ostlänkens dragning till centrala Linköping har funnits i statens planering under lång tid. Ostlänken har varit ett beslutat och finansierat objekt i nationell plan för infrastruktur sedan 2014. En ny station i ett nytt läge har sedan dess varit en del av detta objekt (för att klara den höjda kapaciteten). Det innebär att Trafikverket (statens myndighet) har haft ett tydligt uppdrag. Att en kommun tar på sig utredningskostnader efter att regeringen fattat beslut om att dra en ny järnväg rakt genom staden är helt normalt, för att inte säga självklart. Motsvarande utredningar genomförs av samtliga kommuner som påverkas av de olika järnvägsprojekt som pågår runt om i landet.

Alla avtal och överenskommelser finns på plats med Trafikverket (staten) enligt det arbetssätt som Trafikverket tillämpar i alla kommuner.

Stångådals- och Tjustbanan ska gå kvar i befintlig sträckning och kommer fortsatt att ha sin slutstation på Linköpings resecentrum. Frågan om hur Stångådals- och Tjustbanan kommer att utvecklas framöver hänvisar vi till Trafikverket Länk till annan webbplats..

Dagens anslutning till stationen är väldigt kapacitetskrävande för Södra stambanan (eftersom de delar spår sista biten in till stationen), vilket Trafikverket behöver beakta när de utreder konsekvenserna av att Ostlänken ansluts till Södra stambanan i höjd med Torvinge.

Nej, Distorp behövs fortsatt för att Linköping ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. Det finns ett stort intresse från företag att etablera sig i kommunen och från befintliga företag att expandera, men det råder idag stor brist på planlagd verksamhetsmark. Den fortsatta stadsomvandlingen av våra centrala områden kommer också att skapa behov av omlokalisering. Distorp är en strategisk investering i kommunens långsiktiga utveckling.

Tillväxten i Linköping är redan stark och drivs av ett växande näringsliv, innovation och en ökande befolkning. Själva motorn i Linköpings tillväxt är näringslivet, som skapar jobb och lockar hit människor från hela landet och världen. Tillgången på kompetens är avgörande för näringslivet. En väl fungerande regional arbetsmarknad och goda pendlingsmöjligheter är därmed central, och vi behöver därför analysera och se över hur vi säkrar detta framåt.

Nej, det var ett underhållsarbete som var planerat långt i förväg. Detta arbete var nödvändigt, eftersom underhållet på Södra stambanan är eftersatt. Underhållsarbeten har även utförts på andra platser i Linköping under våren/sommaren, som vid Åtvidabergsvägen (riksväg 35) och Järnvägsbron i Tannefors.

En central aspekt med Ostlänken var att slippa stänga av Södra stambanan vid liknande planerade eller akuta underhållsåtgärder. Med Ostlänkens järnvägsspår hade pendeltåg och persontåg kunnat ledas om från Södra stambanan till Ostlänken. Detta går vi nu miste om, i och med regeringens besked och det kommer innebära fler störningar och stopp på grund av planerat eller akut underhåll, eftersom underhållet är eftersatt.

Nej. En kommun ska kunna förlita sig på att regeringens beslut gäller. Detta gäller i synnerhet Ostlänkens dragning till centrala Linköping, eftersom denna åtgärd varit föremål för så många regergingsbeslut. Att en kommun tar på sig utredningskostnader efter det att regeringen fattat beslut om att dra en ny järnväg rakt genom staden är helt normalt, för att inte säga självklart.

Motsvarande utredningar genomförs av samtliga kommuner som påverkas av de olika järnvägsprojekt som pågår runt om i landet. Denna planering behöver slutföras innan avtal kan ingås mellan kommun och Trafikverket. Att inte hantera dessa frågor så att kommunerna kan ingå bra avtal med Trafikverket vore oansvarigt.