Frågor och svar

Här hittar du frågor och svar om Ostlänken och den stadsutveckling som är knuten dit.

Sök bland frågor och svar

Ostlänken är en ny 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna utanför Stockholm och Linköping. Ostlänken planeras för tåg i 250 km/timmen, så kallade höghastighetståg. Ostlänken är en del av vad Trafikverket kallar En ny generation järnväg, vilket innebär nya stambanor för höghastighetståg.

Enligt Trafikverket kommer Ostlänken få byggstart norrifrån 2021-2022 ned mot Östergötland och vara färdigställd för trafik senast 2035.

Just nu pågår arbetet med två så kallade järnvägsplaner för sträckorna genom Linköpings kommun. Det är Trafikverket som ansvarar för att ta fram järnvägsplaner. Parallellt med detta arbete arbetar kommunen med att planera för hur staden kan utvecklas kring järnvägen.

Den ena järnvägsplanen är för sträckan Bäckeby – Tallboda. Den är nästan klar och ska presenteras i ett samråd under 2020.

Den andra järnvägsplanen är för sträckan genom Linköpings tätort, från Tallboda till Malmslätt. Första steget i det arbetet är att göra en lokaliseringsutredning och det arbetet pågår. Trafikverket och kommunen samarbetar i utredningen för att hitta en lösning.

I slutet av 2020 ska Trafikverket och kommunen presentera ett förslag. Därefter ska järnvägsplanen tas fram och gå ut på remiss, för att slutligen fastställas. Det tar några år.

Med höghastighetstågen kommer du att kunna resa mellan Linköping och Stockholm på cirka en timme. Med nya spår blir det också möjligt att sätta in snabbare pendeltåg. Arbetsmarknaden blir större och valmöjligheterna ökar.

Under 2020 pågår en lokaliseringsutredning för Ostlänken genom Linköpings tätort. Trafikverket och kommunen ska gemensamt studera olika alternativ och ska i slutet av året lägga fram ett förslag till dragning. Kommunens inriktning är att både järnvägen och den nya stationen bör få en central placering.

En centralt belägen station gör det lättare att samordna olika trafikslag, underlättar resandet och blir en drivkraft för stadens fortsatta utveckling. Järnvägen är beroende av resenärer.

Lokaliseringsutredningen kommer att studera olika alternativ och ska ge svar på vad som är genomförbart. Kommunen har tidigare studerat det i egen utredning, men anser att nackdelarna överväger fördelarna.Tillgängligheten för passagerarna blir sämre, vilket påverkar passagerarunderlaget negativt. 

Det ska den pågående lokaliseringsutredningen ge svar på. Trafikverket och kommunen ska gemensamt studera båda alternativen. Målet är en lösning med så få barriärer som möjligt.

Både tunnel och bro är stora anläggningar. Lokaliseringsutredningen ska ge svar på vad som är lämpligt och byggbart.

Tidigare beräkningar visade att skillnaderna i kostnader för tunnel och bro är relativt små. Nu har vi andra förutsättningar.

Nuvarande centralstation är för liten för att kunna ta hand om den kraftiga ökningen av resenärer. I framtiden beräknas antalet resenärer bli två till tre gånger så många som i dag. Ostlänken behöver nya spår vid stationen. Det finns dessutom krav på smidiga byten mellan olika trafikslag.

Ett flertal studier har genomförts för att hitta det mest lämpliga läget. Slutsatsen är att ett läge öster om Stångån är mest fördelaktigt. Stads-, region- och långfärdsbussar ska knytas till tågstationen.

I "Översiktsplanerna för staden Linköping", "Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum mm", samt i "Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping" är stationen placerad öster om ån. Samtliga antogs 2010.

Enligt kommunens övereskommelse med Sverigeförhandlingen (staten) ska stationen placeras i ett centralt läge öster om Stångån och väster om väg 35.

Ostlänkens dragning och nya centralstationens placering öster om Stångån är starkt kopplade till innerstadens förutsättningar att växa och utvecklas.

För företag som är beroende av att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft är stadens kvaliteter viktiga. Det kommer att vara attraktivt att bygga bostäder och kontor i närheten av centralstationen.

Linköpings innerstad ska växa över ån. Stångebro ska bli en levande och attraktiv stadsdel med bostäder, butiker, restauranger och företag. Ån kommer att omslutas av den nya innerstaden.

Vi flyttar inte stadskärnan, utan utvidgar den. När innerstaden blir större och växer över ån, kommer Stångån att rinna rakt igenom city. Centrum ska växa över ån in i Stångebro genom naturliga stråk. Visionen är att Stångån och området kring ån blir en naturlig del av innerstaden, själva livsnerven i den pulserande staden med båtliv, restauranger och andra mötesplatser.

Vad vi kan säga är att när tågen börjar rulla på Ostlänken så har den nya stadsdelen tagit form. Vi kan också säga att vi då har en ny centralstation.

Kommunens planering pågår redan och Trafikverkets lokaliseringsutredning pågår.  Den beräknas bli fastställd 2024-2025. Därefter sker byggstart i Linköping. Senast 2035 ska Ostlänken vara klar för trafik.

Linköpings kommun har startat ett projekt som arbetar med att föra dialog med fastighetsägare och verksamheter som berörs av Ostlänken för att se över behov och diskutera önskemål av eventuell framtida lokalisering. Linköpings kommunala bolag, Resmex, har i uppdrag att förvärva och förvalta fastigheter inom Stångebro och vid förhandling tas även hänsyn till eventuella verksamheter som bedrivs på fastigheten

Det beror i hög grad på hur järnvägen utformas. Om järnvägen ligger kvar i markläge begränsar det möjligheterna till en innerstadsutveckling. Om järnvägen går under mark blir det intressant att låta innerstaden växa norr ut. Det blir i så fall en mycket lång process, som sträcker sig i årtionden framåt.

Först ska trafikverket och kommunen gemensamt komma fram till en bra lösning för tågtrafiken och stadens utveckling. Därefter vidtar en förhandling om vad kommunen ska bekosta.

Trafikverket och kommunen samarbetar i planeringen för att finna en gemensam lösning. En överenskommelse måste träffas för att järnvägsplanen ska kunna fastställas, annars kan ingen byggstart ske. Vi har ett gemensamt intresse av att komma framåt.

När det byggs nya spår för Ostlänken blir mer utrymme ledigt på de befintliga spåren, där fler pendeltåg kan sättas. Pendeltågen i regionen kan byggas ut. Med ett nya resecentrum i Linköping och Norrköping kan anslutningarna till regional kollektivtrafik fungera bättre. På så vis kan andra orters befolkning ta del av en större arbetsmarknad. De kan bo kvar på orten, men arbeta någon annan stans i regionen.

Trafikverket utreder Götalandsbanan, som är en ny järnväg för höghastighetståg. Den ska sträcka sig mellan Stockholm och Göteborg via Linköping, Jönköping och Borås. Delen mellan Stockholm (Järna) och Linköping kallas Ostlänken.

Götalandsbanan är även en organisation som bygger på ett samverkansavtal mellan de fyra stora kommunerna på sträckan; Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping samt Stockholms läns landsting.

Europakorridoren är en ideell förening som drivs av kommuner och regioner samt andra intresserade branschföreträdare i Sverige och Tyskland.

Europakorridoren sträcker sig från Stockholm över Jönköping till Göteborg respektive Skåne (och sedan vidare genom Danmark till Tyskland). Den utbyggda Europakorridoren har två höghastighetsbanor – Europabanan och Götalandsbanan. Europabanan sträcker sig mellan Stockholm och Hamburg. Götalandsbanan följer Europabanan från Stockholm till Jönköping, och går därifrån till Göteborg.

Sverigeförhandlingen tillsattes av regeringen. Syftet var att förhandla om nya höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I direktiven ingick att avgöra i vilka städer stationer ska byggas, att hitta finansieringslösningar och att se till att 100 000 nya bostäder byggs. Detta reglerades i avtal med de kommuner som fick stationer utmed järnvägen.

Den 17 maj 2016 presenterades den överenskommelse som Linköping slutit med Sverigeförhandlingen. Överenskommelsen omfattar ett åtagande för Linköpings del om att bygga 15 300 nya bostäder. Samtidigt ska kommunen medfinansiera 173 miljoner och förskottera 153 miljoner.

Stationen ska placeras i ett centralt läge öster om Stångån och väster om väg 35 i den korridor som beslutades i järnvägsutredningen 2010. Inriktningen på järnvägsbygget ska vara att minimera eventuella barriäreffekter i tätbebyggda miljöer.

Sådana frågor besvaras av Trafikverket. Klicka på länken för att komma till Trafikverkets information: https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/Ostlanken/

 

 

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 17 februari 2020