Östra Valla - del av Idrottsföreningen 1 och del av Valla 1:6

Att Linköpings befolkning fortsätter att växa är inte ett uttalat mål eller något som kommunen direkt kan påverka, utan betraktas som en förutsättning för planarbetet.

Linköping är en populär och attraktiv kommun och analyser av in- och utflyttningstrender och annan befolkningsstatistik pekar på att Linköpings befolkning kommer fortsätta att öka. En långsiktig prognos är att Linköping om 40 år har vuxit med nästan 90 000 invånare, till cirka 250 000 invånare.

Den förväntade befolkningsökningen innebär att det behövs fler bostäder, mötesplatser och lokaler, samt ett större utbud av service och transporter.

En av huvudstrategierna i Översiktsplan för staden Linköping är att staden ska växa inåt och förtätas samt utvecklas med mer hållbart resande, bland annat för att öka förutsättningarna för en mer praktisk stad med närhet till mer och bättre service, så att behovet av långa vardagsresor minskar. Det ger också staden möjlighet att utvecklas med en mer resurseffektiv och turtät kollektivtrafik. Den utveckling och förtätning som föreslås vid södra Djurgårdsgatan är en del i genomförandet av denna strategi.

Utvecklingsplan för Linköpings innerstad anger att området kring Djurgårdsgatan står inför "strukturell förnyelse av gator och byggnader". Ambitionen i utvecklingsplanen är att en utvidgad innerstad ska ge möjlighet till boende för 50 000 invånare. För att möjliggöra detta behöver fler stadsdelar integreras i innerstaden. Utvecklingen ska enligt översiktsplanen göras med ambitionen att utveckla befintliga innerstadskvaliteter och tillföra nya för att på så sätt bidra till mer och bättre innerstad. Djurgårdsgatan är utpekat som ett strategiskt stråk i utvecklingsplanen. Det är längs med de utpekade stråken som utvecklingen av innerstaden ska koncentreras.

Planområdet omfattas av ett detaljplaneprogram för Djurgårdsgatan med omgivningar från Garnisonsvägen i söder till Lasarettsgatan i norr. Det visar på hur hela området kan förtätas och var bebyggelsekompletteringar kan vara lämpliga. Ny bebyggelse bör orienteras ut mot gatan och bidra till att bilda ett tydligt entrémotiv från söder.

Det kommer fortsatt att finnas möjlighet att ta bilen för de som behöver det. Men det kommer att bli enklare för de som har möjlighet att välja andra färdsätt, än i dagsläget.

När staden växer kommer konkurrensen om markytan att öka. Gaturummen mellan stadens byggnader utgör en stor del av det offentliga rummet och behöver innehålla många olika funktioner som ibland konkurrerar med varandra - till exempel ytor för transporter och ytor för möten eller vistelse. Gatorna i innerstaden går oftast inte att bredda utan behöver i framtiden användas mer effektivt så att staden kan fungera bra och samtidigt erbjuda en trevlig och hälsosam miljö för boende och besökare.

2010 fattade Linköpings kommun ett beslut om att stadens färdmedelsfördelning skulle ändras, så att en mindre andel av alla resor som görs ska ske med bil (40 procent i relation till dagens cirka 60 procent). Det betyder att om fler av de som kan resa med cykel, kollektivtrafik eller något annat färdmedel än bil gör det, så kan de resor som också i fortsättningen behöver göras med bil fortsätta, utan att det blir mycket svårare att ta sig fram eller att resan tar mycket längre tid än idag.

De förändringar av trafiklösningar som kommunen planerar och genomför syftar till att förverkliga beslutet genom att på olika sätt göra det enklare att färdas med andra färdmedel än bil, till exempel cykel och kollektivtrafik.

Du kan läsa mer om Linköpings kommuns långsiktiga plan för trafiken när Linköping växer i Trafikplan för Linköpings innerstad.

Den solstudien som vi har gjort visar att den föreslagna bebyggelsen kommer att skugga bebyggelsen väster om planområdet för detaljplanen Idrottsföreningen 1 m.fl. under morgonen och till viss del under förmiddagen under vinterhalvåret från höstdagjämningen till vårdagjämningen.

Bebyggelsen som föreslås på båda sidorna om Djurgårdsgatan ska bilda en ny entré till Linköpings innerstad söderifrån. Särskilda krav ställs därför på den föreslagna bebyggelsens gestaltning, framförallt mot korsningen Djurgårdsgatan/Trumslagaregatan.

I den södra delen mot Djurgårdsgatan och mot korsningen föreslås bebyggelsen vara upp till sju våningar för att markera korsningen och porten till staden. Nedtrappningar av våningshöjden föreslås mot befintlig bebyggelse i väster och norr ut längs med Djurgårdsgatan för att anpassas till omgivningen. Planförslagen förhåller sig till riksintresset för luftfarten genom att ingen bebyggelse föreslås över den hinderfria höjden på +97,4 meter över nollplanet.

Planförslaget innebär att mark med grönytor i form av en bullervall, buskage, mindre träd, gräsytor och annan växtlighet till stor del kommer att bebyggas. Inom planområdet kommer vi att skapa nya grönytor och platser för lek, rekreation och utevistelse.

Ur ett resursperspektiv utnyttjas marken mer effektivt i och med att bostäder och centrumverksamheter uppförs och bidrar till att fler kan bo och få närservice i ett innerstadsnära läge.

Genom att ny bebyggelse byggs längs med viktiga gator kan grönska och rekreationsområden på andra platser bevaras, utvecklas och skapas samtidigt som Linköping växer. Om staden skulle växa utåt istället för att förtätas skulle vi behöva ta stora ytor i anspråk för bebyggelse och anlägga ny infrastruktur för vägar och ledningar. Det skulle medföra risker för att staden blir mindre sammanhållen och att naturmark och värdefull jordbruksmark tas i anspråk.