Cykeleländet i staden

Hur folk parkerar sina cyklar lämnar mycket övrigt att önska. Trots att staden har satt upp åtskilliga cykelställ, så parkeras det utmed trottoarkanterna. Där man satt upp cykelställ för tillfälliga parkeringar för kunder, så ockuperas dessa av anställda i butikerna och hantverkare. Om nu trafikkulturen är så bristfällig, (det borde vara polisens sak att upprätthålla ordningen) så borde staden se till att upplysa om var cykeln ska stå.

Inget är nytt under solen. Texten skulle kunna vara skriven i år, men dessa ord är andemeningen i en motion skriven av tre herrar 1949. På stadsfullmäktiges möte den 29 november 1949 beslutade man att tillsätta en cykelparkeringskommitté för att få ordning på problemet.

Kommittén gjorde en grundlig undersökning och 1953 kunde man lämna fram sitt förslag till stadsfullmäktige. I utredningsarbetet så lyfter man fram att allmänheten självmant måste hjälpa till att ställa cykeln i närmaste cykelställ och sedan gå de 100 meter eller mer som krävs för att komma till butiken och inte som nu ”släpar sin cykel från färdmål till färdmål och placerar den i kantstenen framför sitt mål”. Då hjälper det inte hur många cykelställ man än sätter upp. De menar också att det av tradition borde ligga i handelshusens intresse att skaffa fram parkeringsplatser. Förr upplät de hållgårdar till kundernas hästfordon. Man hänvisar även till att i Amerika har det ökande antalet bilar gjort att man t.o.m. flyttat ut varuhusen från det trånga city till ytterområdena dit det är lätt att ta sig med bil och att parkera.

I det förslag som antogs av stadsfullmäktige den 30 juni 1953 så beslöts bl.a.:
- att antalet cykelparkeringsplatser ska utökas inom de fastigheter där problem finns,
- att villkora vid byggnadslov att det inom fastigheten finns plats för en cykel per eldstad;
- att fler kundcykelparkeringarna måste ställas i ordning,
- att se till att polisen inför cykelparkeringsförbud på vissa gator i city samt att de behöver verka för att reglerna efterlevs.

Maria Dalbark, november 2019

Källa: Stadsfullmäktiges protokoll, 1949 och 1953, Linköpings stadsarkiv.

Stadsfullmäktigeprotokollen finns nu att läsa digitalt och du hittar dem på länken: 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 29 november 2019