Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Passagen Linköpings Konsthall

I konsthallen arrangeras utställningar med inriktning på samtidskonstens alla olika uttrycksformer. Vi har tre olika utställningsytor på Passagen Linköpings konsthall, 1,2 och 3. I 1 och 2 kommer vi att visa större utställningar och i 3 har vi nu möjlighet att visa utställningar i det mindre formatet.

Från utställningen det fjärde hörnet

Bild från utställningen Det fjärde hörnet

Öppettider

Tisdag 12-16
Onsdag - Torsdag 12-18
Fredag - Lördag  12-16 

Fri entré!

Nuvarande utställningar

Konst eller ren reklam? Filmaffischer under 50 år med Cinemax

20/8 – 22/10 2020
Passagen Linköpings Konsthall

Välkommen till utställningen ”Konst eller ren reklam? – Filmaffischer under 50 år med Cinemax” som vi visar i utställningsrum 3 på Passagen!

Genom hela filmhistorien har filmaffischen funnits som ett viktigt publikdragande komplement till själva filmen. Tanken med filmaffischen var att den genom sitt anslående uttryck skulle locka folk till biograferna. Det var därför viktigt att den på ett ögonblick kunde fånga de förbipasserandes intresse. Eller som SF:s reklamchef Nils Hårde uttryckte det i slutet av 1930 talet: filmaffischen ska vara en knytnäve i ansiktet på åskådaren!

Den kommersiella grundtanken till trots har dock många filmaffischer genom historien burit på starka konstnärliga uttryck! På frågan om filmaffischen är konst eller reklam blir svaret kanske ”både och”!

Filmföreningen Cinemax startade sin verksamhet i Linköping 1970 och har sedan dess oavbrutet visat film för sina entusiastiska och filmtörstande medlemmar. Föreningen har även ett mångårigt samarbete med Passagen Linköpings Konsthall genom föreläsningsserien ”Filmakademin”, där ämnet film belyses ur alla tänkbara aspekter.

I samband med föreningens femtioårsjubileum arrangerar nu Passagen och Cinemax filmaffischutställningen ”Konst eller ren reklam”, som visar affischer till några av de Cinemaxfilmer som visats under åren.

 

Malin Hederus, Karin Lundgren-Tallinger, Cecilia (Cissi) Hultman

Det fjärde hörnet
27/8 – 29/10
Passagen Linköpings Konsthall

 

Utställningen Det fjärde hörnet är ett samarbete mellan konstnärerna Malin Hederus, Karin Lundgren-Tallinger och Cecilia Cissi Hultman. Så här beskriver de utställningen med egna ord:

 Tre förhållningssätt till linjer och hörn  möts i det fjärde. Hörnet. Frågan är hur  vi möts. Kvarstår linjerna alls när allt  kommer på plats i utställningsform,  eller är rörelsen mot det fjärde hörnet  linje nog, som riktning.

Med skulptur, rumslig komposition och språk som gemensam nämnare tar vi oss an det fjärde ansvarsbefriade hörnet, som ett konstnärligt möte oss emellan, likväl ett möte mellan imaginära rum och det mycket konkreta utställningsrummet.

 De tre konstnärerna beskriver sig själva enligt följande:

 Malin Hederus arbetar huvudsakligen med textila teckningar av skulptural karaktär, ofta i poetiska sammanställningar.  Alltid med en önskan att genom formernas och materialens egna associationer spegla ett minne, en upplevelse eller kanske bara en förnimmelse.

 Karin Lundgren-Tallinger intresserar sig för materialitet och färg,  artefakters associationsbanor och låter  sig med tunna handsydda linjer av tyg göra arkitektoniska ingrepp i rummet.  Återanvänder det kasserade och  omvandlar spill till nya språkligheter.

 Cecilia Cissi Hultman är tecknare och installationskonstnär som med precision och språkliga inslag utgår från linjer. Linjer som i teckning, text och form. Alltid med blick för detaljer och rumsliga fortsättningar. Såväl materiella som konceptuella. Gärna i riktning mot poetiskt territorium

Push puppet en text av Jonathan Dewoon och Jennifer Spångerud

Utställningen har byggts upp med avstamp i begreppet håglöshet. Det tillstånd där tankarna inte orkar ända fram och lemmarna lägger av att lyda.

Hemma inreder vi gärna våra viloplatser och omger oss med mjuka material som tyger och mönster. Barn har sängarna fulla av gosedjur och vuxna har kuddar. Identitetsskapande på ett sätt. Offentligheten har av olika skäl inte samma mjukhet. Betong, trä, metall är dominerande: hårdare material som är praktiska både vad gäller hygien och hållbarhet.

Bilden av sömn, och den sovande personen, är generellt romantiserad. Det har avbildats i konsten och man pratar mycket om vikten av vila, att “få sin skönhetssömn”. Men sömn i det offentliga är stigmatiserat; en sovande person är inaktiv och bidrar inte till samhällsnyttan. Bänkar avlägsnas eller omformas i en exkluderande design. En slags passiv aggressivitet mot något naturligt mänskligt. Offentliga platser är ofta öppna till sin karaktär, och att somna till kan upplevas som utelämnande. Blickar som dras mot en, fördömande, roade eller oroliga.

I den romantiserande klassiska konsten ligger vackra personer, sovandes (eller avlidna), i grönskande omgivningar eller draperade sovrum dekorerade med stora blomsterarrangemang. Den som har lagt sig barbent på en grönskande äng vet dock att insekterna snart tar över fokuset, och det kryper i kroppen. Liksom den romantiserade sömnen ser verkligheten annorlunda ut även här. Växter är hemvist för djur, och de vissnar bort, sprider sig eller dör. Precis som människor kommer de och går, och är objekt för förändring och obehag. Det kryllar av liv, och så även av utmattning.

* Push puppet (eller thumb toy, som det också kallas), en leksak som är uppbyggd av segment, med en bas som man trycker under för att få figuren att “slakna” och falla ihop.

Jonathan Dewoon

Jonathan Dewoon kombinerar olika material och metoder. Genom att röra sig fram och tillbaka mellan digitalt och analogt, verklighet och fiktion skapar han lager som går in i och ut ur varandra.

Han intresserar sig för det liv som ligger lite i bakgrunden, den förnyande process som hela tiden fortgår i naturen. Han har tidigare arbetat med den så vanligt förekommande blommönster-fascinationen och det motsägelsefulla i den förskönade rena blomman, som ju i verkligheten rymmer en myriad av insekter och djur.

När han har placerat identitetslösa kloner i de knappa utrymmena av kollapsade huskroppar har han arbetat med liknande allegorier, fast i en “förmänskligad” artificiell atmosfär. I de klaustrofobiskt begränsade livsmiljöerna upplöses gränserna och rummen mynnar ut i tomt mörker.

Jonathan Dewoon har studerat konst och design vid HDK, Glasgow School of Art och Ölands Folkhögskola.

Jennifer Spångerud

I stort utgår Jennifer Spångerud, i sitt arbete, ifrån en tyst konfrontation och ett växelspel mellan överskott och brist. Hon leker med olika begrepp och associationer genom de återkommande inslagen av assemblage; kombinerandet av funna objekt och bearbetade material. Material som päls och människohår, fejkhår och fuskpäls, liksom gips, metall, trä och betong.

Hårmaterialen är ganska lika på ett fysiskt plan, men bär på associationer som är vitt skilda; direkt äckel, mjuka trygghetskänslor och lyx. Hår är en rörlig, lätt typ av material till skillnad från gips och betong, som istället starkt förknippas med orörlighet och stagnation.

Jennifer Spångerud studerar MFA Fine Art på HDK-Valand. Tidigare utbildad på Glasgow School of Art och Ölands Folkhögskola.

Kommande utställningar 2020

5/11 - 10/1 Fem + fem : 10 konstnärer

29/10 - 7/1 Holy Water. Ulla Ridderberg

12/11 - 14/1 Radar 2 Linn Marie Carlehed, Dag Källman

FLYTTAS TILL HÖSTEN 14 maj 18.30-20.00 Jessica Kempe Konstkritiker spanar om Vad gör landskapsmåleriet med samtidskonsten.

"Något har hänt med landskapsmåleriet. Samtidskonstens landskapsskildringar rymmer alla världar: abstrakta former och färger för dess egen skull, andras målningar, mediebilder och mentala tillstånd. Ofta med en flickgestalt som visar vägen. hur blev det så ?"

Jessica Kempe är frilansande kulturskribent och konstkritiker på Dagens Nyheter, konstföreläsare och lärare.

Samarbete med KC mitt,Skådebanan, Östgöta konstförening och Galleri Melefors

 

20/8 Utställningen Cinemax 50 år öppnar

27/8 Utställningen Det fjärde hörnet med konstnärerna Malin Hederius, Cecilia Hultman och Karin Lundgren-Tallinger öppnar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Passagen Linköpings Konsthall planerar självständigt sitt programinnehåll och bjuder in sina utställande konstnärer. Utställningsprogrammet planeras för cirka två år i förväg.

Vi följer aktivt vad som händer på bildkonstområdet och tar också emot utställningsförslag på adressen passagen@linkoping.se (endast per e-post). Förslaget ska innehålla en skriftlig beskrivning av projektet (cirka 1 sida) och högst 6 bifogade bilder (.jpeg, 300 dpi, max 1 MB). I fråga om videoverk bör en länk till videofilen bifogas till projektbeskrivningen.

Eftersom vårt utställningsprogram inte grundar sig på ansökningsförfarande ger vi ingen respons om de förslag vi får tillhanda, utan vi kontaktar avsändaren om vi vill ha mer information om projektet.

Passagen Linköpings konsthall

Till e-postformulär för Passagen Linköpings konsthall

E-post: zzzpassagen@linkoping.se

Telefon: 013-20 57 32

Besöksadress: Stora Torget 2 (se karta) Öppettider: tisdag 12-16 onsdag - torsdag 12-18 fredag - lördag 12-16

Senast uppdaterad den 4 september 2020