Språklig sårbarhet

Språklig sårbarhet innefattar olika typer av språksvårigheter.
Språkstörning är dolt men drabbar ungefär två elever i varje klassrum och påverkar läs- och skrivförmågan, inlärning, kamratrelationer och emotionellt välbefinnande.
Selektiv mutism handlar om ofrivillig tystnad i vissa sociala situationer.

Vad innebär en språkstörning?

En språkstörning kan misstas för andra svårigheter såsom koncentration, uppmärksamhet, beteendeproblematik, läs- och skrivsvårigheter. Den påverkar inlärningen då denna främst sker via språk. 

En språkstörning påverkar läs- och skrivförmågan och är ofta kopplat till dyslexi. 
Den kan också medföra social isolering då det kan vara svårt att delta i samtal och aktiviteter med jämnåriga och det finns en ökad risk för mobbning! Elever med språkstörning löper en ökad risk för skolsvårigheter

Hur kan en språkstörning yttra sig i skolan?

Uppmärksamhet och koncentration

Eleven kan ha svårt att ta in och bearbeta vad som sägs vilket innebär att man inte alltid hänger med på lektioner eller förstår instruktioner.
Elevens uppmärksamhet och koncentration kan också påverkas negativt på grund av att eleven kanske inte alltid hänger med i vad som sägs och istället börjar tänka på eller gör något annat.

Påverkar självkänslan

Elevens självkänsla kan bli negativt påverkad eftersom denne kan börja märka att han/hon inte förstår och inte kan uttrycka sig på samma sätt som sina jämnåriga kompisar.

Läsförståelse

Elevens läsförståelse kan också påverkas då man kan ha svårt för ord och begrepp. Det kan även bli svårt att formulera sig i skrift, exempelvis att skriva med en röd tråd.
Eleven kan ha svårt att skriva texter så att någon annan förstår vad denne menar.

Strategier och inlärningsmetoder

Eleven kan också ha svårt att planera, komma igång och/eller avsluta uppgifter.
Det kan vara svårt för eleven att använda språket som ett inlärningsverktyg, exempelvis att söka, tolka och sammanställa information

Muntlig förmåga

Eleven kan ha en bristande muntlig förmåga vilket innebär svårigheter att berätta, återberätta och förklara vad man har varit med om eller gjort på samma nivå som jämnåriga elever.

Det sociala samspelet

Eleven kan ha svårt med kompisrelationer, han/hon kanske missuppfattar en situation där  andra blir sura/besvikna och denne förstår inte varför eller vad som blivit fel.

Eleven kan ha socialt svårt att hänga med i språkliga samspel med kompisar eftersom det kan vara svårt att förstå ironi, skämt och att förstå det som sägs ”mellan raderna”.

Eleven kan också skapa strategier eller ursäkter för sådana saker som är jobbiga eller svåra för att inte behöva göra de uppgifterna.

Elever med språkstörning behöver ofta hjälp med :

  • Stöd att söka och sammanställa information
  • Hjälp med att skapa struktur
  • Extra mycket förförståelse
  • Få uppgifter presenterade både visuellt och auditivt
  • Många repetitioner
  • Använda lärverktyg, anpassade material och läromedel

Hur arbetar vi i skolan med språkstörning? 

  • Visuellt stöd
  • Lärverktyg
  • Lärmiljö
  • TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)
  • Förförståelse

 Mer information om språkstörning

Via dessa länkar hittar du ytterligare information om språkstörning

Selektiv mutism

Vad innebär selektiv mutism?

Barn och ungdomar som lider av selektiv mutism blir ofrivilligt tysta i vissa sociala situationer medan de pratar fritt och obehindrat i andra sociala sammanhang. Oftast är de tysta i situationer och sammanhang där de känner krav på att tala som exempelvis i skolan.

Selektiv mutism är ett ångestsyndrom som ofta debuterar tidigt, vanligen före fem års ålder

  • Förekomsten är  0,7-0,8% av eleverna
  • Det är 1,5-2 gånger vanligare hos flickor
  • Flerspråkiga elever är överrepresenterade

Hur kan selektiv mutism yttra sig i skolan?

  • Försvårar inlärning
  • Försvårar språkutveckling
  • Försvårar social interaktion
  • Risk för skolfrånvaro
  • Kan bli kroniskt
  • Kan leda till psykiatrisk problematik 

Hur arbetar vi skolan med selektiv mutism?

Grunden är en trygg relation till en eller flera vuxna-även för äldre elever.

Stödjande, inkluderande miljöer exempelvis små och trygga sammanhang i mindre grupper är också viktigt.

Det behöver alltid finnas tillgång till AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) för att eleven ska kunna kommunicera. Vi bör aldrig kräva att barnet talar. 

Använd gärna “defokuserad” kommunikation, det vill säga kommunikation med fokus på uppgiften, inte på eleven.

Struktur och förutsägbarhet

Eftersom barnet inte kan fråga är det extra viktigt att alltid tydliggöra genom att planera för övergångar och förändringar. Detta kan gälla till exempel vid byte av lokal, vid personalförändringar och stadiebyten.

Anpassa miljön

Anpassa krav och förväntningar utifrån elevens nivå. Undvik tidspress. Det behövs mer tid för att ta initiativ och svara på initiativ. 
En framgångsfaktor är ett nära samarbete med hemmet.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 26 juni 2019