Individuellt anpassat vuxenstöd

Boendestödjare i Motala kommun har inom ramen för ett FoU-projekt tagit fram en egen metod i arbetet med vuxna människor med kognitiva svårigheter. De kallar den ”individuellt anpassat vuxenstöd”. Så småningom kommer metoden att vara fri att använda för alla boendestödjare i Östergötland.

Boendestödjarna i Motala bjuder in kollegor från andra kommuner i Östergötland för erfarenhetsutbyte. Två träffar har det blivit hittills där Katarina Present, till vänster, och Malin Molin först berättar om den metod de själva utvecklat, individuellt anpassat vuxenstöd.

Socialarbetare utanför Östergötland kommer också att vara välkomna att utnyttja den. Skaparna Katarina Present och Malin Molin vill ingenting hellre än att metoden kommer till användning.

Grunden i individuellt anpassat vuxenstöd är föräldrautbildningsprogrammet PYC, Parenting Young Children. För att kunna använda individuellt anpassat vuxenstöd behöver man först ha utbildat sig i PYC.

PYC, i sin tur, har sitt ursprung i Australien och är ett program med fokus på föräldrar med kognitiva svårigheter. Runt 2010 togs det till Sverige för att prövas i ett trettiotal kommuner. Motala var en av de kommuner som engagerade sig mest. Målet var att utveckla programmet efter svenska förhållanden i samarbete med forskare i Melbourne i Australien och Göteborg här i Sverige.

I Motala uppstod i slutänden en egen modell – helhetsbaserat familjestöd.

Utifrån det helhetsbaserade familjestödet har sedan det individuellt anpassade vuxenstödet växt fram.

Det är måndag eftermiddag och lokalen högst upp i Vuxencentrums hus på Poppelgatan 3 i Motala börjar fyllas på med folk. 14 boendestödjare från Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholm är här för att lyssna på kollegorna Katarina Present och Malin Molin som ska berätta om den arbetsmetod de skapat.

Fel – boendestödjarna från de andra kommunerna är inte enbart här för att lyssna. De är också här för att berätta om sina egna erfarenheter. Detta är en träff präglad av ömsesidighet. Kommunikationen är inte envägs.

Men Malin och Katarina inleder med att berätta om sitt arbete efter det att deras projektledare Anna Nylén gett en kort bakgrund. (Det som du läste i början av den här texten.)

– Vi såg ganska snart att PYC och det helhetsbaserade familjestödet var metoder som borde kunna användas även för människor som inte har barn, säger Katarina Present.

Centralt för individuellt anpassat vuxenstöd (och för PYC och det helhetsbaserade familjestödet) är att klienten i högsta grad är delaktig. Hen sätter upp egna mål. Hen är oavbrutet med i processen. Centralt är också ett tydliggörande av roller. ”Så här arbetar jag, det här förväntar jag mig av dig.”

Manualer och checklistor är viktiga i lärandeträningen.

Generella checklistor har tagits fram av Malin Molin och Katarina Present, men listorna individanpassas sedan utifrån klienternas behov. En del behöver stöd för att komma ihåg hur man städar. Andra för hur man lagar mat och när man ska äta. Eller så behövs en påminnelse om när man ska borsta tänderna och hur lång tid tandborstningen ska ta.

Några behöver konkret stöd för hur man bryter sin isolering.

– Checklistorna är så enkla att klienten kan använda dem på egen hand. De innehåller ofta bilder, för de personer som vill ha det. Vi ger kunskap utan att värdera och vi argumenterar inte. Dessutom berömmer vi hela tiden. Det finns alltid något att berömma, understryker Malin Molin.

Det finns socialarbetare som har svårt att förlika sig med det som de uppfattar som ett övertydligt berömmande.

– Det är som att de ser berömmandet som nästan kränkande, som om man klappar människor på huvudet. Men vi vet att det inte uppfattas så. Klienterna känner sig i stället för det mesta sedda och stärkta, säger Malin Molin.

Det ska tilläggas att det inte gjorts någon sammanställning av hur klienterna uppfattar boendestödjarnas arbete, inte ännu. Fast den kommer. Varje klient som själv vill har intervjuats en gång, innan projektet startade, och kommer att intervjuas vid ytterligare ett tillfälle, detta för att ta reda på om de uppfattar några skillnader.

Samtliga boendestödjare som använt sig av arbetssättet har deltagit i en fokusgrupp där de har fått berätta om sina erfarenheter av den nya modellen.

På Poppelgatan är det dags för diskussioner i mindre grupper.

Gästerna får frågor. Vad upplever ni att era klienter behöver stöd med? Vilka metoder använder ni? Vad ser ni för framgångsfaktorer i ert arbete?

Sammanfattningsvis kan man väl säga att behoven ser väldigt lika ut i alla kommuner, men att lösningarna skiljer sig åt. I små kommuner är det till exempel inte ovanligt att boendestödjare också arbetar med hemtjänst.

Katarina Present och Malin Molin inledde sitt projektarbete våren 2017. De har arbetat på 25 procent var för att kunna utveckla sin metod. En FoU-arbetsrapport publiceras efter sommaren.

– Att arbeta utifrån vår metod tar längre tid, men vi tycker att det är värt det, för vi ser att människorna vi möter gör sådana framsteg, säger Malin Molin. Det är som att när vi arbetar mera strukturerat och metodiskt så skapar det ett lugn som smittar av sig på klienterna. De känner mera delaktighet och tar också större ansvar.

Katarina Present håller med.

– Jag tycker att antalet konflikter minimeras i och med att det är så tydligt vem som gör vad. Dessutom ser klienterna själva förbättringarna och det ökar deras motivation.

Text: Catarina Gisby/redakta

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 1 februari 2019