Coronapandemin nådde Sverige i månadsskiftet februari/mars 2020. Ganska snabbt märktes en ökning av sjukfrånvaron och den 19 mars nåddes en topp. Det blev den dag under hela året som flest anställda var sjukanmälda. 2 009 medarbetare i Linköpings kommun gick inte till jobbet den dagen.
– Folkhälsomyndigheten har hela tiden varit mycket tydliga med att man ska stanna hemma vid minsta symptom och det har fått genomslag i statistiken. Det här kan definitivt kopplas till den oro alla kände, säger Kjell Thun, HR-controller vid kommunledningsförvaltningen.
Bättre på sommaren
Under sommaren sjönk siffrorna något, men de låg hela tiden över det normala. Under hösten ökade frånvaron igen med tydliga toppar strax efter skolstarten och efter novemberlovet.
De verksamheter som drabbades värst var vård- och omsorg och skola- och barnomsorg. Att det är pandemin som påverkat sjuktalen är uppenbart även om arbetsgivaren egentligen inte vet – och heller inte ska veta – vilken sjukdom den anställde drabbats av.
– Det vi däremot vet och som också påverkar statistiken är att reglerna för läkarintyg förändrades. Tidigare krävdes läkarintyg från den åttonde dagen, det ändrades till femtonde dagen, säger Kjell Thun.
Pandemin påverkar
Det är också tydligt att det är den korta sjukfrånvaron som ökat mest och det beror med all sannolikhet på pandemin. Långtidssjukfrånvaron har också ökat, men i mindre omfattning.
– Orsaken till den utvecklingen är svår att uttala sig om. Men en av orsakerna till långtidsfrånvaro är psykisk ohälsa med längre sjukskrivningsperioder och med särskilda utmaningar vad gäller återgång till arbetslivet, något som inte underlättats av pandemin, säger Kjell Thun.
Hur sjukfrånvaro ska redovisas är lagreglerat sen år 2003, det innebär att den kan jämföras mellan olika arbetsgivare.