Järntorget - avrättningsplats eller inte?

14 april 2023 | Uppleva & göra

OBS! Detta är en arkiverad nyhet vilket kan innebära att informationen är inaktuell.

Känner du till Järntorget i Linköping? Det är möjligtvis ett av de mindre kända torgen i staden men det var länge den plats man trodde att Linköpings blodbad utspelat sig på.

Var det på den här platsen utanför nuvarande stadshus som Linköpings blodbad skedde?

I dag är det måhända inte mycket som minner om ett torg. Men där Storgatan passerar Linköpings stadshus och möter S:t Persgatan, intill Borggården, ligger – eller kanske snarare låg – Järntorget.

Det började dock som ett tomrum. Eller en kulle rättare sagt. Det som senare blev Järntorget förblev under knappt 100 år en öppen plats där tillfartsvägen utmed landshövdingehuset mot domkyrkogården mötte Storgatan. Det var en gräsbevuxen, ojämn vall och kom inte att ställas i ordning förrän hösten 1736. Då önskade de boende vid Västertull och Storgatan att få ett torg uppe vid kungshuset och stallet, vilket beviljades.

Torg för järnhandel

Torget, fortfarande utan namn, behövdes som försäljningsplats för järnvaror eftersom Stora torget blivit för trångt för all handel. År 1755 kallades torget för första gången Järntorget, men det förblev utan stensättning till 1819. Först vid framdragningen av vattenledning i Storgatan år 1876 planades torget av och kullen grävdes bort.

Det har ibland påståtts att Linköpings blodbad, den 20 mars år 1600, ägde rum på Järntorget. 1819-1820, i samband med att torget stenlades, markerades därför den missuppfattade avrättningsplatsen ut med en stensättning. För det var en missuppfattning. Dessförinnan verkar ingen ha hyst uppfattningen om att blodbadet ägt rum på just Järntorget.

Stadsingenjör J.B. Carlson upprättade en plan för Järntorget 1907. Bild: Linköpings stadsarkiv

Järntorget fanns inte

År 1907 beslutade Linköpings stadsfullmäktige att Järntorget och Storgatan väster om torget skulle få ny stenläggning. Stadsingenjör J.B. Carlson upprättade för detta en plan över Järntorget. I uppdraget ingick också att bevara och något flytta den stenmarkering som ansågs utvisa platsen för Linköpings blodbad år 1600.

Efter utfört arbete kontrollerade J.B. Carlson Stadsingenjörskontorets äldre stadskartor, bland annat den av Johan de Rogier på 1650-talet upprättade kartan för anläggandet av den nya huvudgatan väster om Stora torget. Han upptäckte då att Järntorget inte fanns före nya Storgatans tillkomst, vilket han antecknade längst ner på planen.

Och kontrollerar man samtida och senare redogörelser för Linköpings blodbad står det endast att avrättningarna skedde på Linköpings torg. Något annat torg än det som numera är Stora torget nämns inte och kan, som Carlson konstaterade, med hänsyn till den dåvarande stadsplanen heller inte ha funnits. De flesta forskare är i dag också eniga om att Stora torget var platsen för avrättningarna.

Den stenlagda blodbadsmarkeringen – även om den är falsk – finns kvar än i dag.

Lagom till 400-årsminnet av blodbadet sattes en informationsskylt om den "falska" markeringen upp utanför stadshuset.

Ett kulturvärde i sig

Vad hände då med blodbadsmarkeringen på Järntorget? Stensättningen låg kvar mitt för S:t Persgatans mynning till 1907 när J.B. Carlson flyttade markeringen ett tiotal meter österut, rakt framför ingången till lanträntmästarbostaden men in mot läroverket för att den inte skulle befinna sig mitt i körbanan. Sedan en ny och bredare trottoar några decennier senare lett till att stensättningen åter låg mitt i körbanan grävdes den i oktober 1982 upp och flyttades in på trottoaren mot stadshusets västra flygel, där den är kvar än i dag. Trots att det är en “falsk” blodbadsmarkering har den efter drygt 200 år hunnit få ett kulturvärde i sig.

Sedan år 2000 är den verkliga platsen för Linköpings blodbad, då riksråden Ture Bielke, Erik Sparre, Gustav Banér och Sten Banér samt fältöversten Bengt Falck avrättades, markerad med en bronsplatta mitt på Stora torget.