Under onsdagen berättade Nya Rydsskolan om projektet Bästa världen, Linköpingsmodellen för hur kommunen och kommunala bolag samarbetar för att lära ut hållbarhet i årskurserna 2, 5 och 8. Deltagarskolorna från Storbritannien, Kroatien, Malta, Turkiet och Italien fick veta hur Linköpingsskolan arbetar med hållbarhet på olika sätt. Tekniska verken är också med på ett hörn för att berätta om deras hållbarhetsarbete och samarbete med kommunens skolor.
Experiment kring hållbarhet
Daniel Eriksson, lärare på Nya Rydsskolan förberedde sig tillsammans med rektor och biträdande rektor Lidia Posluk och Anna Jutterdal för den digitala genomgången av Bästa världen.
– I början av veckan när vi gick igenom veckans hållpunkter fick vi frågor varför kommunens avfallsbolag skulle vara med. Vad har de med skolornas hållbarhetsarbete att göra, frågade man oss, berättar Anna Jutterdal.
– Vi ser det här som en självklarhet nu, men för de andra länderna är det här en riktig aha-upplevelse, att vi tillsammans med kommunala bolag gör saker på riktigt, alltså inte bara läser om hur saker och ting fungerar. I Bästa världen-arbetet gör vi experiment och på andra sätt aktiverar eleverna för att bli mer driftiga kring hållbarhetsfrågor som avfall, energiförbrukning och vatten, säger Lidia Posluk.
Daniel, Lidia och Anna arbetar på Nya Rydsskolan och presenterar elevernas arbeten
i projektet Bästa världen.
Barnen kan påverka
En av vinsterna som alla de deltagande skolorna sett tillsammans med Tekniska verken är den påverkan som barnen har på sina nära och kära. Eleverna som varit med i bästa världen-arbetet har till exempel varit väldigt måna om att källsortera och sett till att familjen blivit bättre på det.
– Det här arbetet är verkligen en del av att lära barnen om en hållbar värld och det är väldigt tydligt kopplat till vår läroplan också. Den är bra utformad i det här avseendet, konstaterar Anna Jutterdal.
Ställde om till digitalt
Veckans uppmärksamhet på hållbarhet vid Nya Rydsskolan var tänkt att bli på ett helt annat sätt. Tanken var att de andra skolorna skulle komma till Ryd och Linköping för att se arbetet som görs. I och med pandemisituationen blev ett fysisk besök av Erasmusprojektets deltagare svårt att arrangera. Därför ställde arbetet om till en digital utbytesvecka och upptäcktsfärd genom Linköping.
– Det har fungerat bra att ställa om, även om det blir färre möjligheter till spontana frågor och diskussioner bakom en datorkamera. Men alla är med på varför vi behöver ha det digitalt och hjälper till att göra det så bra som möjligt, säger Daniel Eriksson.
Han har under Erasmusprojektets tre år gjort några observationer kring olikheter och likheter mellan skolorna och länderna.
– Om jag klumpar ihop de andra länderna så skulle jag säga att de använder sig av mer kultur i sitt lärande. Det kan till exempel bli teater och sång plus uppgifter som ska lösas i hemmet. Här i Linköping har vi mer resurser i skolan. Det betyder att vi tar ansvar för skolans uppgifter och ser till att de blir lösta i skolan, säger Daniel Eriksson.
Elevernas projekt visades upp.
Goda exempel
Eleverna på skolan har inte direktkontakt med besökarna under den digitala veckan men är ändå delaktiga i olika presentationer.
– Våra elever har verkligen gjort det stora arbetet. Det är till exempel deras väderkvarnar som drivs med solceller och vattenklockor som vi visar upp. Deltagarna från de andra länderna får prova på att göra olika experiment, för att sprida våra goda exempel vidare. Det är något som barnen är stolta över när vi pratar med varandra, säger Daniel Eriksson.
Genom att låta de digitala besökarna testa olika experiment hoppas Linköpings kommun kunna sprida samarbetet mellan skola och kommunalt bolag, så att fler kan ta efter och få samma effekter hos elever och deras familjer.
Text: Axel Svartling
Foto: Lennart Lundvall
