Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner i landet. Detta för att kunna tillhandahålla alla invånare likvärdig offentlig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.
– Kostnadsutjämningen fullt införd ger Linköping ökade kostnader med 171 miljoner kronor per budgetår. Det motsvarar ungefär 50 öres skattehöjning, säger Peder Brandt, ekonomidirektör på Linköpings kommun.
Skillnader av två slag
I kostnadsutjämningen utjämnas opåverkbara strukturella kostnadsskillnader som kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det ett större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel kan lönenivåerna skilja sig åt. Ett annat exempel är att skolverksamheten kan kosta mer att bedriva på grund av långa avstånd och lågt elevunderlag.
– Att Linköpings skattebetalare ska betala nästan 500 miljoner kronor om året in till kostnadsutjämningen är inte rimligt. Det är lika mycket som en av våra normalstora nämnder har i årlig budget. Många mindre kommuner framförallt i glesbygd har det tufft, men det är staten som behöver gå in och stötta dem istället för att straffa välskötta tillväxtkommuner som Linköping, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande.
Beslut i november
I november fattar riksdagen sitt beslut. Om beslutet klubbas igenom börjar ändringarna gälla från och med år 2020. Strukturbidrag och införandebidrag betalas ut till vissa kommuner och regioner som kompensation för större förändringar i utjämningssystemet.
– Linköpings kommun får ett införandebidrag som mildrar effekterna de första åren, säger Peder Brandt.
Sofie Berlin
