Våren 2019 fick Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att räkna ut hur många nya högstadie- och gymnasieskolor som krävs. För att få fart i arbetet plockade de in både Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Lejonfastigheter och avdelningen för Analys och utredning.
Det är Lejonfastigheter som äger de flesta skolorna i Linköping. Samhällsplanerarna pekade ut var det kan byggas och statistikerna kunde berätta hur många elever det sannolikt kommer att finnas år 2035.
Nu har utbildningsförvaltningen för vana att titta framåt, men då handlar det om lokalförsörjningsplaner på tio år. Den här gången skulle de se lite längre, men avgränsa sig till Linköpings tätort.
– Stan har expanderat nåt enormt och den stora frågan är var vi ska bygga skolorna. Vi klarade det här mycket snabbare än vad jag trodde och det var tack vare ett nära samarbete, säger Tor Andersson, biträdande utbildningsdirektör.
Stångebro
Han berättar om ett möte i januari 2020 där 14 personer samlades. Det var bland andra chefer från Lejonfastigheter och de kommunala förvaltningarna.
En av deltagarna på mötet var Mia Pihl, lokalsamordnare i kommunen. Hon har tidigare utrett hur man ska kunna ersätta Anders Ljungstedts gymnasium den dag Ostlänken gör att skolan kanske måste rivas. Hon berättar hur olika de inblandade kunde se på skolfrågan.
– Om vi bara ser till vårt intresse så hade vi velat ha en jättestor skola på Stångebro, men då påpekar ju samhällsbyggnadsförvaltningen att det ska bli en del av den täta innerstaden med bostäder och kontor.
Tor Andersson fortsätter med ett annat exempel.
– Omvänt så tänkte samhällsbyggnadsförvaltningen att det kunde passa med en gymnasieskola ute på Djurgården, men då påminde vi om att gymnasieskolor bör ligga centralt eftersom vi har en stor inpendling från andra kommuner. Det får inte bli för krångligt för dem att ta sig till skolan.
Kallerstad
Nu blir det en gymnasieskola på Stångebro, den blir stor, men inte så stor som Mia Pihl trodde från början. Det blir troligen en skola som smälter in i stadsmiljö, men med plats för 1 000 elever. Till den kan en filial byggas ute vid gamla Kallerstad gård med plats för 600 elever. Där kan de utrymmeskrävande yrkesutbildningarna husera. Kallerstad gård består i dag av fyra gamla statarlängor. De är förfallna, men kulturhistoriskt värdefulla.
Den här skolan på Stångebro blir troligen inte verklighet förrän i slutet av 2020-talet – just nu är området bebyggt med bilhallar och verkstäder.
Samarbetet mellan förvaltningarna, som den här gången blev mer omfattande än normalt, får beröm även av Alisa Basic, kontorschef på Plankontoret.
– Långtidsplanering är generellt svårt och tenderar att bli för övergripande, men det här blev så konkret. Om vi håller oss till detta så har vi en spelplan för de kommande femton åren. Det blev så framgångsrikt att nästa år ska vi göra något liknande med förskolorna i innerstan, säger hon.
Katedralskolan
Förutom gymnasium på Stångebro så finns en idé om att bygga ut Katedralskolan. Här har redan det första politiska beslutet fattats, men trots det dröjer sannolikt även denna skola till slutet av 2020-talet eller början av 2030-talet.
För att lösa problemet på kort sikt inrättas fler gymnasieplatser på Birgittaskolan och istället flyttas vuxenutbildningen därifrån.
– För Birgittaskolan finns ett politiskt beslut på att det ska bli så, men i övrigt vill vi presentera, för politikerna, det som vi tror är möjligt att genomföra, säger Tor Andersson.
Så långt läget i gymnasiet.
När det gäller högstadiet är det egentligen ännu mer bråttom. De senaste två åren har cirka 100 elever per år inte fått något av sina tre första val till högstadiet. De flesta söker en högstadieskola inne i stan.
– Och för ganska många år sen fattades ett politiskt beslut i barn- och ungdomsnämnden att högstadieskolor ska lokaliseras centralt och där är Kungsberget ett exempel, säger Tor Andersson.
Kungsberget
En ny högstadieskola vid Kungsberget ska byggas. Där pågår arbetet med en detaljplan och i slutet av september fattade kommunfullmäktige beslut om en skola för 975 elever. Om allt går enligt plan kan den ta emot elever hösten år 2025.
Fördelen med högstadieskolor inne i stan är att elever med skiftande bakgrund blandas vilket kan motverka segregation.
En idé som fungerar på kort sikt är att ändra inriktningen på Ånestadsskolan så att det blir en högstadieskola. Om den idén blir verklighet måste de yngre eleverna fördelas på andra skolor, till exempel den som planeras vid Berga äng.
– När det gäller Ånestadsskolan har politikerna aviserat att man vill gå vidare, så där kan vi nog vänta oss ett beslut, säger Tor Andersson.
FÖRTYDLIGANDE 20 januari 2021
Rapporten Skola 2035 är framtagen av tjänstemän. Inga politiska beslut är fattade. Om politikerna väljer att gå vidare med förslagen krävs beslut i barn- och ungdomsnämnden. Ett eventuellt beslut om Ånestadsskolan ligger sannolikt några år fram i tiden.
Bristen på skolplatser är störst i de södra stadsdelarna, det gör att det troligen också blir en utbyggnad av Ekholmsskolan.
När det gäller skolor för de mindre barnen, från förskola till årskurs sex, är det lättare att planera. Varje gång ett nytt bostadsområde byggs så reserveras mark för förkola och skola – det blir då en del av detaljplanearbetet.
FOTNOT: Rapporten heter ”Skola 2035”
Text och foto: Per Olsson
