Ekängen - Stensätter 1:107 med flera

I den fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad (2012), som nyligen har aktualitetsprövats genom kommunens Planeringsstrategi 2024-en inriktning för fortsatt översiktsplanering i Linköping, KS 2022-540, har kommunen gjort genomtänkta avvägningar mellan behovet av att bevara jordbruksmark och behovet av stadsutveckling.

Den mesta jordbruksmarken i Linköpings kommun skyddas i gällande översiktsplan från exploatering. För att möta behovet av bland annat bostäder, lokaler för företag, service och infrastruktur är det ibland nödvändigt att bygga på jordbruksmark, eftersom Linköpings kommun till stor del består av just detta. Det innebär att andra alternativ att bygga på ofta saknas. Linköpings kommuns översiktsplan anger att de orter som kommunen pekat ut som attraktiva stadsnära lägen, som Ekängen är en av, ska tillåtas ta jordbruksmark i anspråk för att växa och utvecklas med nya bostäder och offentlig och kommersiell service. När sådana orter utvecklas ska ny bebyggelse fokuseras till platser där den bidrar till en hållbar och sammanhållen tätortsutveckling. Genom att bygga nytt intill befintliga bostäder och infrastruktur kan värdefull sammanhållen jordbruksmark bevaras på andra platser. Samtidigt skapas förutsättningar för välfungerande trafiklösningar, pendlings- och kollektivtrafik samt närhet till barnomsorg och skolor. På så sätt skapas störst nytta för kommunens utveckling.

I den här detaljplanen finns ett förslag på gång- och cykelväg förbi den skola som planeras i området. Denna gång- och cykelväg kommer att leda in till det nya centrumet som finns förslaget i detaljplanen.

Att kommunen i detta skede inte kopplar ihop gamla och nya Ekängen med bilväg blev resultat av följande avvägningar som kommunen gör under detaljplanarbetet.

Trafikmängd

En koppling bedöms generera mycket biltrafik förbi Ekängsskolan, planerad skola och förskola, idrottsområde, samt planerad park och torg. Längs den koppling som diskuteras ligger en stor mängd miljöer där barn och unga väntas röra sig. En sammankoppling för biltrafik riskerar att påverka barn och ungas möjlighet att röra sig tryggt i området. Delvis med tanke på trafik från befintliga området men även med tanke på risk för stora trafikflöden från det nya området.

Långsiktig planering

Lösningen utgår ifrån att ett större område ska byggas ut med en betydligt större beräknad trafikmängd än det här enskilda planområdet.

• Planförslaget tillsammans med de kommande etapperna kommer att byggas ut under en lång tid framöver.
• Den trafikanalys som har använts har utgått ifrån att strukturplanens område är utbyggt med 2000 bostäder och ca 1750 bostäder i Roxtuna enligt FÖP.
• Det fullt utbyggda området enligt FÖP innebär en tillkommande trafik på 14000 bilresor per dygn (ÅDT) på den nya huvudgatan enligt prognosen. Jämfört med ca 3900 bilresor per dygn på Ekängsvägen idag.
• Det förutsätter dels att den nya huvudgatan är utbyggd, som är dimensionerad för den trafikmängden, samt att förbindelsen genom Distorp är utbyggd.
• Ekängsvägen och gatorna i befintliga Ekängen är inte dimensionerade för den trafikmängden som det skulle kunna innebära att koppla ihop områdena.

Linköpings översiktsplan pekar ut Ekängen som ett prioriterat område för stadsutveckling. Detaljplanen för Stensätter 1_107 m.fl. är den första av flera planer i östra Ekängen som ska möjliggöra cirka 700 nya bostäder av blandad bebyggelse i ett första skede, och på sikt upp till 2000 bostäder. Även om barnantalet sjunker på nationell eller kommunal nivå som helhet, visar all erfarenhet och statistik att nyexploaterade områden - särskilt de med trädgårdsstadsbygge - har en mycket stark selektiv inflyttning av yngre familjer som planerar eller precis har fått barn. Översiktsplanen slår fast att kommunen ska växa hållbart. Att bygga bostäder men tvinga barnen till långa skolskjutsar eller bilresor strider mot översiktsplanens mål om att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag och därmed ett av kommunens tyngsta styrande dokument, ska barnets bästa alltid beaktas i fysisk planering. Dessutom har Ekängen historiskt växt snabbt utan att den sociala infrastrukturen har hunnit med. Skolan och det tillhörande centrumet motiveras som en nödvändig investering för att göra Ekängen till en funktionell och levande stadsdel dygnet runt. Dessutom betyder planläggning av mark för en skola att möjligheten för en skola när barnantalet vänder uppåt igen säkras.

Genomförandetiden för detaljplanen är 10 år. Det innebär att efter det att detaljplanen vunnit laga kraft kommer allmän platsmark att projekteras och den infrastruktur som krävs för byggnation av kvartersmarken, såsom gator och ledningar att byggas ut. Byggnation inom kvartersmark kan därmed påbörjas.

Som första åtgärd kommer ett nytt dagvattenstråk att anläggas i nord-sydlig riktning genom planområdet. Stråket kommer att leda dagvatten från planområdet samt redan bebyggda delar inom Bärstadskogen till den dagvattenkanal som anlagts i söder inom detaljplan för Näsby 5:55 m.fl. (DP 1602). Kanalen leder vattnet till Roxen. När stråket är färdigt att ta emot dagvatten tas befintligt dike ur drift genom att vatten från befintliga områden leds till stråket strax söder om Hästhagsvägen. Parallellt med arbetet med dagvattenstråket påbörjas arbetet med att söderifrån förlänga den matargata som tidigare anlagts från Ekängsvägen fram till Näsbyområdet.

Matargatan som kommer att sträcka sig utmed planområdets östra gräns har funktionen att leda trafik till och från anslutande lokalgator men även i framtiden trafikförsörja den norra utbyggnadsetapp upp till Roxtuna som redovisas i den fördjupade översiktsplanen.

När anläggandet av matargata inklusive ledningar efter hand når fram till anslutande lokalgator kan arbetet med att anlägga dessa påbörjas. Arbetsordningen medför att uppförandet av bostäder först kommer att kunna påbörjas inom planområdets södra respektive västra delar.

Kommunen delar ofta upp utbyggnad av allmän plats i två etapper för att undvika att utförda anläggningar skadas i samband med bostadsproduktionen. Vad som görs inom respektive skede ser lite olika ut beroende av vad det är som ska anläggas av exempelvis gata, park, torg. Om det handlar om en lokalgata med träd så får den ofta sin slutliga beläggning inkl. träd först i etapp två.

Då planområdet rymmer många bostäder och utbyggnadstakten är beroende av efterfrågan på bostäder är det svårt att förutse när samtliga bostäder kommer att vara uppförda.

Enligt den fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad (2012) planeras Ekängen genomgå en omfattande långsiktig utveckling för att omvandlas från en sporadiskt växande ort till en mer självständig och välfungerande tätort med en stark egen identitet. Genom en kraftig bostadsutbyggnad på totalt mellan 2100 och 2500 nya hem beräknas folkmängden flerdubblas. Från dagens ca 3 000 invånare till mellan 8 500 och 10 000 invånare på sikt. Eftersom utbyggnaden sker etappvis beräknas förverkligandet sträcka sig över flera decennier. På sikt kommer även grannorten Roxtuna att växa samman och bli en integrerad del av Ekängens tätort.

Bebyggelsen planeras att delas upp i områden med distinkta arkitektoniska karaktärer. De södra delarna utvecklas till en “trädgårdsstad” med en småskalig struktur i högst tre våningar, traditionellt gatunät samt en blandning av en- och tvåbostadshus, radhus och stadsvillor. De norra delarna omvandlas istället till en friluftstad. Här planeras bebyggelsen i form av hyresrätter, bostadsrätter och villor in i skogsmarken med stor respekt för naturen och med fria siktlinjer mot sjön Roxen. I denna vattennära läge tillåts högre, luftigt placerade byggnader i 3-4 våningar, samt eventuellt hotell- och konferenscenter. Några skogsområden sparas för småhusbebyggelser på ännu längre sikt.

För att tillgodose invånarnas behov skapas ett nytt lokalt centrum, utformat som ett småstadstorg sydost om Ekängensskolan. Här samlas kommersiell och kommunal service såsom livsmedelshandel, mindre butiker, kontorslokaler, äldreboende, vårdcentral, apotek, biblioteksfilial och en ungdomslokal.

Den sociala hållbarheten och utbildningskapaciteten säkras genom att tre nya grundskolor uppförs i den norra, södra respektive centrala delarna, där det på sikt även kan bli aktuellt med ett högstadium. Intill centrumet anläggs ett idrottsområde med en fullstor idrottshall samt fotbollsplaner för lokala föreningar som Ekängens IF.

Närheten till Roxen tillvaratas genom rekreationssatsningar. En stadsnära badstrand återskapas i viken vid Näsby efter att vassen glesats ut, och ett nytt grönt promenadstråk planeras löpa längs Stångån och Roxens stränder. Tvärskogsudde utvecklas till ett mångformigt rekreationsområde för alla kommuninvånare med strövstigar, grillplatser, bryggor för bad och fiske samt bas för windsurfing, paddling och skridskoåkning. Roxtuna strand tillförs dessutom en småbåtshamn och ett café. Tätortsnära skogas bevaras för motion och skolverksamhet, samtidigt som en ny handelsträdgård med café och kolonilotter i Marieberg tillförs för att bevara odlingstradition.

Trafiksystemet förnyas för att hantera tillväxten utan att belasta den befintliga, smala Ekänsvägen. En ny östlig huvudgata byggs etappvis att trafikmata de nya områdena. Kollektivtrafiken utvecklas till en “splittad” linje med två grenar för att säkerställa att nästan alla hushåll får max 400 meter till närmsta hållplats.

På mycket långt sikt länkar vägsystemet samman söderut genom Distorp till en utbyggd trafikplats Staby vid E4. Detta avlastar Ekängsvägen från tung trafik och minskar sårbarheten i transportsystemet. Försörjningen tryggas genom utbyggnad av fjärrvärme, elnät och fiber.