Linköpings historia

Flickor som syr, eller kanske broderar? Vi vet inte säkert. Hur som helst är det här en jättefin bild från våra samlingar. Det är tretton elever i klassrummet och alla tittar in mot kameran utom läraren och den flicka som just får instruktion av henne.

Förmodligen är bilden från början av 1900-talet när kameran fortfarande är ett ovant hjälpmedel för de allra flesta.

Det starka ljuset faller in genom de stora fönstren, vilket är till stor hjälp för flickorna i deras handarbete. Intill fönstren kan man också skymta ett par symaskiner av äldre modell. Framme vid tavlan ser vi en kläddocka. Indikerar den att det är underklänningar de arbetar med? Intressant att lägga märke till på fotografiet är också hårmode och kläder, som även de indikerar tidigt 1900-tal. Notera exempelvis de stora, ljusa halskragarna.

Bilden är från en lektion på Linköpings läroverk för flickor. Skolan startade sin verksamhet redan 1868, men flyttade till sin slutliga plats i hörnet Klostergatan/Vasavägen 1884. Skolan heter numera Elsa Brändströms skola efter skolans mest kända elev. Den är numera högstadium.

Dan Malmsten, augusti 2025

Bild: LISA.D.00234 ur Linköpings stadsarkivs bildsamling.

Handlingar ut Linköpings stadsarkiv.

Under äldre tid var staden indelad i fyra fjärdingar, kallade kvarter. Dessa har före 1700-talets slut haft varierande gränser, men indelningen förändrades och fixerades genom ett beslut av magistraten 29/8 1778  till den som bestod till 1920-talet. När bebyggelsen växte under 1800- och 1900-talen, lades de nya områdena in i den existerande indelningen eller anslöts till den som nya kvarter (Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan, Västanstång).

De fyra ursprungliga fjärdingarna var S:t Pers, S:t Lars, Tannefors och S:t Kors kvarter. Namnen var tämligen självfallna:
- S:t Pers kvarter, stadens nordvästra fjärding, hade sitt namn efter domkyrkan, helgad åt aposteln Petrus.
- Den nordöstra fjärdingen, S:t Lars kvarter, hade namnet efter den gamla sockenkyrkan, helgad åt den helige Laurentius.
- Fjärdingen i sydöst, Tannefors kvarter, vette åt Tannefors by (belägen inom den senare stadsdelen Hejdegården) i S:t Lars socken.
- S:t Kors kvarter slutligen, den sydvästra fjärdingen, hade namn efter det s.k. Sandkorset, där Djurgårdsgatan och S:t Korsgatan (ursprungligen kallad Sandgatan och Sandkorsgatan) mötte varandra. Namnet Sankt Kors är en lärd "uppsnyggning", som genomdrevs av biskop Rhyzelius på 1730-talet.

Kvarterens namn angavs vanligen - så t.ex. i kyrkoböckerna - med förkortningarna P, L, T och K, följt av tomtnumret. Förkortningen M, som förekommer i flyttningslängderna, betyder att personen tillhörde livgrenadjärregementenas musikkårer. Dessa redovisas 1821-1865 sist i husförhörslängderna för S:t Lars kvarter och 1866-1880 sist i husförhörslängderna för S:t Kors kvarter.

Husförhörslängderna under tiden 1797-1880 (vol. A I:5-68) redovisar stadens befolkning i kvadraternas nummerordning i resp. kvarter, vilket ger fyra längder per tidsperiod, i den nyssnämnda ordningen. Fr.o.m. 1880 (vol. A I:69-80) flyttades inte personerna om i längderna annat än vid förändringar av relationer, utan bostaden antecknades i stället med blyerts ovan familjen; vid flyttning ströks den gamla adressen och ersattes av den nya.

För att hitta i längderna fr.o.m. 1880 används dels serien A II b, Fastighetslängder, där samtliga tomter är redovisade i nummerordning, dels serien A II c, Namnregister till husförhörslängderna och församlingsböckerna (volym A II c:1 är ett i Landsarkivet upprättat, ofullständigt namnregister för tiden 1861-1869).

Arkivförteckningen för Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv i Landsarkivet i Vadstena finns tillgänglig via Nationella arkivdatabasen (NAD). En hel del av böckerna har digitaliserats och går att se via Riksarkivets hemsida. Det som går att läsa har en "BILD"-ruta. Tryck på den som kommer du in i handlingarna.

Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv Länk till annan webbplats.