För ett år sedan införde Linköpings kommun ett externt klimatråd med ledamöter från forskningsvärlden. Klimatrådet ska vara ett kunskapsstöd samt granska och stödja kommunen i arbetet med att uppnå beslutade klimatmål. Klimatrådet rapporterar årligen till det strategiska utskottet i kommunstyrelsen kring utvalda fokus- och insatsområden. I går presenterades den första rapporten som har temat hållbar mobilitet och resurseffektiva transporter, och lärdomarna var många.
– Det vi ser är att kommunen gjort insatser för att utveckla infrastruktur för att cykla och gå i kommunen. Man är också ambitiös med att utveckla gröna resplaner i dialog med civilsamhället och företag för att göra det enklare att resa hållbart. Utöver det deltar man aktivt i olika typer av forskningsprojekt för att samla på sig kunskap och kunna utveckla det hållbara resandet ytterligare. Däremot finns det brister när det exempelvis gäller målet om en fossilbränslefri fordonsflotta samt hur man arbetar för att minska biltrafikens attraktivitet, berättar Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på Linköpings universitet samt ordförande i klimatrådet.
Biltrafikens attraktivitet är en knäckfråga
När det gäller biltrafiken är forskningen enig om att minskning av det enskilda bilägandet och bilanvändandet bidrar till att klimatmålen för transporter och även till övergripande miljömål och hållbarhetsmål uppnås. Övergången till eldrivna bilar är också en viktig del i detta. Samhällen och människors vardag är i hög grad uppbyggda efter bilåkandet så det är ingen lätt sak att göra förändringar i strukturer för personliga transporter. Även om städer skulle lyckas med att föra ut stora genomfartsleder från citykärnan, visar forskningen att biltrafiken ökar ju mer vägar som byggs.
– Det som rekommenderas inom forskningen, och som ökar acceptansen bland medborgarna, är stegvisa insatser. Linköpings initiativ med sommargågator är ett exempel. Flera upptäckte att det var trevligt att kunna röra sig mer fritt i innerstaden. Men gör man det svårare att köra bil blir planeringen av kollektivtrafiken ännu viktigare. Alla kanske inte vill eller kan cykla och kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att överföra viss persontransport till exempelvis bussar. Där behöver kommunen samverka med Östgötatrafiken, säger Brita.
Kommunens egen fordonsflotta
Ett av målen i Linköpings Klimat- och energiprogram handlar om den egna fordonsflottan och att den är fossilbränslefri senast 2025. Enligt det underlag Klimatrådet har, är detta mål inte uppnått.
– Vi förstår att det kan vara svårt att påverka det operativa arbetet i kommunens verksamhet och att beteendeförändringar tar tid. Men det här är en fråga där kommunen har styrmedel. Omställningen hänger också samman med hur kommunen arbetar med att nyttja klimatfrämjande teknik, som att utveckla laddinfrastrukturen så att det blir enkelt för de som använder bilarna. Där finns en hel del utmaningar, många aktörer är inblandade men kommunen har rådighet i frågan så det borde gå att lösa, avslutar Brita.
– Det här är första gången som vi tar in ett externt klimatråd och det är bra att få andra ögon på hur kommunen sköter sitt klimatarbete. Det är bra att vårt mångåriga arbete ger resultat inom flera områden men mycket återstår att göra. Från politikens sida kommer vi tillsammans med kommundirektören att följa arbetet på nära håll, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).
Högt ställda mål
– Vi arbetar kontinuerligt för att uppnå våra högt ställda klimatmål i Linköping men förbättringar kan alltid göras och därför är det värdefullt att få klimatrådets och forskningens syn på kommunens arbete. Det ger oss nya perspektiv som kan bidra till att utveckla vårt arbete, säger Stefan Erikson (M), kommunalråd och ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.
Totalt har klimatrådet vid sin översyn hittat åtta insatsområden som är relevanta för transportmålet i kommunens klimat- och energiprogram. Samtliga går att läsa mer om här:
